Yttrande på detaljplanen för Kopparlunden Syd

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden. 

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden Syd. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden. Det är dessutom näst intill historiskt att kvarteret J.1’s västra kvarter utformas som ett slutet kvarter mot Östra Ringvägen.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i resterande kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd/överbyggt gårdsbjälklag så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. I synnerhet område D.4 mot Mälarbanan som bör slutas i ett större kvarter alternativt delas i två mindre och slutna kvarter.  Dels av urbana skäl, men även av buller – och trygghetsskäl.  Eventuell delning kan gå vid den väst-östliga axel som ansluter till den planerade GC-tunneln under Mälarbanan.

Kvarter 16 bör givetvis också vara slutet av samma anledning som D.4.  

Vad som inte är helt optimalt, utan direkt olämpligt – är att mittdelen på Emausverkstaden föreslås att rivas och ges byggrätter för tre byggnader.  Just den monumentala Emausverkstaden är helt optimal att kunna husera saluhallar, barer, klubbar, konsertlokaler, gallerier och mikrobryggerier. Det vill säga kreativa näringar samt och nya gastronomiska koncept som förhållandevis inte är möjliga i lokaler innanför Cityringen. Södra delen av Kopparlunden har exakt alla förutsättningar för detta. Hotell/verksamhet för Kvarter H.3 är dock väldigt lämpligt.

Större kulturlokaler bör ses som en långsiktig investering för fastighetsägarna. Byggrätterna för H.4 förutom den östra befintliga delen, bör därmed utgå helt och större delar av kvarter H2 vikas för kultur, inte bara en fjärdedel. Planerna för Kopparlunden saknar i mångt och mycket etablerandet av nya kulturscener. Kvarteret H.4 bör därmed enbart ha planbeteckningen Centrum (C ) som huvudändamål, men tillåta Skola ( S )

Kopparlunden får då en bättre kvällsekonomi som även bidrar till tryggheten i området.

Samtliga verksamhetslokaler bör få en bestämmelse om minsta rumshöjd om 3,5 meter. Mycket bra med bestämmelsen C2 – att centrumverksamhet ska finnas i bottenvåning. Den bestämmelsen borde vara tillämpbar på i alla betecknade med bostäder (B) och Centrum(C) i synnerhet kvarter H.2, som har en lång och obruten fasad och därmed väldigt lämpad för att verksamhetslokaler ska finnas i bottenvåningen.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Det är synnerligen utmärkt att Gestaltningsprogrammet för denna Detaljplan faktiskt föreslår tegel som fasadmaterial, till skillnad från Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr. Det vore utmärkt om dessa Gestaltningsprogram var mer samspelta för att uppnå en iögonfallande gestaltning i hela Kopparlunden. 

Det är utmärkt med varierat taklandskap, en vertikal variation ger mycket intressanta fasadbilder. En mix av platta tak, sadeltak och mansardtak bör vara det optimala för stadsbilden. Det är dessutom trevligt att se att finns tydliga ambitioner med klassiska element såsom takfönster, burspråk och olika murförband i Gestaltningsprogrammet.

Det är utmärkt med bestämmelsen f10 om tegel för Kvarter 16.  Det vore lämpligt med en planbestämmelse som reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter för resterande kvarter.

Skalan är samspelt och harmoniserar med befintlig bebyggelse.

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.  

Bilden ovan visar ett kommande projekt i Solna, vars gestaltning och urbana design kan vara till inspiration för Kopparlunden Syd och resterande etapper. Sprudlande stadsliv var en av ambitionerna med planprogrammet, därför är det extra viktigt att lägga krut på  just hur urban gatumiljö ska tillskapas.  https://brabostockholm.se/projekt/stadsutveckling-haga-norra/

För övrigt lovvärt initiativ att återställa Arvidverkstaden till ursprunglig gestaltning samt med en fin påbyggnad.

Kvarter D.5 bör få ett distinktare och mer omsorgsfullt uttryck, men med en konsekvent industrihistorisk materialitet. Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras. 

TRAFIK

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna. Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

Vi föreslår därmed att Byggnadsnämnden hemställer att Tekniska nämnden utreder frågan om zonändring innan antagande av detaljplanen.

