tisdag 26 november 2019

Yttrande på detaljplanen för Kopparlunden Syd



Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden. 



STADSBYGGNAD
Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden Syd. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden. Det är dessutom näst intill historiskt att kvarteret J.1’s västra kvarter utformas som ett slutet kvarter mot Östra Ringvägen.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i resterande kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd/överbyggt gårdsbjälklag så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. I synnerhet område D.4 mot Mälarbanan som bör slutas i ett större kvarter alternativt delas i två mindre och slutna kvarter.  Dels av urbana skäl, men även av buller – och trygghetsskäl.  Eventuell delning kan gå vid den väst-östliga axel som ansluter till den planerade GC-tunneln under Mälarbanan.

Kvarter 16 bör givetvis också vara slutet av samma anledning som D.4.  

Vad som inte är helt optimalt, utan direkt olämpligt – är att mittdelen på Emausverkstaden föreslås att rivas och ges byggrätter för tre byggnader.  Just den monumentala Emausverkstaden är helt optimal att kunna husera saluhallar, barer, klubbar, konsertlokaler, gallerier och mikrobryggerier. Det vill säga kreativa näringar samt och nya gastronomiska koncept som förhållandevis inte är möjliga i lokaler innanför Cityringen. Södra delen av Kopparlunden har exakt alla förutsättningar för detta. Hotell/verksamhet för Kvarter H.3 är dock väldigt lämpligt.

Större kulturlokaler bör ses som en långsiktig investering för fastighetsägarna. Byggrätterna för H.4 förutom den östra befintliga delen, bör därmed utgå helt och större delar av kvarter H2 vikas för kultur, inte bara en fjärdedel. Planerna för Kopparlunden saknar i mångt och mycket etablerandet av nya kulturscener. Kvarteret H.4 bör därmed enbart ha planbeteckningen Centrum (C ) som huvudändamål, men tillåta Skola ( S )

Kopparlunden får då en bättre kvällsekonomi som även bidrar till tryggheten i området.

Samtliga verksamhetslokaler bör få en bestämmelse om minsta rumshöjd om 3,5 meter. Mycket bra med bestämmelsen C2 – att centrumverksamhet ska finnas i bottenvåning. Den bestämmelsen borde vara tillämpbar på i alla betecknade med bostäder (B) och Centrum(C) i synnerhet kvarter H.2, som har en lång och obruten fasad och därmed väldigt lämpad för att verksamhetslokaler ska finnas i bottenvåningen.

ARKITEKTUR/GESTALTNING
Det är synnerligen utmärkt att Gestaltningsprogrammet för denna Detaljplan faktiskt föreslår tegel som fasadmaterial, till skillnad från Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr. Det vore utmärkt om dessa Gestaltningsprogram var mer samspelta för att uppnå en iögonfallande gestaltning i hela Kopparlunden. 

Det är utmärkt med varierat taklandskap, en vertikal variation ger mycket intressanta fasadbilder. En mix av platta tak, sadeltak och mansardtak bör vara det optimala för stadsbilden. Det är dessutom trevligt att se att finns tydliga ambitioner med klassiska element såsom takfönster, burspråk och olika murförband i Gestaltningsprogrammet.

Det är utmärkt med bestämmelsen f10 om tegel för Kvarter 16.  Det vore lämpligt med en planbestämmelse som reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter för resterande kvarter.

Skalan är samspelt och harmoniserar med befintlig bebyggelse.

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.  



Bilden ovan visar ett kommande projekt i Solna, vars gestaltning och urbana design kan vara till inspiration för Kopparlunden Syd och resterande etapper. Sprudlande stadsliv var en av ambitionerna med planprogrammet, därför är det extra viktigt att lägga krut på  just hur urban gatumiljö ska tillskapas.  https://brabostockholm.se/projekt/stadsutveckling-haga-norra/

För övrigt lovvärt initiativ att återställa Arvidverkstaden till ursprunglig gestaltning samt med en fin påbyggnad.

Kvarter D.5 bör få ett distinktare och mer omsorgsfullt uttryck, men med en konsekvent industrihistorisk materialitet. Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras. 


TRAFIK
Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna. Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

Vi föreslår därmed att Byggnadsnämnden hemställer att Tekniska nämnden utreder frågan om zonändring innan antagande av detaljplanen.

onsdag 25 september 2019

Yttrande på detaljplan för Kopparlunden Norr


Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden.

STADSBYGGNAD
Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter med avfasade hörn mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. Dessutom är en rakare geometri av kvarteren mot Hylsvägen att föredra.



