onsdag 30 november 2016

Yttrande på detaljplan 1845 för Kungsängen 1 med flera.



Yimby Västerås har lämnat in ett yttrande på detaljplanen som nu varit ute på samråd, jag saxar in yttrandet som helhet här.

Yimby ställer sig givetvis positiva till den första detaljplanen i omvandlingen av Ängsgärdet till en central stadsdel.

STADSBYGGNAD

Sammanfattningsvis är detta ett steg i helt rätt riktning,  kvartersform, stråkbildning, generösa takhöjder i bottenvåningarnas verksamhetslokaler, stadsmässig gestaltning och så vidare. 

 Kvar finns dock denna nästan ideologiska rädsla för riktigt urbana stadskvarter.  Det finns ingenting i planhandlingarna som varken stödjer eller motivererar att kvarteren inte är helt slutna på plankartan, annat än ”rymd, utblickar och ljusförhållanden”. Det står ju till och med i planbeskrivningen under rubriken ”övergripande stadsbyggnadsidé” att kvarter ska vara slutna och önskad stadstruktur ska vara kvartersstad och en naturlig fortsättning på den täta centrala innerstaden. Diskrepansen mellan teori i planhandlingarna och praktik på plankartan är minst sagt märklig. Kvartersstadens signum är ju trots allt slutna kvarter och rutnät, då ska inte ”rymd, utblickar och ljusförhållanden” diktera villkoren om ambitionen är stadsmässig kapacitet.

Ängsgärdet kommer inte vara en vibrant, prunkande grön och trevlig stadsdel förrän det är färdigställt om femton år och eftersom denna del av Ängsgärdet blir den första utbyggnadsfasen finns varken parker eller andra rekreationsytor. Slutna kvarter skulle då ge ett ostört och privat liv på innergårdarna som höjer de boendes trivsel och känsla av gemensamhet, i synnerhet med tanke på den bullerproblematik som uppkommer i och med att planområdet ligger i närhet till både E18, Mälarbanan samt en av stadens mest trafikerade korsningar. Dessutom ligger planområdet i den kommande stadsdelens mittpunkt, varför det borde vara rimligt att det accentuerar mest stadsmässighet. Slutna kvarter och ett rutnät bör därmed vara ett solklart krav om kvarterstaden ska fylla sin funktion, men även som nämnt för att uppfylla bullerkraven. Halvprivata innergårdar blir oftast en gråzon där varken den offentliga gatan eller den privata innergården blir attraktiv för flanör eller boende.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Enligt renderingarna från Tovatt Architects and Planners ser gestaltningen progressiv och inspirerande ut och den vertikala utformningen ger mycket riktigt en variationsrik stadsbild. Taklandskapen ser onekligen spännande ut, från parisiska ateljéfönster till ett höghus på 20 våningar som också kräver sin spetsarkitektur eftersom det är stadsdelens första och förhoppningsvis inte sista landmärke. 

 Det är viktigt att även bottenvåningarna ges extra omsorg i gestaltningsarbetet eftersom Översiktsplanen beskriver klustring av verksamheter på Pilgatan och detaljplanen föreskriver Centrumändmål. Detta bedöms uppfyllas och med att planen föreskriver minst 4 meter våningshöjd för verksamhetslokaler, men vi anser det viktigt att poängtera att även varierande fasaduttryck som exempelvis färgkodning av butiksfasader bör uppmuntras tydligt i det fortsatta gestaltningsarbetet. 

 Vi vidhåller att de arkitektoniska ambitionerna är höga och nu när de faktiskt är höga kanske de till och med borde regleras mer i detaljplanen, inte enbart kontrasterande färgsättning/materialval.

Kort repetition, kvarteren bör/skall utformas som slutna. Därför är det olämpligt med solitärer överhuvudtaget och framför allt inte längs stadsdelens kommande huvudgata. Inte ens höghuset bör vara undantaget, utan integrerat i kvarteret.