Yttrande på detaljplan för Kopparlunden Norr

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden.

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter med avfasade hörn mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. Dessutom är en rakare geometri av kvarteren mot Hylsvägen att föredra.

Enligt trafikbullerutredningen har kvarter C2 svårt att klara god ljudmiljö, ännu ett incitament för att planera för helt slutna kvarter för att klara bullerkraven direkt än att vänta in ännu ett halvslutet kvarter i kommande Detaljplan Öst (som i dagsläget ännu inte ens har ett planuppdrag )

Planen har också en avsaknad av en centralt placerad pocketpark där kvarteren i område B möts.

Det är en utmärkt lokalisering att bygga på höjden till skillnad från resterande delen av Kopparlunden och att använda Linverkets karaktäristiska sågtandstak som modell för bebyggelseraden mot E18 är en utmärkt komposition och fondverkan som kan berätta platsens historia. Skalan på höjdaccenterna är däremot diskutabel, men förmodligen nödvändig för att klara bullerkraven.

Planbestämmelsen f1 bör även omfatta del område A (Balder) mot Kopparbergsvägen, det är av stor vikt att Kopparbergsvägen är ett urbant stråk med blandstad fram till Emausmotet. Det bör således där ha minst 40 % av bottenvåning vikt för lokaler.

Det är trevligt att Riksbyggen planerar att ha livsmedelsbutik i det gamla Linverket, men att det till mer än hälften ska innehålla boendeparkering känns som kulturhistorisk kapitalförstöring. Linverket bör till 100 procent bestå av urbana näringar som en del av stadsdelens autenticitet. Parkeringen under kvarterens gårdar samt i garage under skyddsområdet mot E18 bör således dimensioneras för att klara hela planområdets parkeringsbehov. Planområdet bör dessutom innefattas i Zon 1 i stadens parkeringsriktlinjer ( Se mera under ”Trafik”)

Planförslagen Mitt och Norr har en avsaknad av centralt placerad park. Trots att detta berör Detaljplan för Verkstaden 12 Mitt, bör en central park anläggas i kvarteret K och dess byggrätt utgå.

Det konstaterades initialt i Planprogrammet för Kopparlunden att Västerås Stad/Trafikverket inte är villiga att bekosta överdäckning av E18, det vore bra om det konstaterades om planförslaget möjliggör överdäckning i framtiden. Om planförslaget inte gör det finns det all anledning att projektera om för att säkerställa detta. Hellre att överdäckning görs möjlig i framtiden än att möjligheten spolieras för all framtid.

Det är utmärkt med generösa rumshöjder för lokaler på 3.5 meter och då 0,7 meter över vad som BBR föreskriver.  Sådana planbestämmelser är klart nödvändiga för ett attraktivt, blandat och levande Kopparlunden.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Tegel och fasadskiffer eller andra robusta naturmaterial bör vara genomgående fasadmaterial för byggnaders exteriör. Det är en aning märkligt att Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Mitt mer eller mindre rekommenderar tegel som fasadmaterial exteriört, medan Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr absolut inte gör det.  Det vore på sin plats om de båda Gestaltningsprogrammen var mer samspelta

Det bör givetvis kunna urskiljas arkitektoniska årsringar och att den befintliga industrihistoriska bebyggelsen är avläsbar, men tegel eller skiffer bör absolut vara en av de genomgående fasadmatarialen på kvarterens utsida, snarare än puts, plåt och skivmaterial då dessa sällan åldras särskilt väl. Varma industrikulörer och möjligtvis dova slamfärger bör vara den exteriöra paletten och ljusa kulörer på innergårdarna.

Den färgpalett som föreslås i Gestaltningsprogrammet bör alltså vara tvärtom – mörkare på utsidan och ljusare på innergårdarna.

Vit puts skulle kunna vara skadligt för riksintresset och är således inte reversibelt. De relativt nyproducerade och vitputsade punkthus som omgärdar Planområdet (Karlsdal, Aseastaden) har inte åldrats väl.  Den kulturhistoriskt värdefulla miljön kommer exteriört fortfarande vara avläsbar med tegel, fasadskiffer och andra robusta naturmaterial som kan åldras väl.

Vi ser hellre en planbestämmelse som exteriört reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.

