söndag 18 december 2011

Västerås Översiktsplan ÖP 2026





Då var Översiktsplanen för Västerås Kommun ute på samråd ett tag och är det fram tills den 15:e Januari. Den verkar ha engagerat Västeråsaren vilket är ovanligt när det kommer till stadsbyggnadsfrågor, detta visar ju på att det finns röster för förändring vilket enbart är positivt på alla punkter. Rent teoretiskt är det en hyfsat förnöjbar läsning om det nu visar sig att diskrepansen mellan teori och sedermera praktik enbart är marginellt. Det är alltså dags att inte enbart snacka snacket utan även kunna gå gången som det heter. Överlag är det mycket ambitiöst jämfört med tidigare Översiktsplaner och på det stora hela ett förtjänstfullt dokument för det framtida samhällsbyggandet.



STÄRKA CITY är, i min mening, givetvis en av de viktigaste ingredienserna i
Översiktsplanen.

Öka mångfalden av aktiviteter, verksamheter och tjänster
Skapa trygga och vänliga platser för möten
Utveckla tydliga kultur-, nöjes och restaurangstråk
Verka för ett brett utbud av specialbutiker
Göra entréerna till City tydligare och mer välkomnande


Jag kan inte minnas någonsin att ”Tät blandstad” någonsin yttrats i något plandokument, men det verkar som Västerås är på väg att bestämma sig i alla fall att så ska vara fallet i den framtida stadsplaneringen. Mycket bra är även att cykel ska vara det naturliga transportmedlet och att en differentierad Parkeringsnorm skall införas.

En befolkningsökning till 200.000 fram tills 2050 invånare är också ambitiöst, men långt ifrån omöjligt med runt 1500 i befolkningsökning varje år. Det kräver ju dock att staden måste tillgodose efterfrågan och behovet av blandade upplåtelseformer och framför allt en arkitekturpolitik som producerar en modern, hållbar och varierad gestaltning av staden. Det är sådana faktorer som attraherar inflyttningar till staden och skapar tillväxt och stadskvaliteter, inte köplador längs E18 och arkitektur enligt standardformulär 1A med prefabricerade lamellhus-limpor.

http://www.spacescape.se/2011/04/v%C3%A4rdering-av-stadskvalitet/

Det är bra med tätheten, men urbaniteten och dem korta avstånden är den positiva faktorn i att överhuvudtaget bygga tätt. Därför kan det tyckas löjligt, som i flera avseenden stadsbyggnadshistoriskt i Västerås, att ny bebyggelse måste harmonisera med befintlig, vad som sägs är alltså att det har byggts likriktat och monofunktionellt i 80 år och måste således göra det minst i 80 år till. Till och med mindre orter som Norrtälje med 17 000 invånare bygger urbant och då undrar man med Västerås med sina snart 140 000 invånare, vad är det som är ett systematiskt felande rent historiskt?

http://www.norrtalje.se/Global/4%20bygga%20bo%20milj%c3%b6/hamnwebb%20bilder.pdf

Bra är även att integrera två stycken pendelstationer vid Hacksta och Stenby, men märkligt är att ingen framtida utredning om spårvagnstrafik finns med. Turismnäringen behöver även intressant modern arkitektur. Turbinhuset är vackert och den historiska katalysatorn för stadens framväxt, men det räcker dessvärre inte. Det behövs mer än så.
När staden växer inåt behövs också nya urbana stråk utvecklats exempelvis Stockholmsvägen, Bergslagsvägen, Köpingsvägen samt Vasagatan norr om Ringvägen.. Där är Östra Salabacke ett alldeles lysande exempel på stadsläkning.

http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Bostad_o_byggande/Stadsplanering/Ostra%20Sala%20backe/stadsutveckling_o_salabacke.pdf

Kopparlunden måste även hållas mer levande. Det duger inte i längden att trycka in teknikkonsultföretag efter teknikkonsultföretag och hoppas på det bästa, det bör finnas andra kluster för att balansera ut utbudet för det i Kopparlunden. Dessutom måste det finns en naturlig koppling till City och Cityringen, idag är det en isolerad enklav avskiljt via Tågspår, Ringvägen och E18. Knäppingsborg i Norrköping är ett lysande exempel hur man varvat små nischade delikatessbutiker, mode och tjänsteföretag. Ett koncept som Västerås kan spinna vidare på.

http://www.knappingsborg.se/



Knutet till Översiktsplanen finns också delar av Kommunalt Bostadsstrategiskt Program (KBP) där man skissat upp ett antal strategier som ska verka för att Västerås ska få Sveriges mest framgångsrika bostadsmarknad. Något som är noterat med belåtenhet!

