Yttrande på detaljplanen för Kopparlunden Syd

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden. 

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden Syd. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden. Det är dessutom näst intill historiskt att kvarteret J.1’s västra kvarter utformas som ett slutet kvarter mot Östra Ringvägen.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i resterande kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd/överbyggt gårdsbjälklag så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. I synnerhet område D.4 mot Mälarbanan som bör slutas i ett större kvarter alternativt delas i två mindre och slutna kvarter.  Dels av urbana skäl, men även av buller – och trygghetsskäl.  Eventuell delning kan gå vid den väst-östliga axel som ansluter till den planerade GC-tunneln under Mälarbanan.

Kvarter 16 bör givetvis också vara slutet av samma anledning som D.4.  

Vad som inte är helt optimalt, utan direkt olämpligt – är att mittdelen på Emausverkstaden föreslås att rivas och ges byggrätter för tre byggnader.  Just den monumentala Emausverkstaden är helt optimal att kunna husera saluhallar, barer, klubbar, konsertlokaler, gallerier och mikrobryggerier. Det vill säga kreativa näringar samt och nya gastronomiska koncept som förhållandevis inte är möjliga i lokaler innanför Cityringen. Södra delen av Kopparlunden har exakt alla förutsättningar för detta. Hotell/verksamhet för Kvarter H.3 är dock väldigt lämpligt.

Större kulturlokaler bör ses som en långsiktig investering för fastighetsägarna. Byggrätterna för H.4 förutom den östra befintliga delen, bör därmed utgå helt och större delar av kvarter H2 vikas för kultur, inte bara en fjärdedel. Planerna för Kopparlunden saknar i mångt och mycket etablerandet av nya kulturscener. Kvarteret H.4 bör därmed enbart ha planbeteckningen Centrum (C ) som huvudändamål, men tillåta Skola ( S )

Kopparlunden får då en bättre kvällsekonomi som även bidrar till tryggheten i området.

Samtliga verksamhetslokaler bör få en bestämmelse om minsta rumshöjd om 3,5 meter. Mycket bra med bestämmelsen C2 – att centrumverksamhet ska finnas i bottenvåning. Den bestämmelsen borde vara tillämpbar på i alla betecknade med bostäder (B) och Centrum(C) i synnerhet kvarter H.2, som har en lång och obruten fasad och därmed väldigt lämpad för att verksamhetslokaler ska finnas i bottenvåningen.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Det är synnerligen utmärkt att Gestaltningsprogrammet för denna Detaljplan faktiskt föreslår tegel som fasadmaterial, till skillnad från Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr. Det vore utmärkt om dessa Gestaltningsprogram var mer samspelta för att uppnå en iögonfallande gestaltning i hela Kopparlunden. 

Det är utmärkt med varierat taklandskap, en vertikal variation ger mycket intressanta fasadbilder. En mix av platta tak, sadeltak och mansardtak bör vara det optimala för stadsbilden. Det är dessutom trevligt att se att finns tydliga ambitioner med klassiska element såsom takfönster, burspråk och olika murförband i Gestaltningsprogrammet.

Det är utmärkt med bestämmelsen f10 om tegel för Kvarter 16.  Det vore lämpligt med en planbestämmelse som reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter för resterande kvarter.

Skalan är samspelt och harmoniserar med befintlig bebyggelse.

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.  

Bilden ovan visar ett kommande projekt i Solna, vars gestaltning och urbana design kan vara till inspiration för Kopparlunden Syd och resterande etapper. Sprudlande stadsliv var en av ambitionerna med planprogrammet, därför är det extra viktigt att lägga krut på  just hur urban gatumiljö ska tillskapas.  https://brabostockholm.se/projekt/stadsutveckling-haga-norra/

För övrigt lovvärt initiativ att återställa Arvidverkstaden till ursprunglig gestaltning samt med en fin påbyggnad.

Kvarter D.5 bör få ett distinktare och mer omsorgsfullt uttryck, men med en konsekvent industrihistorisk materialitet. Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras. 