De högre byggnaderna ska uppfattas som slanka och skulpturala torn snarare än klumpiga högre skivhus, sett till renderingarna i planbeskrivningen ser de snarare klumpiga ut än slanka.   

Hagastaden – Haga Nova, kan vara bra inspiration för höjdaccenterna.

Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras.  

TRAFIK

Om nu överdäckning av E18 inte är aktuellt är det bra och välbehövligt med en GC-bro över E18, vi förutsätter att den kopplas till övriga trafikstrukturer i pågående Tegnérlunden och kommande detaljplanen för Isolatorn 3.

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna.  Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

ÖVRIGT

Småskalig fastighetsindelning i synnerhet 3D-fastigheter är önskvärt. 

Detaljplan för Hulte 3 och Högne 2

Jag har varit med och skrivit Yimby Västerås yttrande på detaljplanen för Hulte 3 och Högne 2 och saxar in detta här.

Yimby Västerås ser givetvis positivt på planerna att bebygga de båda kvarteren med cirka 180-190 hyresbostäder samt lokaler med centrumändamål. Vi ställer oss dock kritiska till den alltför tydliga oviljan att faktiskt tillfullo vilja bygga stadsbebyggelse, i synnerhet i detta fall då fastigheterna ligger innanför Cityringen och är omgiven av kvartersstadsbebyggelse.

Stadsbyggnad

Det är bra att man här ämnar att bygga på höjden i maximalt 16 våningar, även om det säkerligen skulle kunna ligga på 20 våningar. Förutsatt att staden faktiskt vill bygga över 51 meter och söka tillstånd hos Luftfartsverket.

Det finns dock ingen del i detaljplanen som varken stödjer eller motiverar att den högre volymen av  Kvarteret Hulte förskjuts i sidled och inte står vänd mot Kopparbergsvägen. Man upprepar här samma misstag som gjordes när man bebyggde den delen av Kvarteret Hulte som innefattar Herrgärdets vårdcentral, då mycket urbana strukturen på Kopparbergsvägen samt på Karlsgatan och Knutsgatan upplöstes. Planområdet ligger ju i kvartersstaden ( vilket även framgår i Platsanalys på sidan 15) inom Cityringen så det är ganska märkligt att den historiska strukturen inte anses viktig. Kvarteret Högne bildar förvisso ett kvarter på grund av parkeringshusets befintliga form, vilket är förtjänstfullt och ger Kopparbergsvägen en stadsmässig inramning söderifrån. Det optimala här vore givetvis att ha slutna kvarter på ömse sidor av Kopparbergsvägen. 

 På sidan 13 går det läsa sig till att” En öppen gård i staden blir aldrig privat” Detta är exakt vår poäng och det blir sällan trevligt för varken den boende eller för stadsflanören heller om det inte finns någon dikotomi mellan vad som är privat eller offentligt. Så varför då planera för ett öppet kvarter om det uppenbart medför mestadels negativa konsekvenser för de boende i kvarteret? Kv. Hulte bör därmed vara ett slutet stadskvarter med varierande våningstal där 6 våningar bör vara ett minimum samt att högdelen vrids och således placeras glasfasaden direkt mot gatan.

Arkitektur/Gestaltning

Det är som nämnt förtjänstfullt att Kvarteret Högne gestaltas från ett trist parkeringshus till ett urbant bostadkvarter med blandade fasaduttryck i respektive riktning, som i en del fall skapar intressanta stadsrum. Det är positivt med varierande fasadmaterial som tegel, puts, träpaneler utom kanske då alltför stora glaspartier.

För Kv. Hultes del vore ett smäcker tornbyggnad, integrerad i kvarteret är föredra, snarare än ett vertikalt skivhus. Byggnaden bör uppfattas som ett urbant bostadhus med koppling till gatulivet, snarare än modernistiskt 1960-talshotell.

Trafik

Den trafiklösning som för närvarande anläggs på Kopparbergsvägen, så att gatan smalnas av och blir enfilig i vardera riktning samt breddar GC-vägen närmast Östra Kyrkogården och förvandlar Kopparbergsvägen till en stadsgata är bra  Det är viktigt att Kv. Högne inte blir den isolerade ö som det befintliga parkeringshuset består av idag, utan att trottoarerna blir så pass breda så att det blir inbjudande att korsa gatan till de kommersiella lokaler som planeras i aktuellt kvarter.