Enligt trafikbullerutredningen har kvarter C2 svårt att klara god ljudmiljö, ännu ett incitament för att planera för helt slutna kvarter för att klara bullerkraven direkt än att vänta in ännu ett halvslutet kvarter i kommande Detaljplan Öst (som i dagsläget ännu inte ens har ett planuppdrag )

Planen har också en avsaknad av en centralt placerad pocketpark där kvarteren i område B möts.
Det är en utmärkt lokalisering att bygga på höjden till skillnad från resterande delen av Kopparlunden och att använda Linverkets karaktäristiska sågtandstak som modell för bebyggelseraden mot E18 är en utmärkt komposition och fondverkan som kan berätta platsens historia. Skalan på höjdaccenterna är däremot diskutabel, men förmodligen nödvändig för att klara bullerkraven.

Planbestämmelsen f1 bör även omfatta del område A (Balder) mot Kopparbergsvägen, det är av stor vikt att Kopparbergsvägen är ett urbant stråk med blandstad fram till Emausmotet. Det bör således där ha minst 40 % av bottenvåning vikt för lokaler.
Det är trevligt att Riksbyggen planerar att ha livsmedelsbutik i det gamla Linverket, men att det till mer än hälften ska innehålla boendeparkering känns som kulturhistorisk kapitalförstöring. Linverket bör till 100 procent bestå av urbana näringar som en del av stadsdelens autenticitet. Parkeringen under kvarterens gårdar samt i garage under skyddsområdet mot E18 bör således dimensioneras för att klara hela planområdets parkeringsbehov. Planområdet bör dessutom innefattas i Zon 1 i stadens parkeringsriktlinjer ( Se mera under ”Trafik”)

Planförslagen Mitt och Norr har en avsaknad av centralt placerad park. Trots att detta berör Detaljplan för Verkstaden 12 Mitt, bör en central park anläggas i kvarteret K och dess byggrätt utgå.
Det konstaterades initialt i Planprogrammet för Kopparlunden att Västerås Stad/Trafikverket inte är villiga att bekosta överdäckning av E18, det vore bra om det konstaterades om planförslaget möjliggör överdäckning i framtiden. Om planförslaget inte gör det finns det all anledning att projektera om för att säkerställa detta. Hellre att överdäckning görs möjlig i framtiden än att möjligheten spolieras för all framtid.

Det är utmärkt med generösa rumshöjder för lokaler på 3.5 meter och då 0,7 meter över vad som BBR föreskriver.  Sådana planbestämmelser är klart nödvändiga för ett attraktivt, blandat och levande Kopparlunden.



ARKITEKTUR/GESTALTNING
Tegel och fasadskiffer eller andra robusta naturmaterial bör vara genomgående fasadmaterial för byggnaders exteriör. Det är en aning märkligt att Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Mitt mer eller mindre rekommenderar tegel som fasadmaterial exteriört, medan Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr absolut inte gör det.  Det vore på sin plats om de båda Gestaltningsprogrammen var mer samspelta

Det bör givetvis kunna urskiljas arkitektoniska årsringar och att den befintliga industrihistoriska bebyggelsen är avläsbar, men tegel eller skiffer bör absolut vara en av de genomgående fasadmatarialen på kvarterens utsida, snarare än puts, plåt och skivmaterial då dessa sällan åldras särskilt väl. Varma industrikulörer och möjligtvis dova slamfärger bör vara den exteriöra paletten och ljusa kulörer på innergårdarna.

Den färgpalett som föreslås i Gestaltningsprogrammet bör alltså vara tvärtom – mörkare på utsidan och ljusare på innergårdarna.

Vit puts skulle kunna vara skadligt för riksintresset och är således inte reversibelt. De relativt nyproducerade och vitputsade punkthus som omgärdar Planområdet (Karlsdal, Aseastaden) har inte åldrats väl.  Den kulturhistoriskt värdefulla miljön kommer exteriört fortfarande vara avläsbar med tegel, fasadskiffer och andra robusta naturmaterial som kan åldras väl.

Vi ser hellre en planbestämmelse som exteriört reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.
De högre byggnaderna ska uppfattas som slanka och skulpturala torn snarare än klumpiga högre skivhus, sett till renderingarna i planbeskrivningen ser de snarare klumpiga ut än slanka.   
Hagastaden – Haga Nova, kan vara bra inspiration för höjdaccenterna.

Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras.  



TRAFIK
Om nu överdäckning av E18 inte är aktuellt är det bra och välbehövligt med en GC-bro över E18, vi förutsätter att den kopplas till övriga trafikstrukturer i pågående Tegnérlunden och kommande detaljplanen för Isolatorn 3.

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna.  Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

ÖVRIGT
Småskalig fastighetsindelning i synnerhet 3D-fastigheter är önskvärt. 

lördag 6 april 2019

Yttrande på detaljplan för Oxbackens Centrum


Yimby Västerås stödjer detaljplaneförslaget i sin helhet med de eventuella ändringar som kan föranledas av detta yttrande.