TRAFIK

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna. Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

Vi föreslår därmed att Byggnadsnämnden hemställer att Tekniska nämnden utreder frågan om zonändring innan antagande av detaljplanen.

Yttrande på detaljplan för Kopparlunden Norr

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden.

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter med avfasade hörn mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. Dessutom är en rakare geometri av kvarteren mot Hylsvägen att föredra.

Enligt trafikbullerutredningen har kvarter C2 svårt att klara god ljudmiljö, ännu ett incitament för att planera för helt slutna kvarter för att klara bullerkraven direkt än att vänta in ännu ett halvslutet kvarter i kommande Detaljplan Öst (som i dagsläget ännu inte ens har ett planuppdrag )

Planen har också en avsaknad av en centralt placerad pocketpark där kvarteren i område B möts.

Det är en utmärkt lokalisering att bygga på höjden till skillnad från resterande delen av Kopparlunden och att använda Linverkets karaktäristiska sågtandstak som modell för bebyggelseraden mot E18 är en utmärkt komposition och fondverkan som kan berätta platsens historia. Skalan på höjdaccenterna är däremot diskutabel, men förmodligen nödvändig för att klara bullerkraven.

Planbestämmelsen f1 bör även omfatta del område A (Balder) mot Kopparbergsvägen, det är av stor vikt att Kopparbergsvägen är ett urbant stråk med blandstad fram till Emausmotet. Det bör således där ha minst 40 % av bottenvåning vikt för lokaler.

Det är trevligt att Riksbyggen planerar att ha livsmedelsbutik i det gamla Linverket, men att det till mer än hälften ska innehålla boendeparkering känns som kulturhistorisk kapitalförstöring. Linverket bör till 100 procent bestå av urbana näringar som en del av stadsdelens autenticitet. Parkeringen under kvarterens gårdar samt i garage under skyddsområdet mot E18 bör således dimensioneras för att klara hela planområdets parkeringsbehov. Planområdet bör dessutom innefattas i Zon 1 i stadens parkeringsriktlinjer ( Se mera under ”Trafik”)

Planförslagen Mitt och Norr har en avsaknad av centralt placerad park. Trots att detta berör Detaljplan för Verkstaden 12 Mitt, bör en central park anläggas i kvarteret K och dess byggrätt utgå.

Det konstaterades initialt i Planprogrammet för Kopparlunden att Västerås Stad/Trafikverket inte är villiga att bekosta överdäckning av E18, det vore bra om det konstaterades om planförslaget möjliggör överdäckning i framtiden. Om planförslaget inte gör det finns det all anledning att projektera om för att säkerställa detta. Hellre att överdäckning görs möjlig i framtiden än att möjligheten spolieras för all framtid.

Det är utmärkt med generösa rumshöjder för lokaler på 3.5 meter och då 0,7 meter över vad som BBR föreskriver.  Sådana planbestämmelser är klart nödvändiga för ett attraktivt, blandat och levande Kopparlunden.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Tegel och fasadskiffer eller andra robusta naturmaterial bör vara genomgående fasadmaterial för byggnaders exteriör. Det är en aning märkligt att Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Mitt mer eller mindre rekommenderar tegel som fasadmaterial exteriört, medan Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr absolut inte gör det.  Det vore på sin plats om de båda Gestaltningsprogrammen var mer samspelta

Det bör givetvis kunna urskiljas arkitektoniska årsringar och att den befintliga industrihistoriska bebyggelsen är avläsbar, men tegel eller skiffer bör absolut vara en av de genomgående fasadmatarialen på kvarterens utsida, snarare än puts, plåt och skivmaterial då dessa sällan åldras särskilt väl. Varma industrikulörer och möjligtvis dova slamfärger bör vara den exteriöra paletten och ljusa kulörer på innergårdarna.

Den färgpalett som föreslås i Gestaltningsprogrammet bör alltså vara tvärtom – mörkare på utsidan och ljusare på innergårdarna.

