måndag 2 maj 2016

Planprogrammet för Oxbackens Centrum



Planprogrammet för Oxbackens Centrum har nu varit ute på samråd.  Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig givetvis positivt till planerna till att förtäta Oxbacken med omnejd med bostäder, handel och andra primära centrumfunktioner för att skapa ett attraktivare stadsdelscentrum. Vad vi primärt saknar här är en allmängiltig stadsbyggnadsidé över den fysiska strukturen och en vision hur man vill att planområdet ska förändras och förädlas jämfört med nuläge.

Stadsbyggnad
Oxbackens Centrum figurerar i Västerås Stads projekt ”Projekt Innerstad” Detta vore då självklart att den allmängiltiga stadsbyggnadsidén vore att just bygga stad där den traditionella staden abrupt slutar. Så låt det då vara innerstadsstruktur i fortsatt bra kollektivtrafikläge och inte reproduktion av 1970-talets planeringsideal av trafikseparering, bilcentrism och utglesning.

Planprogrammet borde således ge förutsättningar till att låta kvartersstaden flytta västerut där Stora Gatan slutar och Köpingsvägen tar vid och samtidigt låta den isolerade enklav som Oxbackens Centrum faktiskt utgör – kopplas ordentligt till Västermalm och Vasastaden och in mot Västerås City.  Planprogrammet saknar till stor del en lösning hur man sömlöst vill integrera Oxbacken med kringliggande stadsstrukturer.  Nedan visas Yimby Västerås förslag till stadsstruktur över planområdet



Det planeras för lameller och punkthus på fastigheten Käringbacken. Det är inte särskilt markeffektivt att Riksbyggen/Bonum vill uppföra en ensam lamell och ett punkthus, när tomten skulle kunna inrymma ett slutet stadskvarter som en fin fortsättning på Vasastadens kvartersstad längs Stora Gatan. Det är dock positivt att byggnaderna i planprogrammet står placerade direkt mot gata, vilket ger en fingervisning att vissa urbana kvalitéer vill uppnås.
Ambitionerna att skapa ett riktigt torg på dagens bilparkering vore förtjänstfullt med tanke på att det finns få kvalitativa mötesplatser i området, men det förutsätter ju tät och symmetrisk bebyggelse och att parkeringssituationen kan lösas med mobility mananagement och bilpool.

Arkitektur/Gestaltning
Planprogrammet föreskriver en skala på 4 till 7 våningar, vilket verkar rimligt med tanke på omgivningen. Det vore även rimligt att skapa en centrumbyggnad som dels får ta plats i stadsrummet, men även som gestaltas utefter premissen att det är en gata som delar sig i Köpingsvägen och Hammarbygatan.

Trafik
Det konstateras att ” Hela planområdet är planerat efter äldre planeringsideal med trafikseparering samt prioritering av biltrafiken”( sida 5 ). Ett mycket riktigt konstaterande, men det finns ingen konkret lösning hur om vad Planprogrammet har för ambition att trafiken ska stället integreras och hur andra trafikslag ska prioriteras istället för bilen?

Det konstateras även att Köpingsvägen upplevs som en infartsgata och bör göras om till en stadsgata. Även detta är mycket riktigt konstaterande vi instämmer i att trädplanteringar kan vara en bra åtgärd, men framför allt bör den fastigheten ( Västerås 2:9 ) bebyggas med en stadsmässig mix av kontor och  bostäder och skapa en stadsgata med minskade hastigheter.

GC-tunnlarna som faktiskt påvisas som otrygga och barriärskapande bör byggas bort och ersättas med naturliga gång –och cykelstråk. Vi saknar även här en idé hur detta ska förebyggas övergripande och inte enbart i respektive detaljplan.

Övrigt
Bra med funktionsblandning i de flesta nya byggnader. Det vore önskvärt om byggnaderna fick planbeteckningen CB ( Centrumändamål-Bostadsandamål ) senare i detaljplaneskedet,  då en rikare mångfald av olika verksamheter och bostäder bör kunna ge en injektion i det lokala livet vid Oxbacken. Signalfabriken i Sundbyberg är ju ett bra exempel detta.

