Yttrande på detaljplan 1845 för Kungsängen 1 med flera.

Yimby Västerås har lämnat in ett yttrande på detaljplanen som nu varit ute på samråd, jag saxar in yttrandet som helhet här.

Yimby ställer sig givetvis positiva till den första detaljplanen i omvandlingen av Ängsgärdet till en central stadsdel.

STADSBYGGNAD

Sammanfattningsvis är detta ett steg i helt rätt riktning,  kvartersform, stråkbildning, generösa takhöjder i bottenvåningarnas verksamhetslokaler, stadsmässig gestaltning och så vidare. 

 Kvar finns dock denna nästan ideologiska rädsla för riktigt urbana stadskvarter.  Det finns ingenting i planhandlingarna som varken stödjer eller motivererar att kvarteren inte är helt slutna på plankartan, annat än ”rymd, utblickar och ljusförhållanden”. Det står ju till och med i planbeskrivningen under rubriken ”övergripande stadsbyggnadsidé” att kvarter ska vara slutna och önskad stadstruktur ska vara kvartersstad och en naturlig fortsättning på den täta centrala innerstaden. Diskrepansen mellan teori i planhandlingarna och praktik på plankartan är minst sagt märklig. Kvartersstadens signum är ju trots allt slutna kvarter och rutnät, då ska inte ”rymd, utblickar och ljusförhållanden” diktera villkoren om ambitionen är stadsmässig kapacitet.

Ängsgärdet kommer inte vara en vibrant, prunkande grön och trevlig stadsdel förrän det är färdigställt om femton år och eftersom denna del av Ängsgärdet blir den första utbyggnadsfasen finns varken parker eller andra rekreationsytor. Slutna kvarter skulle då ge ett ostört och privat liv på innergårdarna som höjer de boendes trivsel och känsla av gemensamhet, i synnerhet med tanke på den bullerproblematik som uppkommer i och med att planområdet ligger i närhet till både E18, Mälarbanan samt en av stadens mest trafikerade korsningar. Dessutom ligger planområdet i den kommande stadsdelens mittpunkt, varför det borde vara rimligt att det accentuerar mest stadsmässighet. Slutna kvarter och ett rutnät bör därmed vara ett solklart krav om kvarterstaden ska fylla sin funktion, men även som nämnt för att uppfylla bullerkraven. Halvprivata innergårdar blir oftast en gråzon där varken den offentliga gatan eller den privata innergården blir attraktiv för flanör eller boende.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Enligt renderingarna från Tovatt Architects and Planners ser gestaltningen progressiv och inspirerande ut och den vertikala utformningen ger mycket riktigt en variationsrik stadsbild. Taklandskapen ser onekligen spännande ut, från parisiska ateljéfönster till ett höghus på 20 våningar som också kräver sin spetsarkitektur eftersom det är stadsdelens första och förhoppningsvis inte sista landmärke. 

 Det är viktigt att även bottenvåningarna ges extra omsorg i gestaltningsarbetet eftersom Översiktsplanen beskriver klustring av verksamheter på Pilgatan och detaljplanen föreskriver Centrumändmål. Detta bedöms uppfyllas och med att planen föreskriver minst 4 meter våningshöjd för verksamhetslokaler, men vi anser det viktigt att poängtera att även varierande fasaduttryck som exempelvis färgkodning av butiksfasader bör uppmuntras tydligt i det fortsatta gestaltningsarbetet. 

 Vi vidhåller att de arkitektoniska ambitionerna är höga och nu när de faktiskt är höga kanske de till och med borde regleras mer i detaljplanen, inte enbart kontrasterande färgsättning/materialval.

Kort repetition, kvarteren bör/skall utformas som slutna. Därför är det olämpligt med solitärer överhuvudtaget och framför allt inte längs stadsdelens kommande huvudgata. Inte ens höghuset bör vara undantaget, utan integrerat i kvarteret.

TRAFIK

Kan gatunätet i framtiden se ut som kartan på sida 4 i planbeskrivningen, finns det goda förutsättningar att Ängsgärdet faktiskt kan bli en riktigt gatuintegrerad stadsdel och en del av innerstaden på sikt. Önskvärt vore dock en utökning av kartan för att se hur gatuintegreringen kopplas inte bara till närliggande stadsdelar Kungsängen-Stationsområdet, Kopparlunden, Viksäng osv.Pilgatan blir Ängsgärdets öst-västliga axel, men det skulle även behövas en nord-sydlig axel som korsar Pilgatan om det är nu är möjligt. Axialitet är även viktigt om kvartersstaden ska fungera optimalt.