Strategi 1: Bostadsplaneringen verkar för en blandad bebyggelse i syfte att främja integration och öka möjligheten för positiva möten. Vid nybyggnation eftersträvas en successivt förbättrad blandning av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar inom stadsdelar, bostadsområden och kvarter.

Strategi 2 : Bostadsplaneringen bidrar till att stadsdelarna får en blandning av verksamheter, handel, kultur och bostäder.
Bostadsplaneringen inriktas på att möjliggöra verksamhetslokaler i bottenplan.

Strategi 3. Nya bostadsområden planeras i nära anslutning till befintliga eller planerade stråk för gång, cykel och kollektivtrafik. Tillämpningen av Strategi 3 redovisas i samband med respektive planprojekt.

Strategi 4: Planeringen inriktas på en tät bebyggelse som medför ett kort och hållbart resande samt en trygg och attraktiv miljö. Av tillskottet av bostäder ( nybyggnation och ombyggnation) utgörs en övervägande del av kompletteringsbebyggelse av tätort med över 1000 invånare, inga styckebyggen på landet alltså.

Strategi 5: Västerås står i framkant avseende hållbart och smart bostadsbyggande. Med hållbart bostadsbyggande avses bostadsbyggande som uppfyller såväl ekologisk hållbarhet som social –och ekonomisk hållbarhet. Alla hus som byggs i staden på kommunal mark är lågenergihus och det eftersträvas att alla hus som byggs på privat mark är lågenergihus. Planeringen i staden visar genom goda exempel vägen för ett hållbart och smart byggande.

Strategi 6: Planeringen sker i samverkan mellan stadens olika förvaltningar och berörda marknadsaktörer. Västerås Stad ska ha nöjda byggherrar/fastighetsägare beträffande hantering av exploateringsprocessen, personlig service samt inflytande och ha en positiv utveckling gällande Nöjd Kund-Index.

Strategi 7: Västerås Stad är en aktiv part på marknaden och stimulerar genom god markpolitik ett hållbart bostadsbyggande och låga boendekostnader.

Dessa Strategier bör vara föreskrivna i varenda kommande detaljplan. Ser man inte till att strategierna efterlevs vinner man inga markanvisningar. Byggs det inte urbant, funktionsintegrerat och med tydlig miljöprofil ska man inte tänka tanken på att bygga eller gestalta något av stadens projekt heller som branschverksam - inga konstigheter! Förutsättningen för detta att förtroendevalda, Stadsbyggnadskontoret och övriga kommunala tjänstemän har lite känsla och ryggrad under processen. I Uppsala vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet skaffa fram en Arkitekturpolicy för att öka variationen i gestaltningen, man har tydligen tröttnat på nyfunkisens likriktning med mera. Något för Västerås Byggnadsnämnd att ta efter!

Ett tillägg till dessa strategier bör vara Varierande och nyskapande Arkitektur. Kanozi Arkitekter, Vera Arkitekter och Utopia Arkitekter är samtliga unga och innovativa arkitekter och står som framtidens samhällsbyggare, inte trötta, modernistiskt skolade byggnadsingenjörer med pensionen i kommande.

Det talas i Strategi 6 om Nöjd Kund-index, bra så. Vad som är viktigare är Nöjd Stad-Index, att stadens faktiska invånare och brukare är nöjda och stolta över sin stad. Senaste mätningen hamnade Västerås på en blygsam tjugonde plats. Ska man bli Sveriges framgångsrikaste bostadsmarknad bör man ligga i topp, även där.