Viktigt även att poängtera att det borde vara ett minimumkrav att dagens verksamhetslokaler åtminstone inte kommer bli färre när byggnader rivs och ersätts med nya.  Dagens verksamheter bör därmed erbjudas ny lokal när ny byggnad är färdigställd.

                                                         

torsdag 3 september 2015

Detaljplanen för Kungsljuset 2 ( fd Gideonsbergsskolan )



Detaljplanen för Kungsljuset 2 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig positivt till att förtäta denna del av Gideonsberg med blandade upplåtelseformer. Det är en central stadsdel i närheten av Västerås Centrum och har således gott potential för stadsmässighet när blandade stadsdelar som just Gideonsberg kan integreras med innerstaden på sikt. Vi anser dock som vid så många andra tillfällen att viljan till att skapa urbanitet saknas och riskerar att cementera Gideonsbergs förortskaraktär  ( precis som med pågående byggnationen av Tegnérlunden - ännu en försummad chans ) Kritiken av planförslaget gäller således huvudsakligen av den fysiska strukturen. 



STADSBYGGNAD

Trianglar-i-park. Intrycket av att planförslaget liknar ett att antal slumpmässigt kastade trianglar är påfallande Vi förstår att det inte bara är att rulla ut ett rutnät av funktionsblandad kvartersstad, men ambitionerna att åtminstone vilja bidra till att planera för stadsliv borde vara mer framträdande. Vi anser att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier , men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus. Gideonsberg har alla byggnadstyplogier representerade, utom just den klassiska kvartersstaden som vi förespråkar.

Planen är i slutändan ändå en förbättring jämfört med sin omgivning och är i sig en behövd förtätning och ett välbehövligt tillskott på 260 lägenheter, men nog skulle med lätthet gå att växla upp till ett minimum av 300 lägenheter i planförslaget. Finns det något uträknat exploateringstal?

Vi ser det som positivt med relativt höga hus, med flera som är över fem våningar. Skalan med en variation på 1 till 8 våningar är bra och ger ett varierat intryck och en egen identitet mot omgivande bebyggelse. Positivt med en blandning av lägenheter och villor, men stadsradhus hade varit att föredra.

Huskropparna med fasader mot Smalbäcksgatan bör slutas för ett skapa ett väldefinierat gaturum och förstärka känslan av en offentlig gata med och samtidigt förstärka privata ytor på huskropparnas innergård. Kvarterets möte och integration med gatan är givetvis viktigt hur gatan uppfattas, varav inga avstånd mellan huskropp och gata bör skapas. Huskropparna bör således vara kopplade direkt mot gatan utan avstånd och utan förgårdsmark.
 
Det bör alltså finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet kvarteren mot Smalbäcksgatan Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot den ganska hårt trafikerade Bergslagsvägen. Alternativet är låga murar som framhäver det privata respektive offentliga.

Området skulle kunna husera än fler människor genom högre exploateringsgrad. Därmed skulle även fler verksamheter kunna bedrivas inom planområdet. Allt från offentlig verksamhet till privat sektor får ett förbättrat underlag. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Vi undrar även vad procentuella andelen grönt är inom planområdet? Det är väldigt mycket grönt mellan de planerade fastigheterna, som om planområdet är planerat för sig självt som en enklav och inte i relation till sin omgivning. Gröna tillgängliga ytor finns inom korta avstånd även om mindre grönyta skulle behållas inom planområdet när ändå kvalitativa Bergslagsparken ligger intill som i sin tur borde göras mer tillgänglig för allmänheten när man väl är igång.

Vi föreskriver här istället slutna stadskvarter med generösa och gröna innergårdar. Kvarteren är i direkt anknytning till befintlig gatustruktur, bullerskyddade och en tydlighet mellan privat och offentligt.