I Översiktsplanen finns en planeringsinriktning om spårburen kollektivtrafik mellan Centrum och Sjukhuset. Det bör finnas med i åtanke under projekteringsarbetet av Pilgatans nya gatuutformning.

Detaljplan för Hulte 3 och Högne 2

Jag har varit med och skrivit Yimby Västerås yttrande på detaljplanen för Hulte 3 och Högne 2 och saxar in detta här.

Yimby Västerås ser givetvis positivt på planerna att bebygga de båda kvarteren med cirka 180-190 hyresbostäder samt lokaler med centrumändamål. Vi ställer oss dock kritiska till den alltför tydliga oviljan att faktiskt tillfullo vilja bygga stadsbebyggelse, i synnerhet i detta fall då fastigheterna ligger innanför Cityringen och är omgiven av kvartersstadsbebyggelse.

Stadsbyggnad

Det är bra att man här ämnar att bygga på höjden i maximalt 16 våningar, även om det säkerligen skulle kunna ligga på 20 våningar. Förutsatt att staden faktiskt vill bygga över 51 meter och söka tillstånd hos Luftfartsverket.

Det finns dock ingen del i detaljplanen som varken stödjer eller motiverar att den högre volymen av  Kvarteret Hulte förskjuts i sidled och inte står vänd mot Kopparbergsvägen. Man upprepar här samma misstag som gjordes när man bebyggde den delen av Kvarteret Hulte som innefattar Herrgärdets vårdcentral, då mycket urbana strukturen på Kopparbergsvägen samt på Karlsgatan och Knutsgatan upplöstes. Planområdet ligger ju i kvartersstaden ( vilket även framgår i Platsanalys på sidan 15) inom Cityringen så det är ganska märkligt att den historiska strukturen inte anses viktig. Kvarteret Högne bildar förvisso ett kvarter på grund av parkeringshusets befintliga form, vilket är förtjänstfullt och ger Kopparbergsvägen en stadsmässig inramning söderifrån. Det optimala här vore givetvis att ha slutna kvarter på ömse sidor av Kopparbergsvägen. 

 På sidan 13 går det läsa sig till att” En öppen gård i staden blir aldrig privat” Detta är exakt vår poäng och det blir sällan trevligt för varken den boende eller för stadsflanören heller om det inte finns någon dikotomi mellan vad som är privat eller offentligt. Så varför då planera för ett öppet kvarter om det uppenbart medför mestadels negativa konsekvenser för de boende i kvarteret? Kv. Hulte bör därmed vara ett slutet stadskvarter med varierande våningstal där 6 våningar bör vara ett minimum samt att högdelen vrids och således placeras glasfasaden direkt mot gatan.

Arkitektur/Gestaltning

Det är som nämnt förtjänstfullt att Kvarteret Högne gestaltas från ett trist parkeringshus till ett urbant bostadkvarter med blandade fasaduttryck i respektive riktning, som i en del fall skapar intressanta stadsrum. Det är positivt med varierande fasadmaterial som tegel, puts, träpaneler utom kanske då alltför stora glaspartier.

För Kv. Hultes del vore ett smäcker tornbyggnad, integrerad i kvarteret är föredra, snarare än ett vertikalt skivhus. Byggnaden bör uppfattas som ett urbant bostadhus med koppling till gatulivet, snarare än modernistiskt 1960-talshotell.

Trafik

Den trafiklösning som för närvarande anläggs på Kopparbergsvägen, så att gatan smalnas av och blir enfilig i vardera riktning samt breddar GC-vägen närmast Östra Kyrkogården och förvandlar Kopparbergsvägen till en stadsgata är bra  Det är viktigt att Kv. Högne inte blir den isolerade ö som det befintliga parkeringshuset består av idag, utan att trottoarerna blir så pass breda så att det blir inbjudande att korsa gatan till de kommersiella lokaler som planeras i aktuellt kvarter.

Övrigt

Det är mycket positivt att i och med det planeras för lokaler med centrumandamål i båda bostadshusens bottenvåningar. Med en bra funktionsblandning av restauranger, kultur och närservice kan byggnationen av de båda kvarteren onekligen höja Herrgärdets ekonomiska och sociala hållbarhet.

I planhandlingarna går det även att läsa till sig att det ska bli en entré till Västerås, vilket är bra, men planen är väl snarare att Kopparlunden bebyggelsemässigt och strukturmässigt ska integreras sömlöst med innerstaden och därmed Herrgärdet? Denna detaljplan bör alltså gestaltas med en önskvärd urbanitet som stråkbinder Herrgärdet och Kopparlunden fram till Emausmotet och allting därefter.