TRAFIK

Kan gatunätet i framtiden se ut som kartan på sida 4 i planbeskrivningen, finns det goda förutsättningar att Ängsgärdet faktiskt kan bli en riktigt gatuintegrerad stadsdel och en del av innerstaden på sikt. Önskvärt vore dock en utökning av kartan för att se hur gatuintegreringen kopplas inte bara till närliggande stadsdelar Kungsängen-Stationsområdet, Kopparlunden, Viksäng osv.Pilgatan blir Ängsgärdets öst-västliga axel, men det skulle även behövas en nord-sydlig axel som korsar Pilgatan om det är nu är möjligt. Axialitet är även viktigt om kvartersstaden ska fungera optimalt.

I Översiktsplanen finns en planeringsinriktning om spårburen kollektivtrafik mellan Centrum och Sjukhuset. Det bör finnas med i åtanke under projekteringsarbetet av Pilgatans nya gatuutformning.

måndag 26 september 2016

Detaljplan för Hulte 3 och Högne 2



Jag har varit med och skrivit Yimby Västerås yttrande på detaljplanen för Hulte 3 och Högne 2 och saxar in detta här.

Yimby Västerås ser givetvis positivt på planerna att bebygga de båda kvarteren med cirka 180-190 hyresbostäder samt lokaler med centrumändamål. Vi ställer oss dock kritiska till den alltför tydliga oviljan att faktiskt tillfullo vilja bygga stadsbebyggelse, i synnerhet i detta fall då fastigheterna ligger innanför Cityringen och är omgiven av kvartersstadsbebyggelse.

Stadsbyggnad
Det är bra att man här ämnar att bygga på höjden i maximalt 16 våningar, även om det säkerligen skulle kunna ligga på 20 våningar. Förutsatt att staden faktiskt vill bygga över 51 meter och söka tillstånd hos Luftfartsverket.
Det finns dock ingen del i detaljplanen som varken stödjer eller motiverar att den högre volymen av  Kvarteret Hulte förskjuts i sidled och inte står vänd mot Kopparbergsvägen. Man upprepar här samma misstag som gjordes när man bebyggde den delen av Kvarteret Hulte som innefattar Herrgärdets vårdcentral, då mycket urbana strukturen på Kopparbergsvägen samt på Karlsgatan och Knutsgatan upplöstes. Planområdet ligger ju i kvartersstaden ( vilket även framgår i Platsanalys på sidan 15) inom Cityringen så det är ganska märkligt att den historiska strukturen inte anses viktig. Kvarteret Högne bildar förvisso ett kvarter på grund av parkeringshusets befintliga form, vilket är förtjänstfullt och ger Kopparbergsvägen en stadsmässig inramning söderifrån. Det optimala här vore givetvis att ha slutna kvarter på ömse sidor av Kopparbergsvägen. 




 På sidan 13 går det läsa sig till att” En öppen gård i staden blir aldrig privat” Detta är exakt vår poäng och det blir sällan trevligt för varken den boende eller för stadsflanören heller om det inte finns någon dikotomi mellan vad som är privat eller offentligt. Så varför då planera för ett öppet kvarter om det uppenbart medför mestadels negativa konsekvenser för de boende i kvarteret? Kv. Hulte bör därmed vara ett slutet stadskvarter med varierande våningstal där 6 våningar bör vara ett minimum samt att högdelen vrids och således placeras glasfasaden direkt mot gatan.

Arkitektur/Gestaltning
Det är som nämnt förtjänstfullt att Kvarteret Högne gestaltas från ett trist parkeringshus till ett urbant bostadkvarter med blandade fasaduttryck i respektive riktning, som i en del fall skapar intressanta stadsrum. Det är positivt med varierande fasadmaterial som tegel, puts, träpaneler utom kanske då alltför stora glaspartier.
För Kv. Hultes del vore ett smäcker tornbyggnad, integrerad i kvarteret är föredra, snarare än ett vertikalt skivhus. Byggnaden bör uppfattas som ett urbant bostadhus med koppling till gatulivet, snarare än modernistiskt 1960-talshotell.