Glädjande att Ängsgärdet-Kungsängen, blir nästa förnyelseområde efter Öster Mälarstrand-Lillåudden-Östra Hamnen och den sista pusselbiten jämte Kopparlunden att slutföra visionen om Centrala Mälarstranden. Därmed är det viktigt att det viktigt att det verkligen byggs en tät, funktionsblandad stadsdel, gärna i sluten kvartersform med offentliga bottenvåningar och varierande arkitektur, likt delar av den traditionella stenstaden innanför Cityringen som den nya stadsdelen bör sammanlänka med. Området passar sig dessutom för högre bebyggelse. Inspirationen från Arkitektkontoret Scheiwiller Svensson måste ha varit det mest odugliga jag sett på riktigt länge. Det var inte år 1971 och Bjurhovda var en mönsterstadsdel senast jag kollade. Skulle Västerås gå vidare med ett sådant värdelöst anti-urbant förslag i detaljplaneringen skulle jag förmodligen hoppas på en överklagan för första och sista gången. Jag tror inte att arkitektkontoret riktigt förstått att Kungsängen-Ängsgärdet är omgivet dels av Europavägen E18 och Malmabergsgatan-Björnövägen som definitivt är stadens hårdast trafikerade leder, att då planera för öppna gaturum och stadsvillor, när bullernivån förmodligen skulle bli outhärdlig. Mycket märklig notering då ovannämnda kontor presterat en del bra gestaltningar tidigare. Det finns en utmärkt forskningsrapport från Chalmers som påvisar varför slutna kvarter blandat med slingrande växtlighet är bättre ur bullersynpunkt än öppna gaturum med splittrade kvarter. I ”inspirationen” från samma arkitektkontor har man integrerat ett parkområde väster om Malmabergsgatan. Jaha, och med tanke på det frekventa mänskliga flanerandet mellan ett industriområde tillika arktektonisk slagpåse och järnvägen ska det alltså finnas ett grönområde. Den skulle säkert vara välbesökt och anses som trygg efter mörkrets inbrott…eller inte. Fler parkområden är alltid välkommet, men de måste finnas i sin urbana kontext. Köpladan och den arkitektoniska fettsäcken Coop Extra som tar löjligt mycket plats får flytta på sig alternativt agera bottenplan i en högre kvartersbebyggelse på just den platsen vid Pilgatans fortsättning.

En förutsättning för att Kungsängen-Ängsgärdet ska bli lyckat är dels att man i stort sett jämnar 50 % av all befintlig bebyggelse med marken samt att man bjuder in Arkitektkontor med Stadsbyggnad som huvudsaklig inriktning som exempelvis Spacescape eller Gehl Arkitekter och inte ett gäng klåpare.

Om Kungängen-Ängsgärdet ska innehålla 1200 bostäder fram tills 2026 duger det definitivt inte att strössla ut några lamellhus och punkthus. Det måste byggas tät, funktionsintegrerad STAD som håller fram tills 2050. Med dagens Stationsområde friskt i minnet bör man se över hur man redan från början gör det rätt istället för att 15 år senare undrar hur det kunde gå så fel som det bara kunde gå. Dessutom måste reningsverket vid Kungsängen-Lillåudden flyttas snarast inte innan 2050, har Mälarenergi råd med att bygga en förbränningsanläggning för 3(!) Miljarder, har man råd att flytta ett reningsverk annorstädes nu, nyss, typ helst igår eftersom det är ganska duktigt i vägen för övrig utveckling söder om Kungsängsgatan där Lillåudden tar sin början, hjärtat av den Centrala Mälarstranden.

Kungsängen-Ängsgärdet borde vara en av de sista närcentrala utvecklingsområdena ( för inte kommer man bebygga Lögarängen, Rocklundaskogen eller Svartådalen för den delen i framtiden?) så varför inte satsa på ett tight och högre skyskrapekluster blandat med traditionell kvartersstad som kan inrymma bostäder, kultur, kommersiell service samtkontor och huvudkontor för stadens företag i direkt anslutning till den nya Centralstationen.

”Ett karaktäritiskt drag vid utbyggnaden av Västerås det senaste århundradet har varit öppenhet och lyhördhet inför nya stadsbyggnads – och arkitekturideal. Planeringen ska ge förutsättningar för en god vardagssarkitektur i Västerås” Okej, eller så har det mesta varit standardiserad, kompromissad mellanmjölks-funkis med några få undantag, det är väl bara att kolla sig runt omkring. Det är bättre nu, men ett sådant påstående är fullt felaktigt. För att kompensera Västeråsarna med att man plockat in högst mediokra arkitektkontor får man bjuda på lite Champagne och således få in Zaha Hadid med riktigt feta ritningsarvoden för nästa prestigeprojekt. Skämt åsido, något sådant skulle bara vara bortkastade pengar med tanke på det arkitekturklimat vi har i Sverige. Nu när planerna för Slussen i Stockholm ska klubbats innan årsskiftet, har 350 miljoner tilldelats Sir Norman Foster i ritningsarvoden är numera löjeväckande nerbantat samt hotat politiskt på grund av att gitarrspelande yrkesdemonstranter aka Kulturetablissemanget aka Mahjongmaffian i sista sekunden drog igång en politisk storm av grova lögner och felaktigheter, tack och lov vek inte Stockholms politiker ner sig denna gång utan detaljplanen klubbades, men den kommer definitivt bli överklagad en handfull gånger innan den vinner laga kraft.