Vit puts skulle kunna vara skadligt för riksintresset och är således inte reversibelt. De relativt nyproducerade och vitputsade punkthus som omgärdar Planområdet (Karlsdal, Aseastaden) har inte åldrats väl.  Den kulturhistoriskt värdefulla miljön kommer exteriört fortfarande vara avläsbar med tegel, fasadskiffer och andra robusta naturmaterial som kan åldras väl.

Vi ser hellre en planbestämmelse som exteriört reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.

De högre byggnaderna ska uppfattas som slanka och skulpturala torn snarare än klumpiga högre skivhus, sett till renderingarna i planbeskrivningen ser de snarare klumpiga ut än slanka.   

Hagastaden – Haga Nova, kan vara bra inspiration för höjdaccenterna.

Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras.  

TRAFIK

Om nu överdäckning av E18 inte är aktuellt är det bra och välbehövligt med en GC-bro över E18, vi förutsätter att den kopplas till övriga trafikstrukturer i pågående Tegnérlunden och kommande detaljplanen för Isolatorn 3.

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna.  Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

ÖVRIGT

Småskalig fastighetsindelning i synnerhet 3D-fastigheter är önskvärt. 

Yttrande på detaljplan för Oxbackens Centrum

Yimby Västerås stödjer detaljplaneförslaget i sin helhet med de eventuella ändringar som kan föranledas av detta yttrande.

STADSBYGGNAD

Oxbackens Centrum är en utmärkt plats att förtäta och möjligheten att koppla stadväven till Västermalm och till City samt att skapa en stadsmässig entré från Köpingsvägen.  Däremot är centrumet en rest från 1970-talets modernistiska planeringsideal med trafikseparering samt prioritering av biltrafiken. Därför är det inte alls optimalt att planområdet inte innefattar GC-tunneln:

GC-tunneln bör således ingå i planområdet och byggas bort och ersättas med ett naturligt gång – och cykelstråk  för att skapa en sömlös integration med omgivande stadsdelar och framför allt City.

I övrigt är strukturen bra givet förutsättningarna, då Vårdcentralen och Pingstkyrkans placering klart är i vägen för en optimal stadsstruktur.  Parkeringshuset bör få ett indrag i sitt sydöstra hörn för att skapa en tydligare torgbildning, då det inte är särskilt tilltaget för att skapa det känsla av torg som avses.

Det är mycket bra med en bestämmelse om minsta takhöjd (f3) på tre meter, men den kunde absolut vara generösare med tanke på att det finns stor efterfrågan på restauranger i området.

Det är mycket bra och tacksamt att samtliga byggnader får Centrumfunktion för att kunna säkerställa en variation av verksamheter samt att framtidens behov inte är styrd av en snävare planbeteckning.

Bra med genomgående entréer.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Enligt renderingarna tillhörande Planbeskrivningen är gestaltningen inte särskilt ”varierad” eller ”omsorgsfull”, det är givetvis en fråga om åtgärden är planenlig i bygglovsprövningen. Trots att Planbeskrivningen inte är juridiskt bindande vore det bra om arkitektrenderingarna tillhörande denna visade att ”utformningen av fasaderna ska vara varierad och bidra till ett intressant gaturum längs Hammarbygatan, Jakobsbergsgatan och Köpingsvägen”. Vår bedömning är att sådant inte är fallet.

Istället för enbart platta tak, vore önskvärt om vissa byggnadskroppars takform kunde anpassas mer till omkringliggande bebyggelse i Vasastaden och Västermalm. Riksbyggen/Bonum lyckades till sist att få till ett någorlunda dynamiskt taklandskap för Kvarteret Käringbacken andra sidan Köpingsvägen. Det borde alltså rimligtvis vara en blandning av valmade tak, mansardtak, sadeltak  - inte enbart platta tak även om det är trevligt med takterrasser, det går dock att kombinera alla möjliga takformer för att få den faktiska variation som detaljplanen eftersträvar samt att samspela med både Vasastaden, Västermalm och Jakobsberg.  Variation i fasadmaterial och kulörer bör också givetvis påbjudas och uppmuntras.

