Yttrande på detaljplan för Resecentrum m.m.

Yimby Västerås har lämnat in ett yttrande på detaljplanen för Resecentrum m.m. Jag saxar in yttrandet i sin helhet nedan.


Yimby Västerås stödjer planförslaget i sin helhet med de justeringar som eventuellt kan föranledas av detta yttrande.  Projektet är Västerås säkerligen största och för all del intressantaste stadsbyggnadsprojekt i modern tid och det hade varit mest optimalt med spår under jord, men vi förutsätter att den frågan åter aktualiseras om ”Stockholm-Oslo 2.55” realiseras efter 2040 och andra intressenter än Västerås Stad står för merparten av kostnaden. Det är i dagsläget inte ekonomiskt försvarbart. Vad som däremot är ekonomiskt försvarbart i närtid är att återuppta planerna som initialt fanns med i den fördjupade översiktsplanen – det vill säga två ljusa och välgestaltade gång – och cykelpassager under spåren närmast Resecentrum samt vid Södra Ringvägen.

I övrigt en stor eloge till alla medverkande aktörer i planarbetet.

 STADSBYGGNAD

För Resecentrums del gäller att ju mer byggnad under tak desto bättre.  I synnerhet på plattformarna och där kan det bli problematiskt om det inte finns någon byggrätt för utkragande tak eller som enskilda byggnadsverk,  eftersom planen enbart reglerar järnväg på spårområdet. Ändrad lovplikt för plattformstak kanske vore lämpligt om det finns lagstöd för det. Gäller planbeteckningen T1 redan byggnader eller byggnadsverk tillhörande det användningssättet så är ju det givetvis mest optimalt och en icke-fråga, så länge det finns byggrätt för plattformstak.

Det vore bra om det redogörs vad för slags funktion som kan rymmas under ramperna. Varken arkitektrenderingar eller plankartan redogör om detta blir en tom yta eller om verksamheter med Centrumfunktion kan fungera där. Risken utan funktion blir bara en otrygg plats.

Det vore lämpligast om kvarteret Sigurd 3 delades i två separata kvarter. Västerås bebyggelsehistoria i modern tid består av stora monumentala byggnader, ofta placerade på ett suboptimalt sätt.  Vi önskar här mindre kvarters – och fastighetsbildningar för ökad urbanitet, orienterbarhet och för den finmaskiga kvartersbildningen som redogörs i den Fördjupade Översiktsplanen för Stationsområdet samt dess kopplade Gestaltningsprogram. Sigurd 3:s höga huskropp skulle kunna för övrigt placeras i ett hörn, snarare än på innergården.

 Det finns absolut inget som motiverar ett öppet kvarter i vad som kommer bli stadens mest centrala delar förutom att det skulle finnas primära verksamheter på innergården som är öppna i stort sett dygnet runt. Något som sällan sker i en stad av Västerås storlek. Ett eller flera slutna kvarter är därmed väldigt önskvärt, av urbana likväl som buller – och trygghetsskäl. I ett så centralt distrikt som Mälarporten kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt.

Dessutom så bör så mycket av nuvarande Sigurd 3 bevaras på innergården för så mycket kulturhistorisk autenticitet som möjligt.  Vi förstår att allt inte går att bevara, men det vore för staden och stadsdelen i sig helt identitetslöst att inte ha delar kvar. Delar skulle kunna bestå av komplementbyggnader på innergården.

Det bör även redogöras utförligare hur verksamheter skall utformas framför allt mot Södra Ringvägen och Kungsängsgatan. Vi förstår att ett komplext projekt som detta renderar i en ännu komplexare plankarta, men det kanske bör belysas bättre hur verksamhetslokaler med Centrumfunktion ska utformas och placeras.  Gällande lokaler i kommersiellt syfte är den punktprickade marken längs Södra Ringvägen en aning problematisk i det längre perspektivet, det kan uppstå behovet av mindre byggnader (kiosker exempelvis) i framtiden, såvida inte planbestämmelsen C1 gäller just där. Det är lite oklart på flera ställen om planbestämmelser gäller både marknivå eller ovan mark.

 

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Resecentrum- Gestaltningsidén är fantastisk, väldigt ovanligt för Västerås  - en stad som styrts av jantelagen rent gestaltningsmässigt i modern tid. Det är dock viktigt att den spektakulära takutformningen fyller dess funktion – det vill säga tak över huvudet.  Det är ett måste med väderskyddade plattformar och det är viktigt för Resecentrums del att ju mer byggnad under tak desto bättre.  Det vore till sist inte helt fel att glasa in partier av den öppna delen över spårområdet, om det inte finns några tekniska hinder för det.