Det där med progressivitet var nog ett ord de inte riktigt förstod sig på under 1970-talet och framåt.

Västerås som stad har alla förutsättningar att bli en fantastisk, attraktiv och dynamisk stad med hjälp från politiker, tjänstemän och medborgare så skicka in dina synpunkter senast den 15:e Januari!

Tills dess räcker det med följande enkla tumregler:
Slutna och mindre kvarter, höga byggnader, täthet, inga lägenheter i bottenplanet utan verksamhetslokaler istället, sovrum mot innergården, geometriskt och arkitektoniskt varierande samt ljudabsorberande fasader.






torsdag 14 april 2011

Detaljplan för Kv. Isolatorn.




Då har detaljplanen för Kvarteret Isolatorn varit ute på samråd. Eftersom jag inte hade några egentliga förhoppningar om att det skulle kunna vara något spännande och banbrytande utan förmodligen utströsslade punkthus och lamellhus om vartannat i en separerad enklav, fanns det inga anledningar att skaka på huvudet på förhand. Sedan insåg jag man faktiskt lagt ned någon tanke på att eventuellt skapa något kvalitativt. Det är då man undrar varför det alltid ska vara så svårt att göra någonting solitt och helhjärtat någon gång. Ett avtryck, en kontrast, någonting annat än halvvägs hela tiden. Däremot är det skönt att den där parkeringsplatsen med stulna och sedermera övergivna bilar blir bebyggd någon gång. Blev full i skratt när någon jävla fåne på VLT: s debattsida ville sätta igång ett överklagande på grund av de planterade popplarna inom planområdet hade mistlar. I planhandlingen gällande bebyggelsens placering och gestaltning kan man läsa följande:


”Ambitionen med kvarteret är att den nya bebyggelsen ska komplettera och berika den befintliga bebyggelsen i Gideonsberg.”

Så långt är det fullt okej. I nästa stycke står det däremot:


”Bebyggelsen ska kännetecknas av spännande arkitektur och gårdarna av ett grönt intryck”


Spännande arkitektur alltså. Vad mina ögon kan urskilja så är arkitekturen, rent subjektivt givetvis, inte särskilt spännande alls. Funkislådorna har vi sett åtskilliga gånger tidigare, liksom de sterila punkthusen. Behållningen är väl att fasaderna utåt gatan, med stor variation, är kulörta. I övrigt väldigt karaktärslöst och noll identitetsskapande.


Inte särskilt spännande alltså. Jag undrar varför SWECO gör bra ifrån sig internationellt, men inte på hemmamarknaden. Är det på grund av det rådande klimatet kring arkitektur eller är det fokuset på ingenjörskonsten snarare än den fria, konstnärliga gestaltningen.


Märkligt är det dock om Västerås Stad föreskriver spännande arkitektur i planhandlingarna och så blir det ytterst medioker gestaltning. Är man rädd för gentrifiering? Har Gideonsbergs 40/50-tals-touche någon form av djupt affektionsvärde att ingenting får sticka ut? Har inte staden planmonopol, varför då trots alla duktiga medarbetare på SBK konsekvent lägga över det på extern konsult?


En ljusglimt i planhandlingen:


”Detaljplanen ger möjlighet att inrymma lokaler för stadsdelsservice i bottenplan av bebyggelsen längs med Långmårtensgatan”

Det står alltså att det eventuellt ska vara någon form av stadsdelsservice, vilket är bra, dock står det inte detaljerat vad den skulle bestå av.


Vidare kan man läsa till sig att:


”Byggnaderna ska dock inte vara sammanbyggda som i den täta kvartersstaden utan friliggande med visst utrymme mellan för att ge en öppenhet och kontakt med kringliggande grönområden och bebyggelsemönster. ”


Om 15-20 år har förhoppningsvis Innerstaden hittat sig ut över barriärer såsom E18 och järnvägsspår mot Gideonsberg, Hemdal, Viksäng med flera. Så varför inte redan nu börja planera för att dessa stadsdelar kan bli den Yttre Innerstaden, alla har ju liksom inte råd att bo på bo på Östra Hamnen-Lillåudden-Öster Mälarstrand även om det är där den huvudsakliga stadsutvecklingen bör och kommer ske framöver, vid vattnet.

Med tanke på att planområdet endast är en 10-15 minuters gångpromenad från City borde det vara en mer stadsmässig framtoning vid byggnationen, en tätare blandstad.