Parkeringshuset bör omgestaltas. Det redan byggda Parkeringshuset ”Däcket” och det precis startade Parkeringshuset ”Dockan” på Öster Mälarstrand ritade av samma Arkitektfirma, är absolut diskutabla när det kommer till utformningen. Det måste kunna gå att få till ett mer trevligt uttryck.

Det är i och för sig bättre med utformningsbestämmelsen f2 med transparent uttryck istället för ren betong (Däcket), men det går givetvis att gestalta med materialval som trä eller ljust tegel dvs allt som inte påminner om de ohyggligt fula parkeringshus vi redan har i staden.

Skalan på byggnaderna är bra och lämplig för innerstadsbebyggelse, dock som redan nämnt så vore det önskvärt med mer variation i höjd i synnerhet i fonden sett från Stora Gatan. Där blir intrycket väldigt ”boxigt” då de flesta byggnadskropparna har samma byggnadshöjd och samma takform.

TRAFIK

Det är utmärkt att Parkeringshuset löser hela kvarterets behov. Det är också utmärkt att planen anpassats att trafiken sker på oskyddade trafikanters behov. Är det verkligen lämpligt med genomfartstrafik där överhuvudtaget? I sådana fall bör torget dimensioneras betydligt större som redan nämnt. Istället för att ha sophantering centralt i området är det väl här lämpligt med sopsug nu när det introducerats på kommande etapper av Öster Mälarstrand.

ÖVRIGT

Sammantaget ger detaljplanen förutsättningar för ett betydligt bättre Oxbacken Centrum än i nuläge, men planen bör omarbetas med att GC-tunneln bör byggas bort för att koppla Centrumet mot Västermalm och City samt vässa planbestämmelserna för mer variation i gestaltningen.

Yttrande på detaljplan för Resecentrum m.m.

Yimby Västerås har lämnat in ett yttrande på detaljplanen för Resecentrum m.m. Jag saxar in yttrandet i sin helhet nedan.


Yimby Västerås stödjer planförslaget i sin helhet med de justeringar som eventuellt kan föranledas av detta yttrande.  Projektet är Västerås säkerligen största och för all del intressantaste stadsbyggnadsprojekt i modern tid och det hade varit mest optimalt med spår under jord, men vi förutsätter att den frågan åter aktualiseras om ”Stockholm-Oslo 2.55” realiseras efter 2040 och andra intressenter än Västerås Stad står för merparten av kostnaden. Det är i dagsläget inte ekonomiskt försvarbart. Vad som däremot är ekonomiskt försvarbart i närtid är att återuppta planerna som initialt fanns med i den fördjupade översiktsplanen – det vill säga två ljusa och välgestaltade gång – och cykelpassager under spåren närmast Resecentrum samt vid Södra Ringvägen.

I övrigt en stor eloge till alla medverkande aktörer i planarbetet.

 STADSBYGGNAD

För Resecentrums del gäller att ju mer byggnad under tak desto bättre.  I synnerhet på plattformarna och där kan det bli problematiskt om det inte finns någon byggrätt för utkragande tak eller som enskilda byggnadsverk,  eftersom planen enbart reglerar järnväg på spårområdet. Ändrad lovplikt för plattformstak kanske vore lämpligt om det finns lagstöd för det. Gäller planbeteckningen T1 redan byggnader eller byggnadsverk tillhörande det användningssättet så är ju det givetvis mest optimalt och en icke-fråga, så länge det finns byggrätt för plattformstak.

Det vore bra om det redogörs vad för slags funktion som kan rymmas under ramperna. Varken arkitektrenderingar eller plankartan redogör om detta blir en tom yta eller om verksamheter med Centrumfunktion kan fungera där. Risken utan funktion blir bara en otrygg plats.

Det vore lämpligast om kvarteret Sigurd 3 delades i två separata kvarter. Västerås bebyggelsehistoria i modern tid består av stora monumentala byggnader, ofta placerade på ett suboptimalt sätt.  Vi önskar här mindre kvarters – och fastighetsbildningar för ökad urbanitet, orienterbarhet och för den finmaskiga kvartersbildningen som redogörs i den Fördjupade Översiktsplanen för Stationsområdet samt dess kopplade Gestaltningsprogram. Sigurd 3:s höga huskropp skulle kunna för övrigt placeras i ett hörn, snarare än på innergården.