Övrigt

Det är mycket positivt att i och med det planeras för lokaler med centrumandamål i båda bostadshusens bottenvåningar. Med en bra funktionsblandning av restauranger, kultur och närservice kan byggnationen av de båda kvarteren onekligen höja Herrgärdets ekonomiska och sociala hållbarhet.

I planhandlingarna går det även att läsa till sig att det ska bli en entré till Västerås, vilket är bra, men planen är väl snarare att Kopparlunden bebyggelsemässigt och strukturmässigt ska integreras sömlöst med innerstaden och därmed Herrgärdet? Denna detaljplan bör alltså gestaltas med en önskvärd urbanitet som stråkbinder Herrgärdet och Kopparlunden fram till Emausmotet och allting därefter.

Stadsbyggnadsåret 2013 med egentlig utblick mot 2014

Då har ett år passerat och det är tid att sammanfatta Stadsbyggnadsåret i Västerås 2013.

Ett fortsatt bra år, men ett typiskt mellanår.  Varken riktigt bra eller rent uruselt.  Få intressanta detaljplaner ute, men en del annat som räddar upp det. Det känns alltså mer spännande att börja fingra på vad 2014 har att erbjuda och så får det bli.

Några guldkorn från 2013:

Den fördjupade Översiktsplanen för Stationsområdet 3B antogs i Oktober.  Nu är det bara att se fram emot gestaltningsprogrammet för hela stadsdelen och kommande detaljplanen för Resecentrumet/Centralstationen samt Stadsdelen Kungsängen och allt därefter.

Kollektivtrafiksystemet Smartkoll kickade igång under Augusti. Genom ökad kollektivtrafik gynnas en tätare och livfullare stadsmiljö. Med tätare turer kan man också bygga en tätare stad med minskat bilberoende och underlätta transporterna för Västeråsarna.  Samt vice versa att högre bebyggelsetäthet leder till att kollektivtrafiklinjerna täcker in ett större antal invånare.

Västerås City vann utmärkelsen årets stadskärna. Detta ska förhoppningsvis bara vara början av all positiv stadsutveckling. Västerås krogscen rullar också vidare med många bra nyetableringar för 2013 och vidare under 2014.

YIMBY VÄSTERÅS såg officiellt dagens ljus i Januari 2013. Ett 60-tal medlemmar och ett tiotal väldigt engagerade har resulterat i tre yttranden och två debatt artiklar. Mer är definitivt att vänta.

Vad har då 2014 att erbjuda?

En hel del säkerligen. Både i form av konstruktion och valfläsk eftersom det är val i September. Bostadsbristen kommer bli en het diskussion trots att under 2013 slogs det rekord i antalet beviljade bygglov och antalet byggstarter lär nog vara högt under året.

Planprogrammet för Kopparlunden kommer ut i början på 2014. Under våren i fjol hölls en serie workshops om Kopparlundens framtida funktion och gestaltning.

Några korta reflektioner gällande Kopparlundens framtida funktioner. Jag vill hellre se Västerås Science Park på Ängsgärdet med ett kluster av entreprenörsorienterad innovation i ett kluster av högre hus istället för i Kopparlunden. I Kopparlunden vill jag istället se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin.

Det viktigaste är dock att det blir en öppen stadsdel med en balanserad mix av bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter samt ett sammankopplat gatunät med City och Ängsgärdet. Idag är endast Östermalmsgatan som länkar emellan, inte konstigt att Kopparlunden är en svårfrekventerad del av staden, isolerad av Cityringen, E18 och Mälarbanan.

I närheten av Kopparlunden kommer Mimerdelen av Östermalm börja byggas likaså Kv Skalden på Karlsdal. Mimer ser läckert ut med rödbrunt brukstegel. JM verkar också vilja sluta kvarteret mot innergården jämfört med den öppna struktur som föreskrivits i detaljplanen.  Skalden kunde ha klart roligare arkitektur, men förtjänsten med det projektet blir senare när Ikano bygger hyresrättsdelen mot Norra Ringvägen och ramar in gatuallén.