STADSBYGGNAD
Oxbackens Centrum är en utmärkt plats att förtäta och möjligheten att koppla stadväven till Västermalm och till City samt att skapa en stadsmässig entré från Köpingsvägen.  Däremot är centrumet en rest från 1970-talets modernistiska planeringsideal med trafikseparering samt prioritering av biltrafiken. Därför är det inte alls optimalt att planområdet inte innefattar GC-tunneln:
GC-tunneln bör således ingå i planområdet och byggas bort och ersättas med ett naturligt gång – och cykelstråk  för att skapa en sömlös integration med omgivande stadsdelar och framför allt City.
I övrigt är strukturen bra givet förutsättningarna, då Vårdcentralen och Pingstkyrkans placering klart är i vägen för en optimal stadsstruktur.  Parkeringshuset bör få ett indrag i sitt sydöstra hörn för att skapa en tydligare torgbildning, då det inte är särskilt tilltaget för att skapa det känsla av torg som avses.
Det är mycket bra med en bestämmelse om minsta takhöjd (f3) på tre meter, men den kunde absolut vara generösare med tanke på att det finns stor efterfrågan på restauranger i området.
Det är mycket bra och tacksamt att samtliga byggnader får Centrumfunktion för att kunna säkerställa en variation av verksamheter samt att framtidens behov inte är styrd av en snävare planbeteckning.
Bra med genomgående entréer.



ARKITEKTUR/GESTALTNING
Enligt renderingarna tillhörande Planbeskrivningen är gestaltningen inte särskilt ”varierad” eller ”omsorgsfull”, det är givetvis en fråga om åtgärden är planenlig i bygglovsprövningen. Trots att Planbeskrivningen inte är juridiskt bindande vore det bra om arkitektrenderingarna tillhörande denna visade att ”utformningen av fasaderna ska vara varierad och bidra till ett intressant gaturum längs Hammarbygatan, Jakobsbergsgatan och Köpingsvägen”. Vår bedömning är att sådant inte är fallet.
Istället för enbart platta tak, vore önskvärt om vissa byggnadskroppars takform kunde anpassas mer till omkringliggande bebyggelse i Vasastaden och Västermalm. Riksbyggen/Bonum lyckades till sist att få till ett någorlunda dynamiskt taklandskap för Kvarteret Käringbacken andra sidan Köpingsvägen. Det borde alltså rimligtvis vara en blandning av valmade tak, mansardtak, sadeltak  - inte enbart platta tak även om det är trevligt med takterrasser, det går dock att kombinera alla möjliga takformer för att få den faktiska variation som detaljplanen eftersträvar samt att samspela med både Vasastaden, Västermalm och Jakobsberg.  Variation i fasadmaterial och kulörer bör också givetvis påbjudas och uppmuntras.
Parkeringshuset bör omgestaltas. Det redan byggda Parkeringshuset ”Däcket” och det precis startade Parkeringshuset ”Dockan” på Öster Mälarstrand ritade av samma Arkitektfirma, är absolut diskutabla när det kommer till utformningen. Det måste kunna gå att få till ett mer trevligt uttryck.
Det är i och för sig bättre med utformningsbestämmelsen f2 med transparent uttryck istället för ren betong (Däcket), men det går givetvis att gestalta med materialval som trä eller ljust tegel dvs allt som inte påminner om de ohyggligt fula parkeringshus vi redan har i staden.
Skalan på byggnaderna är bra och lämplig för innerstadsbebyggelse, dock som redan nämnt så vore det önskvärt med mer variation i höjd i synnerhet i fonden sett från Stora Gatan. Där blir intrycket väldigt ”boxigt” då de flesta byggnadskropparna har samma byggnadshöjd och samma takform.



TRAFIK
Det är utmärkt att Parkeringshuset löser hela kvarterets behov. Det är också utmärkt att planen anpassats att trafiken sker på oskyddade trafikanters behov. Är det verkligen lämpligt med genomfartstrafik där överhuvudtaget? I sådana fall bör torget dimensioneras betydligt större som redan nämnt. Istället för att ha sophantering centralt i området är det väl här lämpligt med sopsug nu när det introducerats på kommande etapper av Öster Mälarstrand.

ÖVRIGT
Sammantaget ger detaljplanen förutsättningar för ett betydligt bättre Oxbacken Centrum än i nuläge, men planen bör omarbetas med att GC-tunneln bör byggas bort för att koppla Centrumet mot Västermalm och City samt vässa planbestämmelserna för mer variation i gestaltningen.

Snap Shots

Get Free Shots from Snap.com