 Det finns absolut inget som motiverar ett öppet kvarter i vad som kommer bli stadens mest centrala delar förutom att det skulle finnas primära verksamheter på innergården som är öppna i stort sett dygnet runt. Något som sällan sker i en stad av Västerås storlek. Ett eller flera slutna kvarter är därmed väldigt önskvärt, av urbana likväl som buller – och trygghetsskäl. I ett så centralt distrikt som Mälarporten kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt.

Dessutom så bör så mycket av nuvarande Sigurd 3 bevaras på innergården för så mycket kulturhistorisk autenticitet som möjligt.  Vi förstår att allt inte går att bevara, men det vore för staden och stadsdelen i sig helt identitetslöst att inte ha delar kvar. Delar skulle kunna bestå av komplementbyggnader på innergården.

Det bör även redogöras utförligare hur verksamheter skall utformas framför allt mot Södra Ringvägen och Kungsängsgatan. Vi förstår att ett komplext projekt som detta renderar i en ännu komplexare plankarta, men det kanske bör belysas bättre hur verksamhetslokaler med Centrumfunktion ska utformas och placeras.  Gällande lokaler i kommersiellt syfte är den punktprickade marken längs Södra Ringvägen en aning problematisk i det längre perspektivet, det kan uppstå behovet av mindre byggnader (kiosker exempelvis) i framtiden, såvida inte planbestämmelsen C1 gäller just där. Det är lite oklart på flera ställen om planbestämmelser gäller både marknivå eller ovan mark.

 

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Resecentrum- Gestaltningsidén är fantastisk, väldigt ovanligt för Västerås  - en stad som styrts av jantelagen rent gestaltningsmässigt i modern tid. Det är dock viktigt att den spektakulära takutformningen fyller dess funktion – det vill säga tak över huvudet.  Det är ett måste med väderskyddade plattformar och det är viktigt för Resecentrums del att ju mer byggnad under tak desto bättre.  Det vore till sist inte helt fel att glasa in partier av den öppna delen över spårområdet, om det inte finns några tekniska hinder för det.

Vasatornet –Taket bör ha en särskild form eller identitet än ett platt tak.  Det vore trevligt med asymmetriskt sadeltak likt Skrapan och Öster Mälarstrand Etapp III och skulle kunna utgöra ett signum för Västerås gestaltningsidentitet. Som kommande Västerås högsta bostadshus och således stort allmänintresse bör det regleras med exempelvis fasadmaterial och den vridna och lutande formen.  Det är även viktigt att den är välgestaltad från alla väderstreck. Det vore önskvärt om dessa planbestämmelser och dem som finns i planbeskrivningen kommer in på plankartan, med tanke på att det är plankartan som enbart är juridiskt bindande.  

Östermalmspassagen – bör också ha gestaltningsbestämmelser som reglerar utformningen tydligare. För centralt och för allmängiltigt intresse för att inte ha någorlunda bestämmelser gällande utformningen av tornbyggnaden, annat än byggnadshöjd.  Gestaltningen bör verkligen prövas med utformning i detaljplanen, inte enbart i bygglovskedet.

Sigurd 3 - Arkitektrenderingarna för Sigurd 3 har tegel i sockelvåning/nedre våningar. Det tycker vi är viktigt att anspela till den tidigare industrimiljön. Det finns dock inga planbestämmelser som reglerar tegel, bara transparanta material. Således: Gärna tegel som planbestämmelse i sockelvåning/nedre våningar. Sammanfattningsvis: Mera industrihistoriskt Västerås snarare än Dubai.

Skalan på byggnaderna är väldigt bra och korrelerar fint med stadsbilden på både sidor av spåren.

