torsdag 3 september 2015

Detaljplanen för Kungsljuset 2 ( fd Gideonsbergsskolan )



Detaljplanen för Kungsljuset 2 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig positivt till att förtäta denna del av Gideonsberg med blandade upplåtelseformer. Det är en central stadsdel i närheten av Västerås Centrum och har således gott potential för stadsmässighet när blandade stadsdelar som just Gideonsberg kan integreras med innerstaden på sikt. Vi anser dock som vid så många andra tillfällen att viljan till att skapa urbanitet saknas och riskerar att cementera Gideonsbergs förortskaraktär  ( precis som med pågående byggnationen av Tegnérlunden - ännu en försummad chans ) Kritiken av planförslaget gäller således huvudsakligen av den fysiska strukturen. 



STADSBYGGNAD

Trianglar-i-park. Intrycket av att planförslaget liknar ett att antal slumpmässigt kastade trianglar är påfallande Vi förstår att det inte bara är att rulla ut ett rutnät av funktionsblandad kvartersstad, men ambitionerna att åtminstone vilja bidra till att planera för stadsliv borde vara mer framträdande. Vi anser att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier , men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus. Gideonsberg har alla byggnadstyplogier representerade, utom just den klassiska kvartersstaden som vi förespråkar.

Planen är i slutändan ändå en förbättring jämfört med sin omgivning och är i sig en behövd förtätning och ett välbehövligt tillskott på 260 lägenheter, men nog skulle med lätthet gå att växla upp till ett minimum av 300 lägenheter i planförslaget. Finns det något uträknat exploateringstal?

Vi ser det som positivt med relativt höga hus, med flera som är över fem våningar. Skalan med en variation på 1 till 8 våningar är bra och ger ett varierat intryck och en egen identitet mot omgivande bebyggelse. Positivt med en blandning av lägenheter och villor, men stadsradhus hade varit att föredra.

Huskropparna med fasader mot Smalbäcksgatan bör slutas för ett skapa ett väldefinierat gaturum och förstärka känslan av en offentlig gata med och samtidigt förstärka privata ytor på huskropparnas innergård. Kvarterets möte och integration med gatan är givetvis viktigt hur gatan uppfattas, varav inga avstånd mellan huskropp och gata bör skapas. Huskropparna bör således vara kopplade direkt mot gatan utan avstånd och utan förgårdsmark.
 
Det bör alltså finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet kvarteren mot Smalbäcksgatan Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot den ganska hårt trafikerade Bergslagsvägen. Alternativet är låga murar som framhäver det privata respektive offentliga.

Området skulle kunna husera än fler människor genom högre exploateringsgrad. Därmed skulle även fler verksamheter kunna bedrivas inom planområdet. Allt från offentlig verksamhet till privat sektor får ett förbättrat underlag. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Vi undrar även vad procentuella andelen grönt är inom planområdet? Det är väldigt mycket grönt mellan de planerade fastigheterna, som om planområdet är planerat för sig självt som en enklav och inte i relation till sin omgivning. Gröna tillgängliga ytor finns inom korta avstånd även om mindre grönyta skulle behållas inom planområdet när ändå kvalitativa Bergslagsparken ligger intill som i sin tur borde göras mer tillgänglig för allmänheten när man väl är igång.

Vi föreskriver här istället slutna stadskvarter med generösa och gröna innergårdar. Kvarteren är i direkt anknytning till befintlig gatustruktur, bullerskyddade och en tydlighet mellan privat och offentligt.

Nedan är en enkel principskiss hur Yimby Västerås önskar se bebyggelsestrukturen. 



ARKITEKTUR / FUNKTION

Även om den triangulära formen kan anses som nyskapande och spännande, bidrar dem till att husens urbana funktion hämmas. Även om vi anser att den triangulära formen rent estetiskt är intressant och tilltalande i sig, bör planförslagets fokus ligga på att skapa kreativa stadsrumsligheter. Vi anser som sagt att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet, som tidigare nämnt, vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus.

Vi ser gärna materialval som exempelvis tegel som bryter av och kontrasterar till den putsade 40/50-talsfunktionalism som präglar Gideonsberg.

Det vore även bra om andra delar av planområdets bebyggelse får en egen särpräglad gestaltning samt att inte enbart låta en geometrisk form genomsyra hela området. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen just särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Frågor kvarstår kring hur gaturummet kommer gestaltas, utifrån att verksamhets- och lokalperspektiv. Tvättstugor och cykelrum ut mot gatorna ger ju bara en illusion av välkommande gaturum, men är endast just en illusion. Riktigt gatuliv och en genuint attraktiv miljö uppnås genom varierade aktiviteter och verksamheter över hela dygnets timmar. En tvättstuga ger inte särskilt mycket inbjudande känsla. Det gör däremot en verksamhetslokal i form av stadsdelsservice

Det är således glädjande att den före detta skolbyggnaden Gideonsbergsskolan får planbeteckningarna Centrumfunktion i gatuplan  ( C1), handel i bottenvåning (H1) samt kontor (K).Vi eftersöker här kommersiella som icke-kommersiella verksamheter som även ger att en livlig kvällsekonomi adderas till området. Med det menar vi alltså ett funktionsblandat utbud av privata näringsidkare, offentlig service och föreningsliv. Vi ser det även positivt att etablera förskola inom området.

Verksamhetslokalerna bör egentligen helst ligga i korsningarna Emausgatan-Aspvretsgatan och Smalbäcksgatan-Gideonsbergsgatan där olika stråk möts och kan skapa tilltalande platsbildningar i områdets hörn Dessutom bör inte verksamhetslokalerna medges utan kravspecificeras i planförslaget.

TRAFIK

Positivt att gåendes och cyklandes främjas och innehar företräde mot biltrafiken i gatornas gestaltning.
I planen föreskrivs väldigt många parkeringsplatser, nästan 1 parkeringsplats per lägenhet. Med det påstådda centrala läget i staden skapar detta en överkapacitet som kommer vältra över på bilfria inom området. Där ser vi gärna en sänkning av parkeringstalet och att  uppmuntra till Mobility Management. Vi ser det som positivt med underjordiskt garage dock.

ÖVRIGT

Positivt att Bostjärnan, vid sidan av HSB, Rikshem och Trilit, står som byggherre. En fastighetsägare som är väldigt lokalt förankrad på Gideonsberg.

Vi noterar dock att ledtiden för detta projekt är ovanligt lång för att vara Västerås, utan några egentliga ändringar i planförslaget. Från ax till limpa är det säkerligen över 10 år och det är inte rimligt om Västerås ska klara att producera 1000 +  lägenheter per år under en tid framöver. Här efterlyser vi alltså en snabbare process för alla inblandade aktörer.

Snap Shots

Get Free Shots from Snap.com