Yimby Västerås stöder
planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta
yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential
varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang
med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt
Kopparlunden.
STADSBYGGNAD
Det är tacksamt och utmärkt
med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat
Kopparlunden Syd. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara
hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden. Det är dessutom näst intill historiskt att
kvarteret J.1’s västra kvarter utformas som ett slutet kvarter mot Östra
Ringvägen. Det finns dock inget som
motiverar i släpp i resterande kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd
med en högre plushöjd/överbyggt gårdsbjälklag så är släppen tillräckligt
privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att
skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter mer lämpligt
än släpp. I ett så centralt distrikt som
Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt
tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. I synnerhet
område D.4 mot Mälarbanan som bör slutas i ett större kvarter alternativt delas
i två mindre och slutna kvarter. Dels av
urbana skäl, men även av buller – och trygghetsskäl. Eventuell delning kan gå vid den väst-östliga
axel som ansluter till den planerade GC-tunneln under Mälarbanan.
Kvarter 16 bör givetvis också
vara slutet av samma anledning som D.4.
Vad som inte är helt optimalt,
utan direkt olämpligt – är att mittdelen på Emausverkstaden föreslås att rivas och
ges byggrätter för tre byggnader. Just den monumentala Emausverkstaden är
helt optimal att kunna husera saluhallar, barer, klubbar, konsertlokaler,
gallerier och mikrobryggerier. Det vill säga kreativa näringar samt och nya
gastronomiska koncept som förhållandevis inte är möjliga i lokaler innanför
Cityringen. Södra delen av Kopparlunden har exakt alla förutsättningar för
detta. Hotell/verksamhet för Kvarter H.3 är dock väldigt lämpligt.
Större kulturlokaler bör ses
som en långsiktig investering för fastighetsägarna. Byggrätterna för H.4
förutom den östra befintliga delen, bör därmed utgå helt och större delar av
kvarter H2 vikas för kultur, inte bara en fjärdedel. Planerna för Kopparlunden
saknar i mångt och mycket etablerandet av nya kulturscener. Kvarteret H.4 bör
därmed enbart ha planbeteckningen Centrum (C ) som huvudändamål, men tillåta
Skola ( S )
Kopparlunden får då en bättre
kvällsekonomi som även bidrar till tryggheten i området.
Samtliga verksamhetslokaler
bör få en bestämmelse om minsta rumshöjd om 3,5 meter. Mycket bra med
bestämmelsen C2 – att centrumverksamhet ska finnas i bottenvåning. Den bestämmelsen borde vara tillämpbar på i
alla betecknade med bostäder (B) och Centrum(C) i synnerhet kvarter H.2, som
har en lång och obruten fasad och därmed väldigt lämpad för att
verksamhetslokaler ska finnas i bottenvåningen.
ARKITEKTUR/GESTALTNING
Det är synnerligen utmärkt
att Gestaltningsprogrammet för denna Detaljplan faktiskt föreslår tegel som
fasadmaterial, till skillnad från Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr.
Det vore utmärkt om dessa Gestaltningsprogram var mer samspelta för att uppnå
en iögonfallande gestaltning i hela Kopparlunden.
Det är utmärkt med varierat
taklandskap, en vertikal variation ger mycket intressanta fasadbilder. En mix
av platta tak, sadeltak och mansardtak bör vara det optimala för stadsbilden. Det
är dessutom trevligt att se att finns tydliga ambitioner med klassiska element
såsom takfönster, burspråk och olika murförband i Gestaltningsprogrammet.
Det är utmärkt med
bestämmelsen f10 om tegel för Kvarter 16.
Det vore lämpligt med en planbestämmelse som reglerar minst 50 % tegel
för respektive byggnadskropp/kvarter för resterande kvarter.
Skalan är samspelt och
harmoniserar med befintlig bebyggelse.
Bottenvåningarna bör, tvärtom
mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade
fasadmaterial och kulörta färgkodningar.
Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som
tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.
Bilden ovan visar ett
kommande projekt i Solna, vars gestaltning och urbana design kan vara till
inspiration för Kopparlunden Syd och resterande etapper. Sprudlande stadsliv
var en av ambitionerna med planprogrammet, därför är det extra viktigt att
lägga krut på just hur urban gatumiljö
ska tillskapas. https://brabostockholm.se/projekt/stadsutveckling-haga-norra/
För övrigt lovvärt initiativ
att återställa Arvidverkstaden till ursprunglig gestaltning samt med en fin
påbyggnad.
Kvarter D.5 bör få ett
distinktare och mer omsorgsfullt uttryck, men med en konsekvent
industrihistorisk materialitet. Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras.
TRAFIK
Vi föreslår att det bör göras
en zonändring i Parkeringsriktlinjerna. Om ambitionerna är att Kopparlunden ska
vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör
Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden
innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten.
Vi föreslår därmed att
Byggnadsnämnden hemställer att Tekniska nämnden utreder frågan om zonändring
innan antagande av detaljplanen.