TRAFIK

Enligt arkitektrenderingarna ser det inte ut som ramperna klarar BBR’s krav på lutning. Det kommer dessutom bli svårt att ta sig över spåren för både cyklister och rörelsehindrade (om hissarna exempelvis inte fungerar)

Det är djupt olyckligt att Cykelpassage vid planområdets östra gräns vid Södra Ringvägen är borttagen.  Passagerna vid både Pilgatan och Hamngatan kommer vara totalt underdimensionerade för GC-trafik när Öster Mälarstrand, Ängsgärdet och Kopparlunden står färdigutvecklade. Därför är det av yttersta vikt att följa Fördjupade Översiktsplanens intentioner -  att ha kvar GC-passage under spåren vid Friidrottshallen och Östra Ringvägen.

Det var redan olyckligt under arbetet med framtagandet av FÖPen, då den centrala cykelpassagen nära Resecentrum helt togs bort. Här finns det dock ekonomiska och trafikpraktiska incitament att återuppta dessa GC-passager i detaljplanen. Att ha hiss och rulltrappor från GC-passage under jord är dessutom en bra tillgänglighetslösning.

Det bör redogöras utförligare i koppling till övriga infrastrukturprojekt -  Stockholm-Oslo.  Om planerna för Stockholm-Oslo realiseras tidigast 2040 är det tänkt enligt dokumentet ”Framtidens Kollektivtrafik Västerås” -  att spåren ska gå under jord via Ängsgärdet. Det saknas, trots en kort beskrivning på sidan om Stockholm-Oslo på sidan 33, hur Resecentrumet är anpassat för spår under jord efter 2040 och hur det eventuellt påverkar Mälarbanan. Oavsett hur lång tid det tar innan Stockholm-Oslo är taget, bör anpassningen inför detta vara med i planeringen.

GC-väg genom kvarteret Sigurd 3 bör borde anläggas längs Kungsängsgatan, inte genom kvarteret. Det finns återigen inget som motiverar detta.

 

ÖVRIGT

Medskick till fortsatt projektering – det måste finnas dubbla rulltrappor i respektive riktning. Det är en ohållbar situation i dagsläget när tågen från Stockholm kommer in i rusningstid på de västra uppgångarna med enbart trappor.  

Det är av yttersta vikt att plattformarna projekteras så blåsfria som möjligt. Plattformarna bör vara väderskyddade. Finns det här inga tekniska hinder ser vi gärna plattformsdörrar i glas mot spåren som säkerhetshöjande åtgärd.

 

Yttrande på detaljplan 1845 för Kungsängen 1 med flera.

Yimby Västerås har lämnat in ett yttrande på detaljplanen som nu varit ute på samråd, jag saxar in yttrandet som helhet här.

Yimby ställer sig givetvis positiva till den första detaljplanen i omvandlingen av Ängsgärdet till en central stadsdel.

STADSBYGGNAD

Sammanfattningsvis är detta ett steg i helt rätt riktning,  kvartersform, stråkbildning, generösa takhöjder i bottenvåningarnas verksamhetslokaler, stadsmässig gestaltning och så vidare. 

 Kvar finns dock denna nästan ideologiska rädsla för riktigt urbana stadskvarter.  Det finns ingenting i planhandlingarna som varken stödjer eller motivererar att kvarteren inte är helt slutna på plankartan, annat än ”rymd, utblickar och ljusförhållanden”. Det står ju till och med i planbeskrivningen under rubriken ”övergripande stadsbyggnadsidé” att kvarter ska vara slutna och önskad stadstruktur ska vara kvartersstad och en naturlig fortsättning på den täta centrala innerstaden. Diskrepansen mellan teori i planhandlingarna och praktik på plankartan är minst sagt märklig. Kvartersstadens signum är ju trots allt slutna kvarter och rutnät, då ska inte ”rymd, utblickar och ljusförhållanden” diktera villkoren om ambitionen är stadsmässig kapacitet.

