Detaljplanen för Öster Mälarstrand etapp 3

Detaljplanen för Öster Mälarstrand etapp 3 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat. 

Yimby Västerås ser positivt på den fortsatta utvecklingen av Öster Mälarstrand. Den låga exploateringsgraden och de omotiverat uppbrutna kvarteren ser vi framför allt som planförslagets klandervärda delar. Vi ser däremot kvarterens storlek och husens gestaltning med bland annat sadeltak och tillåtna takfönster och takkupor som planförslagets förtjänstfullhet.

STADSBYGGNAD

Vi anser att stadsplanen och det finmaskiga gatu/rutnätet är förhållandevis bra. En stabil struktur som håller när kommande etapper ska kopplas samman. Det är verkligen bra med mindre kvarter som även underlättar att mindre byggherrar kan få markanvisningar av dem som Västerås Stad aviserar

Vad som däremot inte håller är de uppbrutna kvarteren. Vi är ytterst tveksamma till att  kvarteren planeras med halvprivata innergårdar.   

Det bör finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet i det kvarter som den planerade förskolan ska husera i samt mot Kajpromenaden. Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot Öster Mälarstrands allé, dessutom vore det här lämpligt med en tyst sida. Det får ses som en arkitektonisk utmaning att solmaximera utan att stadsmässigheten och de boendes integritet på innergårdarna faller bort. Slut kvarteren helt alternativt bättre optimerat. Upphöjda innergårdar, som beskrivs på sidan 12, med mur skulle fungera på Kajhusen i mitten, dock betydligt högre än 1 meter utan snarare 2 meter. Upphöjda innergårdar är dock ingen lösning för Kajhusen utmed själva kajen. Där måste Kajhuskvarteren således slutas betydligt mer. Vi anser att ett fungerande stadsrum är viktigare än en utsikt mot en hamnbassäng. Ett alternativ skulle faktiskt vara att stegvis höja bebyggelsen successivt.

Exploateringen är dessvärre för låg, hushöjderna bör ligga på 6-8 våningar. Västerås centrala och sjönära markkapital är inte överflödigt, därför måste marken utnyttjas mer effektivt. 

Efterfrågan på bostäder vid Öster Mälarstrand har dessutom visat sig stark. Är det dessutom politiskt förankrat att bygga cirka 1000 bostäder per år fortsättningsvis skulle planförslaget med lätthet kunna växla upp till 900-1000 bostäder istället för 700. Detta enbart genom att lägga på de önskvärda extra 2-3 våningarna per kvarter.

Dessutom är det märkligt att denna etapp som är den mest centrala etappen då den angränsar till både Lillåudden och Stationsområdet samt attraktionen Kokpunkten, är lägre än exempelvis de tidigare etapperna av Öster Mälarstrand. Kokpunktens fortsatta attraktivitet ligger ju även i att ett lokalt underlag och anknytning finns.

Dessutom bör kajkanten ha generellt högre byggnader att den kan skapa förutsättningar för verksamhetslokalernas bärkraft gällande hela den nordvästra delen av Öster Mälarstrand mot Kokpunkten. Det finns så mycket potential och yta att skapa något verkligt urbant och unikt för Västerås här. I synnerhet i denna detaljplaneetapp.

 Tillgänglighetsfrågan längs Kajpromenaden är även viktig att beakta. Det bör vara hårdgjord yta/beläggning från torget vid Kokpunkten ända fram till piren vid Notudden. Kajens ska vara tillgänglig för alla.

Det är välkommet med gröna stadsrum, men en del överflödig grönska då Öster Mälarstrand med dess omnejd egentligen är ett stort grönområde.  Hur är trygghetsaspekten tillgodosedd längs parkstråket om ingen ser om något försiggår? Parkstråket behöver naturliga målpunkter i form av verksamheter så att fler människor rör sig genom stråket under dygnets alla timmar. I sådana stråk där det inte planeras för lokalytor - men där det finns anledning att anta att behovet kan öka i framtiden bör så kallade bokaler användas. Det möjliggör en framtida omvandling om/när behoven av lokaler ökar och det ger således en trevligare och attraktivare gatumiljö och ett tryggare stråk.

Bra med flexibla byggrätter.

Den stora ytan framför Kokpunkten bör bebyggas i framtiden med någon form av verksamhet.