PEABs 16-våningshus Förstäven på Öster Mälarstrand som ännu är på grundarbetsstadiet kommer resa sig under året. Extra gott att projektet är så gott som slutsålt, vilket visar att högre, funktionsintegrerade och väldesignade byggnader har hög efterfrågan.  Värt att nämna är också att Deromes radhusprojekt Spinnakern strax intill höghuset sålde slut nästan omedelbart, högt som lågt men med god arkitektur säljer alltså bra.

                                                       Förstäven - PEAB

God design snarare än vitputs-lamell-tramset är alltså väldigt efterfrågat. Frågor på det?

Det därför Öster Mälarstrand etapp III är så viktig när den går ut på samråd under året.  När SBK fick planuppdraget under hösten flöt det fram renderingar med gestaltningsprinciper från ÅWL Arkitekter med låga småstadsidylliska och uppsplittrade kvarter i 4-5 våningar i en annars omväxlande och tydlig kvarterstruktur, mycket bättre upp om den hade varit helt sluten.

Vill man nu även locka barnfamiljerna som inte redo för söndagslunken på  Skälby-Gryta-Lillhamra med Kokpunkten. Vilka tydligen är en hel del enligt Radio Västmanland, kanske delen närmast just Kokpunkten inte ska se ut som småstadsidyllerna Trosa eller Norrtälje utan snarare en väldigt tät och livlig kajfront.  Den tilltänkta kajpromenaden är ju etappens enda stråk, så det lär ju vara minst 6-8 våningar om verksamhetslokalerna längs kajen ska ha någon kommersiell bärkraft.  Detta är ju är dessutom delen av planområdet närmast Centrala Västerås, så varför ska den vara i lägre bebyggelse kan man ju undra. 

                                          Öster Mälarstrand - ÅWL Arkitekter

Jag undrar var har man fått småstadsidyllen ifrån här, det har pratats från officiellt håll om miljöstadsdel likt Norra Djurgårdsstaden och man får ett och småstadsidylliskt Trosa utrullat. Det är bra att man siktar på att bli Breeam-certifierat  som en hel stadsdel, men då måste man ju faktiskt försöka få den harmoniska mix av bostäder, kontor och andra verksamheter som utgör en stadsdel.  För här måste man verkligen och slutligen ta chansen att bygga en STADSDEL. För vilket stadskapital har man att tillgå att bygga utanför Cityringen efter Stationsområdet, Kopparlunden och Ängsgärdet?

Det viktigaste är ju dock en generellt högre bebyggelse , sluten kvartersform och flexiblare gestaltningsprinciper ( ifråga om varierande höjd och stil) samt att samtliga bottenvåningar längs kajpromenaden är lokaler ( ännu en anledning varför byggnaderna bör vara högre än föreslagna 4-5 våningar om lokalerna över huvud taget ska ha någon bärkraft). Klokt därmed av Byggnadsnämnden att med tilläggsyrkanden kräva generellt högre bebyggelse. 

Jag hoppas även att Öster Mälarstrands Allé senare blir själva huvudstråket och en boulevard genom hela stadsdelen likt en Hammarby Allé som på senare år fått seriösa stadskvalitéer mycket på grund av Tvärbanan i och för sig. Ännu en enledning till att dra en busslinje genom Öster Mälarstrand innan det är för sent.

Den genomgripande gestaltningsidén kunde ju vara aningen mer mångfacetterad så att man inte låser arkitektoniskt kreativitet och lekfullhet till att tappa momentum i processen att skapa något nytänkande och bestående. Jag gillar verkligen sadeltak, men alla byggnader behöver inte ha sadeltak. Nu i Januari hoppade arkitekten Anders Holmberg in i debatten och med ett eget förslag.  Han kritiserar likriktningen inom stadens nybyggnationer träffsäkert och kommer med ett varierat och bra gestaltat förslag, dock med den allvarliga bristen att många av radhusen hamnar vid kajkanten istället för integrerade som townhouses i kvartersstrukturen bakom kajfronten. Kajkanten ska vara vikta för byggnader anpassade efter de levande lokalerna i bottenvåningarna, inte privata ingångar till radhus.  Dessutom bör kajkanten ha generellt högre byggnader att den kan skapa förutsättningar för verksamhetslokalernas bärkraft gällande hela den norra delen av Öster Mälarstrand mot Kokpunkten. 