Ängsgärdet kommer inte vara en vibrant, prunkande grön och trevlig stadsdel förrän det är färdigställt om femton år och eftersom denna del av Ängsgärdet blir den första utbyggnadsfasen finns varken parker eller andra rekreationsytor. Slutna kvarter skulle då ge ett ostört och privat liv på innergårdarna som höjer de boendes trivsel och känsla av gemensamhet, i synnerhet med tanke på den bullerproblematik som uppkommer i och med att planområdet ligger i närhet till både E18, Mälarbanan samt en av stadens mest trafikerade korsningar. Dessutom ligger planområdet i den kommande stadsdelens mittpunkt, varför det borde vara rimligt att det accentuerar mest stadsmässighet. Slutna kvarter och ett rutnät bör därmed vara ett solklart krav om kvarterstaden ska fylla sin funktion, men även som nämnt för att uppfylla bullerkraven. Halvprivata innergårdar blir oftast en gråzon där varken den offentliga gatan eller den privata innergården blir attraktiv för flanör eller boende.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Enligt renderingarna från Tovatt Architects and Planners ser gestaltningen progressiv och inspirerande ut och den vertikala utformningen ger mycket riktigt en variationsrik stadsbild. Taklandskapen ser onekligen spännande ut, från parisiska ateljéfönster till ett höghus på 20 våningar som också kräver sin spetsarkitektur eftersom det är stadsdelens första och förhoppningsvis inte sista landmärke. 

 Det är viktigt att även bottenvåningarna ges extra omsorg i gestaltningsarbetet eftersom Översiktsplanen beskriver klustring av verksamheter på Pilgatan och detaljplanen föreskriver Centrumändmål. Detta bedöms uppfyllas och med att planen föreskriver minst 4 meter våningshöjd för verksamhetslokaler, men vi anser det viktigt att poängtera att även varierande fasaduttryck som exempelvis färgkodning av butiksfasader bör uppmuntras tydligt i det fortsatta gestaltningsarbetet. 

 Vi vidhåller att de arkitektoniska ambitionerna är höga och nu när de faktiskt är höga kanske de till och med borde regleras mer i detaljplanen, inte enbart kontrasterande färgsättning/materialval.

Kort repetition, kvarteren bör/skall utformas som slutna. Därför är det olämpligt med solitärer överhuvudtaget och framför allt inte längs stadsdelens kommande huvudgata. Inte ens höghuset bör vara undantaget, utan integrerat i kvarteret.

TRAFIK

Kan gatunätet i framtiden se ut som kartan på sida 4 i planbeskrivningen, finns det goda förutsättningar att Ängsgärdet faktiskt kan bli en riktigt gatuintegrerad stadsdel och en del av innerstaden på sikt. Önskvärt vore dock en utökning av kartan för att se hur gatuintegreringen kopplas inte bara till närliggande stadsdelar Kungsängen-Stationsområdet, Kopparlunden, Viksäng osv.Pilgatan blir Ängsgärdets öst-västliga axel, men det skulle även behövas en nord-sydlig axel som korsar Pilgatan om det är nu är möjligt. Axialitet är även viktigt om kvartersstaden ska fungera optimalt.

I Översiktsplanen finns en planeringsinriktning om spårburen kollektivtrafik mellan Centrum och Sjukhuset. Det bör finnas med i åtanke under projekteringsarbetet av Pilgatans nya gatuutformning.

Detaljplan för Hulte 3 och Högne 2

Jag har varit med och skrivit Yimby Västerås yttrande på detaljplanen för Hulte 3 och Högne 2 och saxar in detta här.

Yimby Västerås ser givetvis positivt på planerna att bebygga de båda kvarteren med cirka 180-190 hyresbostäder samt lokaler med centrumändamål. Vi ställer oss dock kritiska till den alltför tydliga oviljan att faktiskt tillfullo vilja bygga stadsbebyggelse, i synnerhet i detta fall då fastigheterna ligger innanför Cityringen och är omgiven av kvartersstadsbebyggelse.

Stadsbyggnad

Det är bra att man här ämnar att bygga på höjden i maximalt 16 våningar, även om det säkerligen skulle kunna ligga på 20 våningar. Förutsatt att staden faktiskt vill bygga över 51 meter och söka tillstånd hos Luftfartsverket.