Nedan är en enkel principskiss hur Yimby Västerås önskar se bebyggelsestrukturen. 



ARKITEKTUR / FUNKTION

Även om den triangulära formen kan anses som nyskapande och spännande, bidrar dem till att husens urbana funktion hämmas. Även om vi anser att den triangulära formen rent estetiskt är intressant och tilltalande i sig, bör planförslagets fokus ligga på att skapa kreativa stadsrumsligheter. Vi anser som sagt att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet, som tidigare nämnt, vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus.

Vi ser gärna materialval som exempelvis tegel som bryter av och kontrasterar till den putsade 40/50-talsfunktionalism som präglar Gideonsberg.

Det vore även bra om andra delar av planområdets bebyggelse får en egen särpräglad gestaltning samt att inte enbart låta en geometrisk form genomsyra hela området. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen just särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Frågor kvarstår kring hur gaturummet kommer gestaltas, utifrån att verksamhets- och lokalperspektiv. Tvättstugor och cykelrum ut mot gatorna ger ju bara en illusion av välkommande gaturum, men är endast just en illusion. Riktigt gatuliv och en genuint attraktiv miljö uppnås genom varierade aktiviteter och verksamheter över hela dygnets timmar. En tvättstuga ger inte särskilt mycket inbjudande känsla. Det gör däremot en verksamhetslokal i form av stadsdelsservice

Det är således glädjande att den före detta skolbyggnaden Gideonsbergsskolan får planbeteckningarna Centrumfunktion i gatuplan  ( C1), handel i bottenvåning (H1) samt kontor (K).Vi eftersöker här kommersiella som icke-kommersiella verksamheter som även ger att en livlig kvällsekonomi adderas till området. Med det menar vi alltså ett funktionsblandat utbud av privata näringsidkare, offentlig service och föreningsliv. Vi ser det även positivt att etablera förskola inom området.

Verksamhetslokalerna bör egentligen helst ligga i korsningarna Emausgatan-Aspvretsgatan och Smalbäcksgatan-Gideonsbergsgatan där olika stråk möts och kan skapa tilltalande platsbildningar i områdets hörn Dessutom bör inte verksamhetslokalerna medges utan kravspecificeras i planförslaget.

TRAFIK

Positivt att gåendes och cyklandes främjas och innehar företräde mot biltrafiken i gatornas gestaltning.
I planen föreskrivs väldigt många parkeringsplatser, nästan 1 parkeringsplats per lägenhet. Med det påstådda centrala läget i staden skapar detta en överkapacitet som kommer vältra över på bilfria inom området. Där ser vi gärna en sänkning av parkeringstalet och att  uppmuntra till Mobility Management. Vi ser det som positivt med underjordiskt garage dock.

ÖVRIGT

Positivt att Bostjärnan, vid sidan av HSB, Rikshem och Trilit, står som byggherre. En fastighetsägare som är väldigt lokalt förankrad på Gideonsberg.

Vi noterar dock att ledtiden för detta projekt är ovanligt lång för att vara Västerås, utan några egentliga ändringar i planförslaget. Från ax till limpa är det säkerligen över 10 år och det är inte rimligt om Västerås ska klara att producera 1000 +  lägenheter per år under en tid framöver. Här efterlyser vi alltså en snabbare process för alla inblandade aktörer.

söndag 26 oktober 2014

Detaljplanen för Öster Mälarstrand etapp 3

Detaljplanen för Öster Mälarstrand etapp 3 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat. 

Yimby Västerås ser positivt på den fortsatta utvecklingen av Öster Mälarstrand. Den låga exploateringsgraden och de omotiverat uppbrutna kvarteren ser vi framför allt som planförslagets klandervärda delar. Vi ser däremot kvarterens storlek och husens gestaltning med bland annat sadeltak och tillåtna takfönster och takkupor som planförslagets förtjänstfullhet.