Sedan stötte jag på att Västerås Stadsarkitekt i VLTs bostadsbilaga för några veckor sedan hävdar:

”Västerås är väldigt funktionalistiskt. Man raderar ut hela den klassiska kvartersstaden och fyller den med stora varuhuskomplex. Det är något enastående i vår historia”

Jag hoppas att Stadsarkitekten slarvat med ordvalet, för i min bok betyder det inte att det är något fantastiskt med kultur – och arkitektursanering av den centrala staden, vilket skedde utan 1960-talet och framåt. Om inte, är det inte särskilt underligt att uppfyllandet av stadens stadsbyggnadsmål via Översiktsplaner både för tätort och centrum, det vill säga stadsarkitektens uppgift, att bygga funktionsintegrerad blandstad enligt föreskrivande mål har havererat och majoriteten av som byggts de senaste 10 åren ( eller de senaste 70 åren för den delen) varit funktionsseparerad nyfunktionalism.

Det är som sagt positivt att planområdet äntligen planeras att bebyggas och jag vill egentligen inte såga förslaget alls, men med några enkla modifikationer av högre arkitektonisk ambitionsnivå och urbanare planering samt ett stänk identitet, skulle detta kunna bli riktigt bra. Planområdet har alla förutsättningar att kunna bidra till en ökad stadsdelsdynamik – om viljan finns det vill säga. Kanske dags att avisera att kravet på markanvisning innebär att bygga blandstad, på riktigt alltså. Partnering kan vara bra, men även en fälla. På tal om arkitektonisk likriktning, är denna länkade artikel av Tomas Lauri från tidskriften Arkitektur

Likaså denna, gällande stadsbyggnadsmässiga typologiska trauman, från Johannes på YIMBY GBG

måndag 7 februari 2011

Östra Hamntornet






Härom veckan var det byggstart för 18-våningshuset Kvarteret Magasinet eller Östra Hamntornet som NCC döpt om det till. I skrivande stund är de flesta lägenheterna redan sålda, vilket är glädjande och en fingervisning om att det finns en stor utvecklingspotential och marknad för centrala och höga hus i staden. Så stadens tangentkrigande Villaägareföreningar samt andra gnällspikar likt Rune Karlsson kan ju dra igen för denna gång gällande vad folk efterfrågar för typ av bostäder. Finns det en efterfrågan på en högre och tätare stad, ja då bygger man ju givetvis efter dessa preferenser. Nu är det inget självändamål att bygga högt under premissen ”bara för att”, men vill man ha kundunderlag för lokala butiker och verksamheter, skydda annan mark från exploatering samt ge förutsättningar för ett gott och trivsamt stadsliv är den täta och funktionsintegrerade staden det enda alternativet. Personligen tycker jag byggnaden kunde vara högre, men något smalare .

Det tråkiga med denna byggnation är att man, NCC ( eller tidigare planarkitekten), valt att inte integrera lokaler i bottenvåningen för exempelvis kommersiellt bruk utan istället ett parkeringsdäck med en extra hög parkeringsnorm. Fortsätter man att inte planera för stadsliv och urbant integrera flera funktioner i området riskerar Östra Hamnen/Lillåudden bli en betydelselös, isolerad bostadsenklav som endast de boende, i regel, utnyttjar. På sikt kanske en del bottenvåningar i området kan konverteras till lokaler för olika ändamål.
Ett naturligt flanörstråk är dessutom obefintligt, förutom den som går längs kajkanten. Den fyller dock ingen större funktion, förutom att det ”går” att använda den, alltså icke-fungerande och inget nämnvärt mervärde än så länge.

Detta är tyvärr inte vad den lokala stadsplaneringsdebatten handlar om, det vill säga sociala och estetiska gestaltningskrav och hur Östra Hamnen/Lillåudden ska knytas till Innerstaden så Västerås slutligen kan titulera sig som Mälarstaden med rätta, utan det är * trumvirvel * hushöjder som fullkomligt sammanfattar den lokala diskursen. Den Gynt-Luttroppska idén om Västerås som ”Tornens Stad” är intressant ur flera urbana perspektiv, men det förutsätter att de inte står som solitärer på långt avstånd från varandra utan snarare i kluster samt att markvåningarna är integrerade primära funktioner med en strikt stadsmässig gestaltning. För i slutändan är det livet mellan husen som gör skillnaden.

Projektet planeras för inflyttning till sommaren 2012.

Snap Shots

Get Free Shots from Snap.com