Planprogrammet för Oxbackens Centrum

Planprogrammet för Oxbackens Centrum har nu varit ute på samråd.  Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig givetvis positivt till planerna till att förtäta Oxbacken med omnejd med bostäder, handel och andra primära centrumfunktioner för att skapa ett attraktivare stadsdelscentrum. Vad vi primärt saknar här är en allmängiltig stadsbyggnadsidé över den fysiska strukturen och en vision hur man vill att planområdet ska förändras och förädlas jämfört med nuläge.

Stadsbyggnad

Oxbackens Centrum figurerar i Västerås Stads projekt ”Projekt Innerstad” Detta vore då självklart att den allmängiltiga stadsbyggnadsidén vore att just bygga stad där den traditionella staden abrupt slutar. Så låt det då vara innerstadsstruktur i fortsatt bra kollektivtrafikläge och inte reproduktion av 1970-talets planeringsideal av trafikseparering, bilcentrism och utglesning.

Planprogrammet borde således ge förutsättningar till att låta kvartersstaden flytta västerut där Stora Gatan slutar och Köpingsvägen tar vid och samtidigt låta den isolerade enklav som Oxbackens Centrum faktiskt utgör – kopplas ordentligt till Västermalm och Vasastaden och in mot Västerås City.  Planprogrammet saknar till stor del en lösning hur man sömlöst vill integrera Oxbacken med kringliggande stadsstrukturer.  Nedan visas Yimby Västerås förslag till stadsstruktur över planområdet

Det planeras för lameller och punkthus på fastigheten Käringbacken. Det är inte särskilt markeffektivt att Riksbyggen/Bonum vill uppföra en ensam lamell och ett punkthus, när tomten skulle kunna inrymma ett slutet stadskvarter som en fin fortsättning på Vasastadens kvartersstad längs Stora Gatan. Det är dock positivt att byggnaderna i planprogrammet står placerade direkt mot gata, vilket ger en fingervisning att vissa urbana kvalitéer vill uppnås.

Ambitionerna att skapa ett riktigt torg på dagens bilparkering vore förtjänstfullt med tanke på att det finns få kvalitativa mötesplatser i området, men det förutsätter ju tät och symmetrisk bebyggelse och att parkeringssituationen kan lösas med mobility mananagement och bilpool.

Arkitektur/Gestaltning

Planprogrammet föreskriver en skala på 4 till 7 våningar, vilket verkar rimligt med tanke på omgivningen. Det vore även rimligt att skapa en centrumbyggnad som dels får ta plats i stadsrummet, men även som gestaltas utefter premissen att det är en gata som delar sig i Köpingsvägen och Hammarbygatan.

Trafik

Det konstateras att ” Hela planområdet är planerat efter äldre planeringsideal med trafikseparering samt prioritering av biltrafiken”( sida 5 ). Ett mycket riktigt konstaterande, men det finns ingen konkret lösning hur om vad Planprogrammet har för ambition att trafiken ska stället integreras och hur andra trafikslag ska prioriteras istället för bilen?

Det konstateras även att Köpingsvägen upplevs som en infartsgata och bör göras om till en stadsgata. Även detta är mycket riktigt konstaterande vi instämmer i att trädplanteringar kan vara en bra åtgärd, men framför allt bör den fastigheten ( Västerås 2:9 ) bebyggas med en stadsmässig mix av kontor och  bostäder och skapa en stadsgata med minskade hastigheter.

GC-tunnlarna som faktiskt påvisas som otrygga och barriärskapande bör byggas bort och ersättas med naturliga gång –och cykelstråk. Vi saknar även här en idé hur detta ska förebyggas övergripande och inte enbart i respektive detaljplan.

Övrigt

Bra med funktionsblandning i de flesta nya byggnader. Det vore önskvärt om byggnaderna fick planbeteckningen CB ( Centrumändamål-Bostadsandamål ) senare i detaljplaneskedet,  då en rikare mångfald av olika verksamheter och bostäder bör kunna ge en injektion i det lokala livet vid Oxbacken. Signalfabriken i Sundbyberg är ju ett bra exempel detta.

Viktigt även att poängtera att det borde vara ett minimumkrav att dagens verksamhetslokaler åtminstone inte kommer bli färre när byggnader rivs och ersätts med nya.  Dagens verksamheter bör därmed erbjudas ny lokal när ny byggnad är färdigställd.