STADSBYGGNAD
Vi anser att stadsplanen och det finmaskiga gatu/rutnätet är förhållandevis bra. En stabil struktur som håller när kommande etapper ska kopplas samman. Det är verkligen bra med mindre kvarter som även underlättar att mindre byggherrar kan få markanvisningar av dem som Västerås Stad aviserar

Vad som däremot inte håller är de uppbrutna kvarteren. Vi är ytterst tveksamma till att  kvarteren planeras med halvprivata innergårdar.   
Det bör finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet i det kvarter som den planerade förskolan ska husera i samt mot Kajpromenaden. Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot Öster Mälarstrands allé, dessutom vore det här lämpligt med en tyst sida. Det får ses som en arkitektonisk utmaning att solmaximera utan att stadsmässigheten och de boendes integritet på innergårdarna faller bort. Slut kvarteren helt alternativt bättre optimerat. Upphöjda innergårdar, som beskrivs på sidan 12, med mur skulle fungera på Kajhusen i mitten, dock betydligt högre än 1 meter utan snarare 2 meter. Upphöjda innergårdar är dock ingen lösning för Kajhusen utmed själva kajen. Där måste Kajhuskvarteren således slutas betydligt mer. Vi anser att ett fungerande stadsrum är viktigare än en utsikt mot en hamnbassäng. Ett alternativ skulle faktiskt vara att stegvis höja bebyggelsen successivt.

Exploateringen är dessvärre för låg, hushöjderna bör ligga på 6-8 våningar. Västerås centrala och sjönära markkapital är inte överflödigt, därför måste marken utnyttjas mer effektivt. 

Efterfrågan på bostäder vid Öster Mälarstrand har dessutom visat sig stark. Är det dessutom politiskt förankrat att bygga cirka 1000 bostäder per år fortsättningsvis skulle planförslaget med lätthet kunna växla upp till 900-1000 bostäder istället för 700. Detta enbart genom att lägga på de önskvärda extra 2-3 våningarna per kvarter.

Dessutom är det märkligt att denna etapp som är den mest centrala etappen då den angränsar till både Lillåudden och Stationsområdet samt attraktionen Kokpunkten, är lägre än exempelvis de tidigare etapperna av Öster Mälarstrand. Kokpunktens fortsatta attraktivitet ligger ju även i att ett lokalt underlag och anknytning finns.

Dessutom bör kajkanten ha generellt högre byggnader att den kan skapa förutsättningar för verksamhetslokalernas bärkraft gällande hela den nordvästra delen av Öster Mälarstrand mot Kokpunkten. Det finns så mycket potential och yta att skapa något verkligt urbant och unikt för Västerås här. I synnerhet i denna detaljplaneetapp.


 Tillgänglighetsfrågan längs Kajpromenaden är även viktig att beakta. Det bör vara hårdgjord yta/beläggning från torget vid Kokpunkten ända fram till piren vid Notudden. Kajens ska vara tillgänglig för alla.
Det är välkommet med gröna stadsrum, men en del överflödig grönska då Öster Mälarstrand med dess omnejd egentligen är ett stort grönområde.  Hur är trygghetsaspekten tillgodosedd längs parkstråket om ingen ser om något försiggår? Parkstråket behöver naturliga målpunkter i form av verksamheter så att fler människor rör sig genom stråket under dygnets alla timmar. I sådana stråk där det inte planeras för lokalytor - men där det finns anledning att anta att behovet kan öka i framtiden bör så kallade bokaler användas. Det möjliggör en framtida omvandling om/när behoven av lokaler ökar och det ger således en trevligare och attraktivare gatumiljö och ett tryggare stråk.
Bra med flexibla byggrätter.

Den stora ytan framför Kokpunkten bör bebyggas i framtiden med någon form av verksamhet.
Fråga: Vad är den beräknade befolkningsdensiteten för denna etapp?