Trafik
Den trafiklösning som för närvarande anläggs på Kopparbergsvägen, så att gatan smalnas av och blir enfilig i vardera riktning samt breddar GC-vägen närmast Östra Kyrkogården och förvandlar Kopparbergsvägen till en stadsgata är bra  Det är viktigt att Kv. Högne inte blir den isolerade ö som det befintliga parkeringshuset består av idag, utan att trottoarerna blir så pass breda så att det blir inbjudande att korsa gatan till de kommersiella lokaler som planeras i aktuellt kvarter.


Övrigt
Det är mycket positivt att i och med det planeras för lokaler med centrumandamål i båda bostadshusens bottenvåningar. Med en bra funktionsblandning av restauranger, kultur och närservice kan byggnationen av de båda kvarteren onekligen höja Herrgärdets ekonomiska och sociala hållbarhet.
I planhandlingarna går det även att läsa till sig att det ska bli en entré till Västerås, vilket är bra, men planen är väl snarare att Kopparlunden bebyggelsemässigt och strukturmässigt ska integreras sömlöst med innerstaden och därmed Herrgärdet? Denna detaljplan bör alltså gestaltas med en önskvärd urbanitet som stråkbinder Herrgärdet och Kopparlunden fram till Emausmotet och allting därefter.


måndag 2 maj 2016

Planprogrammet för Oxbackens Centrum



Planprogrammet för Oxbackens Centrum har nu varit ute på samråd.  Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig givetvis positivt till planerna till att förtäta Oxbacken med omnejd med bostäder, handel och andra primära centrumfunktioner för att skapa ett attraktivare stadsdelscentrum. Vad vi primärt saknar här är en allmängiltig stadsbyggnadsidé över den fysiska strukturen och en vision hur man vill att planområdet ska förändras och förädlas jämfört med nuläge.

Stadsbyggnad
Oxbackens Centrum figurerar i Västerås Stads projekt ”Projekt Innerstad” Detta vore då självklart att den allmängiltiga stadsbyggnadsidén vore att just bygga stad där den traditionella staden abrupt slutar. Så låt det då vara innerstadsstruktur i fortsatt bra kollektivtrafikläge och inte reproduktion av 1970-talets planeringsideal av trafikseparering, bilcentrism och utglesning.

Planprogrammet borde således ge förutsättningar till att låta kvartersstaden flytta västerut där Stora Gatan slutar och Köpingsvägen tar vid och samtidigt låta den isolerade enklav som Oxbackens Centrum faktiskt utgör – kopplas ordentligt till Västermalm och Vasastaden och in mot Västerås City.  Planprogrammet saknar till stor del en lösning hur man sömlöst vill integrera Oxbacken med kringliggande stadsstrukturer.  Nedan visas Yimby Västerås förslag till stadsstruktur över planområdet



Det planeras för lameller och punkthus på fastigheten Käringbacken. Det är inte särskilt markeffektivt att Riksbyggen/Bonum vill uppföra en ensam lamell och ett punkthus, när tomten skulle kunna inrymma ett slutet stadskvarter som en fin fortsättning på Vasastadens kvartersstad längs Stora Gatan. Det är dock positivt att byggnaderna i planprogrammet står placerade direkt mot gata, vilket ger en fingervisning att vissa urbana kvalitéer vill uppnås.
Ambitionerna att skapa ett riktigt torg på dagens bilparkering vore förtjänstfullt med tanke på att det finns få kvalitativa mötesplatser i området, men det förutsätter ju tät och symmetrisk bebyggelse och att parkeringssituationen kan lösas med mobility mananagement och bilpool.

Arkitektur/Gestaltning
Planprogrammet föreskriver en skala på 4 till 7 våningar, vilket verkar rimligt med tanke på omgivningen. Det vore även rimligt att skapa en centrumbyggnad som dels får ta plats i stadsrummet, men även som gestaltas utefter premissen att det är en gata som delar sig i Köpingsvägen och Hammarbygatan.

Trafik
Det konstateras att ” Hela planområdet är planerat efter äldre planeringsideal med trafikseparering samt prioritering av biltrafiken”( sida 5 ). Ett mycket riktigt konstaterande, men det finns ingen konkret lösning hur om vad Planprogrammet har för ambition att trafiken ska stället integreras och hur andra trafikslag ska prioriteras istället för bilen?