Fråga: Vad är den beräknade befolkningsdensiteten för denna etapp?

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Det uppskattas att man här frångår platta tak som är standard för detaljplanettapp I och II och planbestämmer sadeltak och assymmetriska sadeltak. Det är varmt välkommet med takfönster och takkupor som är uppskattade och tidlösa detaljer.  Alla tak behöver ju dock inte nödvändigtvis vara sadeltak utan snarare att variation förnöjer och ger ett brokigare intryck.

Återigen bör 6-8 våningar som grundstruktur vara standard.

De högre husen bör vara integrerade som tornbyggnader i kvartersstrukturen, inte som solitärer. Dessutom bör de vara högre en endast 8 våningar, snarare 10 till 12 våningar

Vi ser gärna färgkodade verksamhetslokaler i varma kulörer. Bra att dem är placerade i hörn, men ett par längs Kajpromenaden skulle gott kunna täcka en hel bottenvåning. Ett fullgott exempel är Mimers Kvarteret Råseglet i Öster Mälarstrands etapp II, där hela fyra verksamhetslokaler finns på kvarterets framsida mot Mälaren.

Torgen är väldefinierade, vilket givetvis är bra. Återigen är platsbildandet, behov av en tätare miljö, varav den låga exploateringen återigen är aktuellt att poängtera. Det planerade ”Sirentorget” behöver således en relativt högre bebyggelse och fler verksamhetslokaler. 

IDENTITET/FUNKTION

Eftersom detaljplanen i dess nuvarande form inte ger förutsättningar att bygga stadsbebyggelse utan snarare låga förortslameller i ett än så länge, renodlat bostadsområde snarare än en stadsdel, finner vi begreppet ”Kajstaden” ganska missvisande. Eftersom riktig ”stad” är attraktivt är det inget annat än mäklarlingo att försköna verkligheten. Ge förutsättningar och strukturer att bygga en stadsdel som långsiktigt håller socialt, ekologiskt och ekonomiskt istället, inte en kuliss.

Verksamhetslokalerna bör som nämnt vara fler än de som angetts i planens nuvarande form. Vi ser det positivt att vissa blir mindre längs själva kajen samt en uteservering på piren, dessa fungerar dock mest under båtsäsongen på sommaren och Kajpromenaden måste även fungera under vinterhalvåret i och den grå vardagen.

Troligtvis kommer ett nationellt energiforskningscentrum ( Energy Arena ) placeras vid Kokpunkten kommer behovet av restaurangverksamheter definitivt öka åtminstone under kontorstid, varav fler verksamhetslokaler måste komma till.

De platsbildningar som uppstår på andra platser än Kajpromenaden och Sirentorget är det således viktigt att inte enbart förskolan och bilpoolskontoret blir naturliga mötesplatser. Utan även längs parkstråket som tidigare nämnt.

TRAFIK

Kollektivtrafik är en nödvändighet när hela Öster Mälarstrand står klart.  Parkeringsnormen bör understiga 1.0

Öster Mälarstrands Allé bör ha en rakare och tydligare koppling till Björnövägen. Tänk Hammarby Allé i Hammarby Sjöstad här, ett lyckat urbant stråk som går genom hela stadsdelen. Önskvärt alltså att Öster Mälarstrands blir boulevardiserad och inte en död genomfartsgata.

Bra med gångfartsgata längs Kajpromenaden och att den är möblerad så trafikmönstret styrs. Det vore även bra med en tydlig och färgmarkerad cykelfil.

Det är ett utmärkt initiativ att MUAB förklarat sig villig att utöka antalet cyklar utöver normen och att medverka i bilpool samt bilpoolskontor. 

ÖVRIGT

Vi ser gärna sopsug alternativt smart avfallshantering och egenproducerad el integrerade i denna etapp som hållbarhetsfaktorer. En modern och hållbar stadsdel bör bli utrustad med alternativa energikällor såsom solpaneler och mindre vindkraftverk.

En bättre hemsida än www.muab.nu att marknadsföra Öster Mälarstrand vore önskvärt. Öster Mälarstrands attraktivitet kan således marknadsföras bättre mot kommande byggherrar, arkitekter, verksamhetsinnehavare och framför allt de intressenter som vill bo i stadsdelen.