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Det uppskattas att man här frångår platta tak som är standard för detaljplanettapp I och II och planbestämmer sadeltak och assymmetriska sadeltak. Det är varmt välkommet med takfönster och takkupor som är uppskattade och tidlösa detaljer.  Alla tak behöver ju dock inte nödvändigtvis vara sadeltak utan snarare att variation förnöjer och ger ett brokigare intryck.

Återigen bör 6-8 våningar som grundstruktur vara standard.

De högre husen bör vara integrerade som tornbyggnader i kvartersstrukturen, inte som solitärer. Dessutom bör de vara högre en endast 8 våningar, snarare 10 till 12 våningar
Vi ser gärna färgkodade verksamhetslokaler i varma kulörer. Bra att dem är placerade i hörn, men ett par längs Kajpromenaden skulle gott kunna täcka en hel bottenvåning. Ett fullgott exempel är Mimers Kvarteret Råseglet i Öster Mälarstrands etapp II, där hela fyra verksamhetslokaler finns på kvarterets framsida mot Mälaren.

Torgen är väldefinierade, vilket givetvis är bra. Återigen är platsbildandet, behov av en tätare miljö, varav den låga exploateringen återigen är aktuellt att poängtera. Det planerade ”Sirentorget” behöver således en relativt högre bebyggelse och fler verksamhetslokaler. 



IDENTITET/FUNKTION

Eftersom detaljplanen i dess nuvarande form inte ger förutsättningar att bygga stadsbebyggelse utan snarare låga förortslameller i ett än så länge, renodlat bostadsområde snarare än en stadsdel, finner vi begreppet ”Kajstaden” ganska missvisande. Eftersom riktig ”stad” är attraktivt är det inget annat än mäklarlingo att försköna verkligheten. Ge förutsättningar och strukturer att bygga en stadsdel som långsiktigt håller socialt, ekologiskt och ekonomiskt istället, inte en kuliss.
Verksamhetslokalerna bör som nämnt vara fler än de som angetts i planens nuvarande form. Vi ser det positivt att vissa blir mindre längs själva kajen samt en uteservering på piren, dessa fungerar dock mest under båtsäsongen på sommaren och Kajpromenaden måste även fungera under vinterhalvåret i och den grå vardagen.
Troligtvis kommer ett nationellt energiforskningscentrum ( Energy Arena ) placeras vid Kokpunkten kommer behovet av restaurangverksamheter definitivt öka åtminstone under kontorstid, varav fler verksamhetslokaler måste komma till.
De platsbildningar som uppstår på andra platser än Kajpromenaden och Sirentorget är det således viktigt att inte enbart förskolan och bilpoolskontoret blir naturliga mötesplatser. Utan även längs parkstråket som tidigare nämnt.

TRAFIK

Kollektivtrafik är en nödvändighet när hela Öster Mälarstrand står klart.  Parkeringsnormen bör understiga 1.0

Öster Mälarstrands Allé bör ha en rakare och tydligare koppling till Björnövägen. Tänk Hammarby Allé i Hammarby Sjöstad här, ett lyckat urbant stråk som går genom hela stadsdelen. Önskvärt alltså att Öster Mälarstrands blir boulevardiserad och inte en död genomfartsgata.

Bra med gångfartsgata längs Kajpromenaden och att den är möblerad så trafikmönstret styrs. Det vore även bra med en tydlig och färgmarkerad cykelfil.
Det är ett utmärkt initiativ att MUAB förklarat sig villig att utöka antalet cyklar utöver normen och att medverka i bilpool samt bilpoolskontor. 


ÖVRIGT

Vi ser gärna sopsug alternativt smart avfallshantering och egenproducerad el integrerade i denna etapp som hållbarhetsfaktorer. En modern och hållbar stadsdel bör bli utrustad med alternativa energikällor såsom solpaneler och mindre vindkraftverk.

En bättre hemsida än www.muab.nu att marknadsföra Öster Mälarstrand vore önskvärt. Öster Mälarstrands attraktivitet kan således marknadsföras bättre mot kommande byggherrar, arkitekter, verksamhetsinnehavare och framför allt de intressenter som vill bo i stadsdelen.

söndag 27 juli 2014

Planprogrammet för Kopparlunden



Planprogrammet för Kopparlunden har nu varit ute på samråd.