Det konstateras även att Köpingsvägen upplevs som en infartsgata och bör göras om till en stadsgata. Även detta är mycket riktigt konstaterande vi instämmer i att trädplanteringar kan vara en bra åtgärd, men framför allt bör den fastigheten ( Västerås 2:9 ) bebyggas med en stadsmässig mix av kontor och  bostäder och skapa en stadsgata med minskade hastigheter.

GC-tunnlarna som faktiskt påvisas som otrygga och barriärskapande bör byggas bort och ersättas med naturliga gång –och cykelstråk. Vi saknar även här en idé hur detta ska förebyggas övergripande och inte enbart i respektive detaljplan.

Övrigt
Bra med funktionsblandning i de flesta nya byggnader. Det vore önskvärt om byggnaderna fick planbeteckningen CB ( Centrumändamål-Bostadsandamål ) senare i detaljplaneskedet,  då en rikare mångfald av olika verksamheter och bostäder bör kunna ge en injektion i det lokala livet vid Oxbacken. Signalfabriken i Sundbyberg är ju ett bra exempel detta.

Viktigt även att poängtera att det borde vara ett minimumkrav att dagens verksamhetslokaler åtminstone inte kommer bli färre när byggnader rivs och ersätts med nya.  Dagens verksamheter bör därmed erbjudas ny lokal när ny byggnad är färdigställd.

                                                         

torsdag 3 september 2015

Detaljplanen för Kungsljuset 2 ( fd Gideonsbergsskolan )



Detaljplanen för Kungsljuset 2 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig positivt till att förtäta denna del av Gideonsberg med blandade upplåtelseformer. Det är en central stadsdel i närheten av Västerås Centrum och har således gott potential för stadsmässighet när blandade stadsdelar som just Gideonsberg kan integreras med innerstaden på sikt. Vi anser dock som vid så många andra tillfällen att viljan till att skapa urbanitet saknas och riskerar att cementera Gideonsbergs förortskaraktär  ( precis som med pågående byggnationen av Tegnérlunden - ännu en försummad chans ) Kritiken av planförslaget gäller således huvudsakligen av den fysiska strukturen. 



STADSBYGGNAD

Trianglar-i-park. Intrycket av att planförslaget liknar ett att antal slumpmässigt kastade trianglar är påfallande Vi förstår att det inte bara är att rulla ut ett rutnät av funktionsblandad kvartersstad, men ambitionerna att åtminstone vilja bidra till att planera för stadsliv borde vara mer framträdande. Vi anser att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier , men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus. Gideonsberg har alla byggnadstyplogier representerade, utom just den klassiska kvartersstaden som vi förespråkar.

Planen är i slutändan ändå en förbättring jämfört med sin omgivning och är i sig en behövd förtätning och ett välbehövligt tillskott på 260 lägenheter, men nog skulle med lätthet gå att växla upp till ett minimum av 300 lägenheter i planförslaget. Finns det något uträknat exploateringstal?

Vi ser det som positivt med relativt höga hus, med flera som är över fem våningar. Skalan med en variation på 1 till 8 våningar är bra och ger ett varierat intryck och en egen identitet mot omgivande bebyggelse. Positivt med en blandning av lägenheter och villor, men stadsradhus hade varit att föredra.

Huskropparna med fasader mot Smalbäcksgatan bör slutas för ett skapa ett väldefinierat gaturum och förstärka känslan av en offentlig gata med och samtidigt förstärka privata ytor på huskropparnas innergård. Kvarterets möte och integration med gatan är givetvis viktigt hur gatan uppfattas, varav inga avstånd mellan huskropp och gata bör skapas. Huskropparna bör således vara kopplade direkt mot gatan utan avstånd och utan förgårdsmark.
 
Det bör alltså finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet kvarteren mot Smalbäcksgatan Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot den ganska hårt trafikerade Bergslagsvägen. Alternativet är låga murar som framhäver det privata respektive offentliga.