Vasatornet –Taket bör ha en särskild form eller identitet än ett platt tak.  Det vore trevligt med asymmetriskt sadeltak likt Skrapan och Öster Mälarstrand Etapp III och skulle kunna utgöra ett signum för Västerås gestaltningsidentitet. Som kommande Västerås högsta bostadshus och således stort allmänintresse bör det regleras med exempelvis fasadmaterial och den vridna och lutande formen.  Det är även viktigt att den är välgestaltad från alla väderstreck. Det vore önskvärt om dessa planbestämmelser och dem som finns i planbeskrivningen kommer in på plankartan, med tanke på att det är plankartan som enbart är juridiskt bindande.  

Östermalmspassagen – bör också ha gestaltningsbestämmelser som reglerar utformningen tydligare. För centralt och för allmängiltigt intresse för att inte ha någorlunda bestämmelser gällande utformningen av tornbyggnaden, annat än byggnadshöjd.  Gestaltningen bör verkligen prövas med utformning i detaljplanen, inte enbart i bygglovskedet.

Sigurd 3 - Arkitektrenderingarna för Sigurd 3 har tegel i sockelvåning/nedre våningar. Det tycker vi är viktigt att anspela till den tidigare industrimiljön. Det finns dock inga planbestämmelser som reglerar tegel, bara transparanta material. Således: Gärna tegel som planbestämmelse i sockelvåning/nedre våningar. Sammanfattningsvis: Mera industrihistoriskt Västerås snarare än Dubai.

Skalan på byggnaderna är väldigt bra och korrelerar fint med stadsbilden på både sidor av spåren.

TRAFIK

Enligt arkitektrenderingarna ser det inte ut som ramperna klarar BBR’s krav på lutning. Det kommer dessutom bli svårt att ta sig över spåren för både cyklister och rörelsehindrade (om hissarna exempelvis inte fungerar)

Det är djupt olyckligt att Cykelpassage vid planområdets östra gräns vid Södra Ringvägen är borttagen.  Passagerna vid både Pilgatan och Hamngatan kommer vara totalt underdimensionerade för GC-trafik när Öster Mälarstrand, Ängsgärdet och Kopparlunden står färdigutvecklade. Därför är det av yttersta vikt att följa Fördjupade Översiktsplanens intentioner -  att ha kvar GC-passage under spåren vid Friidrottshallen och Östra Ringvägen.

Det var redan olyckligt under arbetet med framtagandet av FÖPen, då den centrala cykelpassagen nära Resecentrum helt togs bort. Här finns det dock ekonomiska och trafikpraktiska incitament att återuppta dessa GC-passager i detaljplanen. Att ha hiss och rulltrappor från GC-passage under jord är dessutom en bra tillgänglighetslösning.

Det bör redogöras utförligare i koppling till övriga infrastrukturprojekt -  Stockholm-Oslo.  Om planerna för Stockholm-Oslo realiseras tidigast 2040 är det tänkt enligt dokumentet ”Framtidens Kollektivtrafik Västerås” -  att spåren ska gå under jord via Ängsgärdet. Det saknas, trots en kort beskrivning på sidan om Stockholm-Oslo på sidan 33, hur Resecentrumet är anpassat för spår under jord efter 2040 och hur det eventuellt påverkar Mälarbanan. Oavsett hur lång tid det tar innan Stockholm-Oslo är taget, bör anpassningen inför detta vara med i planeringen.

GC-väg genom kvarteret Sigurd 3 bör borde anläggas längs Kungsängsgatan, inte genom kvarteret. Det finns återigen inget som motiverar detta.

 

ÖVRIGT

Medskick till fortsatt projektering – det måste finnas dubbla rulltrappor i respektive riktning. Det är en ohållbar situation i dagsläget när tågen från Stockholm kommer in i rusningstid på de västra uppgångarna med enbart trappor.  

Det är av yttersta vikt att plattformarna projekteras så blåsfria som möjligt. Plattformarna bör vara väderskyddade. Finns det här inga tekniska hinder ser vi gärna plattformsdörrar i glas mot spåren som säkerhetshöjande åtgärd.