                          Öster Mälarstrand - Anders Holmberg Arkitekter

 Vad är mer är på gång under 2014?

Ängsgärdet vid Pilgatan är under planutredning. Bra att nu även Kopparcronan tillsammans med Imperia Invest vill bygga. Hoppas däremot inte på frimärkesplanering av resten av Ängsgärdet även om det är bra att ha en av huvudstråken klara och resten faller på plats med en Översiktsplan och senare detaljplanering. Det och ett flyttat bussgarage med rutnätig kvarterstad måste senare få ge förutsättningar för den före detta arbetarstadsdelen Sumpen.

Stadsbyggnadskontoret har även fått ett planuppdrag för en detaljplan gällande en påbyggnad på 2-4 våningar på Sigmahuset. Hoppas planen hinner komma ut under året och att fler fastighetsägare i City ger initiativ till fler påbyggnader.

Det måste även komma till med ett arkitekturprogram.  Uppsala började bara prata öppet om ett sådant styrdokument eller arkitekturpolicy och fick genomslag ganska omgående med Juvelen vid Stationsområdet av Utopia Arkiteker som vinnande förslag. Det var verkligen en juvel i kronan av Sveriges kontemporära arkitektur.  Tänk vad grön av avund man kan bli. Utopias vinnande förslag i Södra Rosendal i Uppsala för ständigt Västeråsaktuella Byggvesta var inte så dumt det heller.  Tänk om Byggvestas kommande Kv. Bommen på Öster Mälarstrand hade haft samma kvalitet i gestaltningen.  Går det fortsättningsvis att bygga med en identitetsskapande och säregen Västeråsstil? Ja, inte putsad nyfunkis då.  En modern variation mer av det arv Erik Hahr lämnade efter sig och mindre av Sven Ahlbom.  Arkitekturprogram/arkitekturpolicy eller en haverikommission – välj själva.

                                        Juvelen Uppsala - Utopia Arkitekter

Mimer tar över Veidekkes markanvisning i Kv. Mesanseglet. Det trista är det hade behövts en till aktör på Västeråsmarknaden då i form av Veidekke. Det positiva är att Mimer bygger fler hyresrätter samt att byggnationen är i trä, både fasad och stomme. Trä är ett hållbart material som jag gärna ser mera av, likaså tegel.

Föga intressanta projekt som börjar byggas under våren projekt är ju PEAB och Arvid Svensson Fastigheter gemensamma projekt Tegnérlunden eller rättare sagt Kv. Isolatorn. Ett typexempel på modernistisk planering, DDR-arkitektur och går slött med försäljningen. Ingen högoddsare med andra ord.

Min önskan är givetvis att alla projekt ska vara slutsålda strax efter säljstart, men det går ju att utläsa varför vissa projekt säljer snabbare än andra. Jag vidhåller att främst arkitekturen och känsla av plats är dominanta faktorer.

Investmentbolaget bakom en av byggherrarna har rejält med likvida medel för att kunna skjuta in pengar till att upphandla ett projekt med trevlig och kontemporär arkitektur, istället blir det bara en polerad pastisch på miljonprogrammet.

Sist kan man undra varför stadens i särklass vackraste och centralaste torg- Fiskartorget – är en vändplats? Moderaterna har även motionerat om detta, vilket är bra. Gör det till shared space och öppna upp för fler uteserveringar nu när man äntligen kommit igång med Brasseriet i Stadsparken som står klar i vår och kommer tveklöst bli välbesökt. 

Tycker du stadsbyggnadsfrågor och arkitektur i Västerås är intressant?

https://www.facebook.com/groups/433031340106295/

Gå med i YIMBY VÄSTERÅS och nyansera debatten och var med och gör 2014 till ett fantastiskt stadsbyggnadsår!