Området skulle kunna husera än fler människor genom högre exploateringsgrad. Därmed skulle även fler verksamheter kunna bedrivas inom planområdet. Allt från offentlig verksamhet till privat sektor får ett förbättrat underlag. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Vi undrar även vad procentuella andelen grönt är inom planområdet? Det är väldigt mycket grönt mellan de planerade fastigheterna, som om planområdet är planerat för sig självt som en enklav och inte i relation till sin omgivning. Gröna tillgängliga ytor finns inom korta avstånd även om mindre grönyta skulle behållas inom planområdet när ändå kvalitativa Bergslagsparken ligger intill som i sin tur borde göras mer tillgänglig för allmänheten när man väl är igång.

Vi föreskriver här istället slutna stadskvarter med generösa och gröna innergårdar. Kvarteren är i direkt anknytning till befintlig gatustruktur, bullerskyddade och en tydlighet mellan privat och offentligt.

Nedan är en enkel principskiss hur Yimby Västerås önskar se bebyggelsestrukturen. 



ARKITEKTUR / FUNKTION

Även om den triangulära formen kan anses som nyskapande och spännande, bidrar dem till att husens urbana funktion hämmas. Även om vi anser att den triangulära formen rent estetiskt är intressant och tilltalande i sig, bör planförslagets fokus ligga på att skapa kreativa stadsrumsligheter. Vi anser som sagt att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet, som tidigare nämnt, vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus.

Vi ser gärna materialval som exempelvis tegel som bryter av och kontrasterar till den putsade 40/50-talsfunktionalism som präglar Gideonsberg.

Det vore även bra om andra delar av planområdets bebyggelse får en egen särpräglad gestaltning samt att inte enbart låta en geometrisk form genomsyra hela området. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen just särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Frågor kvarstår kring hur gaturummet kommer gestaltas, utifrån att verksamhets- och lokalperspektiv. Tvättstugor och cykelrum ut mot gatorna ger ju bara en illusion av välkommande gaturum, men är endast just en illusion. Riktigt gatuliv och en genuint attraktiv miljö uppnås genom varierade aktiviteter och verksamheter över hela dygnets timmar. En tvättstuga ger inte särskilt mycket inbjudande känsla. Det gör däremot en verksamhetslokal i form av stadsdelsservice

Det är således glädjande att den före detta skolbyggnaden Gideonsbergsskolan får planbeteckningarna Centrumfunktion i gatuplan  ( C1), handel i bottenvåning (H1) samt kontor (K).Vi eftersöker här kommersiella som icke-kommersiella verksamheter som även ger att en livlig kvällsekonomi adderas till området. Med det menar vi alltså ett funktionsblandat utbud av privata näringsidkare, offentlig service och föreningsliv. Vi ser det även positivt att etablera förskola inom området.

Verksamhetslokalerna bör egentligen helst ligga i korsningarna Emausgatan-Aspvretsgatan och Smalbäcksgatan-Gideonsbergsgatan där olika stråk möts och kan skapa tilltalande platsbildningar i områdets hörn Dessutom bör inte verksamhetslokalerna medges utan kravspecificeras i planförslaget.

TRAFIK

Positivt att gåendes och cyklandes främjas och innehar företräde mot biltrafiken i gatornas gestaltning.
I planen föreskrivs väldigt många parkeringsplatser, nästan 1 parkeringsplats per lägenhet. Med det påstådda centrala läget i staden skapar detta en överkapacitet som kommer vältra över på bilfria inom området. Där ser vi gärna en sänkning av parkeringstalet och att  uppmuntra till Mobility Management. Vi ser det som positivt med underjordiskt garage dock.

ÖVRIGT

Positivt att Bostjärnan, vid sidan av HSB, Rikshem och Trilit, står som byggherre. En fastighetsägare som är väldigt lokalt förankrad på Gideonsberg.

Vi noterar dock att ledtiden för detta projekt är ovanligt lång för att vara Västerås, utan några egentliga ändringar i planförslaget. Från ax till limpa är det säkerligen över 10 år och det är inte rimligt om Västerås ska klara att producera 1000 +  lägenheter per år under en tid framöver. Här efterlyser vi alltså en snabbare process för alla inblandade aktörer.

Snap Shots

Get Free Shots from Snap.com