Kopparlunden är cirka ¼  så stor som staden innanför Cityringen. Potentialen är därmed stor att på sikt ge förutsättningar för en innerstadskaraktär i Kopparlunden och ett utökat Centrum i Västerås.
Kopparlundens stora och monumentala byggnader samt avsaknaden av tydliga strukturer i Planprogrammet, ger dock hittills en hel annan fingervisning. Jag saxar in YIMBY VÄSTERÅS yttrande som jag har varit med och författat.

STADSBYGGNAD

Ska det vara ”en del av Västerås där det myllrar av inspirerande stadsliv” som det heter i visionen,  bör det finnas en vision om tydlig struktur och framför allt en ännu tydligare stadsstruktur. Det saknas vilken typ av stadsbyggnad och bebyggelsestruktur som ska råda över stadsdelen och här föreskriver vi givetvis kvartersstaden i största möjliga mån. 

Vi förstår svårigheterna att skapa ett rutnät och en axialitet nu när Kopparlunden består av stora monumentala byggnader med höga kulturvärden som inte kan förvanskas för att ge plats åt en flexiblare struktur, det behövs dock en tydlig idé hur den nya bebyggelsen ska smälta in i den befintliga kontexten på ett urbant sätt. Att ostrukturerat pyttsla ut ett par nya byggnader här och var utgör ingen framtida och levande stadsdel.  En isolerad enklav utgör inte heller någon levande stadsdel, därför måste fler gatunät kopplas samman tydligare.

Vad kommer vara den beräknade befolkningstätheten jämfört med resterande Västerås tätort?

Man bör även öppna upp området mer mot norra delen av Kopparbergsvägen, idag är Kopparlunden avskilt från den delen av Kopparbergsvägen med ett högt stängsel. Det är viktigt att få en känsla av att stadsdelen är tillgänglig, och inte bara är något man passerar förbi.

Den urbana väven måste verkligen vara strukturerad och tydlig. Annars riskerar Kopparlunden, liksom som många andra stadsbyggnadsprojekt i Västerås, bli isolerade enklaver och stadskulisser.

Det är väldigt bra med målet 1500 bostäder. Västerås med sin relativt lilla innerstad behöver definitivt utvidgning av innerstaden innanför Cityringen tillsammans med kommande stadsdelar i Stationsområdet och Ängsgärdet. Dessa kommande stadsdelar bör givetvis i i största möjliga mån, trots barriärerna,  integreras sömlöst med varandra.  Därför tycker vi att det är av stor vikt att den föreslagna nya GC-passagen under Mälarbanan mellan Kopparlunden och Ängsgärdet verkligen blir av. Vi får dock poängtera att det är minst lika viktigt att även Karlsdal och Gideonsberg/Tegnérlunden integreras norrut i strukturen.

Överdäckningen mot just Gideonsberg/Tegnérlunden är därför ett välkommet första steg att överdäcka E18 i centrumnära lägen.

Vi saknar även lite mer benchmarking som inspiration för kommande planering och gestaltning. Knäppingsborg i Norrköping, Manufaktura i  Lodz (Polen) är bra kända exempel.

ARKITEKTUR/GESTALTNING
Vi ser det som positivt att det man vill gestalta husens exteriörer med tegel och ser mer än gärna eventuella landmärken och ikonbyggnader uppförda i tegel.  Klassiska former blandat med industriarkitektur och mer ”vågade” gestaltningar, dock med respekt för kulturmiljön, är varmt välkommet.



Exemplet i bilden är ifrån 151 East 78th Street New York och ritat av arkitekten Peter Pennoyer.  Det visar klart att man i modern tid kan gestalta hus med klassiska former och gedigna material utan att blir alltför pastischigt.