Stadens triumf

Denna blogg har gått på sparlåga på sistone( om den nu inte alltid gjort det ), men kanske mest på grund av att det har varit få intressanta planer ute på samråd att ta ställning till under året.
Om detta beror på att planberedskapen är så pass god så säger jag att det är ovisst . Det kan mycket väl vara så att vägar likt Västerleden prioriterats före bostäder i detaljplanläggningen, men oavsett så behövs fortfarande en solid planbuffert för centrala lägen.

Nåväl, nu är det vinter. Sommaren och hösten har passerat och spadar ska sättas i marken och förhoppningsvis nya detaljplaner ut på samråd innan och strax efter årsskiftet. Under tiden finns utrymme för fritt raljerande gällande annat.

Sommaren inleddes med att Västerås vann priset för årets stadskärna. Det var onekligen pinsamt att många Västeråsare inte kunde glädja sig över att Västerås kammade hem priset som årets stadskärna 2013. Det gnälldes, grinades och klagades - jag bodde inte i Örebro senast jag kollade i alla fall. Hade man haft koll på kriterierna redan från början kanske det förhoppningsvis låtit annorlunda. Något måste man ha gjort rätt åtminstone. Det har bara varit för mycket gnäll på folk i staden på sistone. Det var helt enkelt bättre att sitta och grina i bilköer till Erikslund och fylla två kundvagnar med skräp än att betala några få kronor i parkeringsavgifter innanför Cityringen.

Trots att det finns kopiöst mycket arbete att fullfölja i City i decennier framöver var det ett litet steg på vägen. Det har jobbats flitigt i flera år så Citysamverkan samt ledningsgruppen från Västerås Stad bör ha fått den cred dem förtjänade. Att få väldigt svåra förutsättningar till något attraktivt är en bedrift. Är det inte bedrift vet jag inte vad det är givet tävlingens kriterier. Med det sagt, ska detta bara vara början och det ska mycket till innan man kan klappa sig för bröstet i det större sammanhanget. En kommuniké till Västeråsarna hur var och en kan bidra till stadslivet är en bra start. Det är en viktig fråga precis för var och en att fundera över.

Det är inte bara vad staden kan erbjuda dig, utan även av vad du kan erbjuda staden.

En ännu spontanare fråga är varför det Kommunala Bostadsstrategiska Programmet KBP inte uppdateras varje år nuförtiden. Det behövs som redan nämnt en solid planberedskap i centrala lägen, det behövs arkitekturprogram för bättre gestaltning och det måste förmedlas tro, hopp och urbanitet från politiker.

Västerås politiker, tjänstemän och praktiserande arkitekter ska således alltså ha svart bälte i stadsbyggnad och urban design.

Verkligheten säger också fler tomma butikslokaler och oroade handlare. Klarar man inte att erbjuda efterfrågan är ju givetvis detta ganska givet. HUI kom nyligen ut med en rapport att Västerås Cityhandel står sig starkt mot Erikslund som å sin sida också visar starka siffror. Att Västerås etablerat sig som en knivskarp handelsstad är positivt, men tänk om all handel kunde ha konglomerats i en central stadsmassa istället, där kunde man snackat urbana synergieffekter så det heter duga. Nyligen kom ett förslag om att bygga bostäder ute på Erikslund i syfte att förhindra att externhandeln därute blåses upp till löjliga proportioner. Det är ju i och för sig proaktivt . Det viktigaste för stunden är dock att planera för mer stadsbebyggelse i form av fler bostäder i centralt läge med funktionsblandade och gärna nischade verksamheter innanför Cityringen samt Stationsområdet och Kopparlunden utvecklas till urbana stadsdelar och kopplas samman med gemensamma gatunät med den centrala staden. Det och att det politiska vurmandet för luftslottet Erikslund avtar och upphör. Det borde vara väldigt uppfattat från och med nu.

Vill du ha en levande stad?

Framför allt, sluta gnäll och kom med konstruktiva förslag istället om inget hindrar dig.

Gå på samrådsmöten, skicka in yttranden och synpunkter på olika planer, shoppa i City och inte på Erikslund, använd bilen sparsamt, rör dig ute på stan och stöd dina lokala handlare så gott det går. Till dess, håll käften.

Det är inte bland köplador på Erikslund idéer kommer födas, kultur kommer skapas och mötas. Detta kommer ske i närhetens magi, bland verklighetens folk i staden, precis som tusen år tillbaka.