Kvarteren eller åtminstone bottenvåningar bör vara helt slutna. Slutna kvarter är bullerdämpande och med tanke på att Kopparlunden ligger inkilat mellan E18, Mälarbanan och Östra Ringvägen kommer en del lågfrekvent buller uppstå varav funktionsblandad, sluten kvartersstad är en av de bullerdämpande lösningar för att säkerställa en god boendemiljö.

Då vi ser mycket positivt på att Kopparlunden kommer bli relativt tät med högre byggnadsdensitet bör det finnas en god belysningsstrategi. Kopparlunden ska vara en trygg, inspirerande och trivsam plats oavsett årstid och klockslag.

Färgkodade butiksfasader i varma färger samt att dessa sockelvåningar har en högre takhöjd.
Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade.



Exempel på trevlig och färgkodad butiksfasad  - Östra Rönneholmsvägen, Malmö.Tack till Jon Cederberg från YIMBY MALMÖ för bilden.



Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade och väl upplysta. Exemplet här är från Maltby Street, London.

IDENTITET/FUNKTION

Samtidigt som det är väldigt viktigt att stadsdelen Kopparlunden behåller identiteten i sitt industrihistoriska arv är det viktigt att nya verksamheter och funktioner skapar den balanserade mix som utgör en riktigt urban stadsdel.

I Kopparlunden vill vi även se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin, inte enbart teknikklustret Västerås Science Park.

En majoritet av de kommersiella lokalerna i bottenvåningarna får gärna utgöras av mindre lokaler för att uppmuntra fler småskaliga och lokala näringsidkare att etablera sig i stadsdelen.
Vi ser även äldreboenden och förskolor som en del av mixen av verksamheter. Eftersom fler barnfamiljer väljer att bo i centrala Västerås, är det viktig att stadsdelens närmiljöer utformas med ett barnperspektiv.


TRAFIK

Vi ser gärna shared space och en genomfartstrafik 30km/h genom hela Kopparlunden.

Gator får gärna beläggas med gatsten, då det är en naturlig hastighetsdämpande åtgärd, hellre än till exempel fartgupp och avsmalningar.
Fler gator som kopplas samman med övriga staden.  Det måste finnas bra tryck på flödena genom hela stadsdelen.

Låga parkeringstal. Fastigheterna inom Kopparlunden är A-fastigheter, det bör inte fördyras ytterligare för kommande boende med parkeringsnormer som fördyrar byggnationen och     fastighetsutvecklingen för byggherrarna och i sin tur kommande boende.

Vi ser hellre en hög täthetsnorm och parknorm än just en hög parkeringsnorm.  Kopparlunden är ett viktigt arv från industriella Västerås och för att det ska bli en attraktiv stadsdel krävs en väl genomtänkt plan för områdets grönstruktur. En parknorm är alltså mer önskvärt en än parkeringsnorm, hur differentierad den än må vara.

Markparkeringar ska helst endast utgöras av kantstensparkeringar.
 
Eventuellt kan ett centralt mindre parkeringsgarage accepteras, där boende och lokala företag kan hyra p-platser. I så fall är det viktigt att det finns flera alternativa in- och utfarter till garaget, då detta gör att trafiken kan spridas ut över stadsdelen och strila mellan bebyggelsen istället för att koncentreras till en huvudgata.
Man bör även ta bort benämningarna ”huvudgata” och ”lokalgata” och helt enkelt benämna alla gator för enbart ”gata” eller ”stadsgata” för att påvisa att alla gatorna inom stadsdelen är jämlika.

Jag tror och hoppas att Kopparlunden inom en 20-årsperiod kommer vara en dynamisk och levande del av Västerås innerstad, men det kommer krävas att politiker, tjänstemän, planerare och arkitekter dels prioriterar Kopparlunden, men viktigaste av allt har mod att våga förändra och förädla till en strategisk viktig stadsdel för Västerås urbana utveckling.







Snap Shots

Get Free Shots from Snap.com