Det finns dock ingen del i detaljplanen som varken stödjer eller motiverar att den högre volymen av  Kvarteret Hulte förskjuts i sidled och inte står vänd mot Kopparbergsvägen. Man upprepar här samma misstag som gjordes när man bebyggde den delen av Kvarteret Hulte som innefattar Herrgärdets vårdcentral, då mycket urbana strukturen på Kopparbergsvägen samt på Karlsgatan och Knutsgatan upplöstes. Planområdet ligger ju i kvartersstaden ( vilket även framgår i Platsanalys på sidan 15) inom Cityringen så det är ganska märkligt att den historiska strukturen inte anses viktig. Kvarteret Högne bildar förvisso ett kvarter på grund av parkeringshusets befintliga form, vilket är förtjänstfullt och ger Kopparbergsvägen en stadsmässig inramning söderifrån. Det optimala här vore givetvis att ha slutna kvarter på ömse sidor av Kopparbergsvägen. 

 På sidan 13 går det läsa sig till att” En öppen gård i staden blir aldrig privat” Detta är exakt vår poäng och det blir sällan trevligt för varken den boende eller för stadsflanören heller om det inte finns någon dikotomi mellan vad som är privat eller offentligt. Så varför då planera för ett öppet kvarter om det uppenbart medför mestadels negativa konsekvenser för de boende i kvarteret? Kv. Hulte bör därmed vara ett slutet stadskvarter med varierande våningstal där 6 våningar bör vara ett minimum samt att högdelen vrids och således placeras glasfasaden direkt mot gatan.

Arkitektur/Gestaltning

Det är som nämnt förtjänstfullt att Kvarteret Högne gestaltas från ett trist parkeringshus till ett urbant bostadkvarter med blandade fasaduttryck i respektive riktning, som i en del fall skapar intressanta stadsrum. Det är positivt med varierande fasadmaterial som tegel, puts, träpaneler utom kanske då alltför stora glaspartier.

För Kv. Hultes del vore ett smäcker tornbyggnad, integrerad i kvarteret är föredra, snarare än ett vertikalt skivhus. Byggnaden bör uppfattas som ett urbant bostadhus med koppling till gatulivet, snarare än modernistiskt 1960-talshotell.

Trafik

Den trafiklösning som för närvarande anläggs på Kopparbergsvägen, så att gatan smalnas av och blir enfilig i vardera riktning samt breddar GC-vägen närmast Östra Kyrkogården och förvandlar Kopparbergsvägen till en stadsgata är bra  Det är viktigt att Kv. Högne inte blir den isolerade ö som det befintliga parkeringshuset består av idag, utan att trottoarerna blir så pass breda så att det blir inbjudande att korsa gatan till de kommersiella lokaler som planeras i aktuellt kvarter.

Övrigt

Det är mycket positivt att i och med det planeras för lokaler med centrumandamål i båda bostadshusens bottenvåningar. Med en bra funktionsblandning av restauranger, kultur och närservice kan byggnationen av de båda kvarteren onekligen höja Herrgärdets ekonomiska och sociala hållbarhet.

I planhandlingarna går det även att läsa till sig att det ska bli en entré till Västerås, vilket är bra, men planen är väl snarare att Kopparlunden bebyggelsemässigt och strukturmässigt ska integreras sömlöst med innerstaden och därmed Herrgärdet? Denna detaljplan bör alltså gestaltas med en önskvärd urbanitet som stråkbinder Herrgärdet och Kopparlunden fram till Emausmotet och allting därefter.

Planprogrammet för Oxbackens Centrum

Planprogrammet för Oxbackens Centrum har nu varit ute på samråd.  Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig givetvis positivt till planerna till att förtäta Oxbacken med omnejd med bostäder, handel och andra primära centrumfunktioner för att skapa ett attraktivare stadsdelscentrum. Vad vi primärt saknar här är en allmängiltig stadsbyggnadsidé över den fysiska strukturen och en vision hur man vill att planområdet ska förändras och förädlas jämfört med nuläge.

Stadsbyggnad

Oxbackens Centrum figurerar i Västerås Stads projekt ”Projekt Innerstad” Detta vore då självklart att den allmängiltiga stadsbyggnadsidén vore att just bygga stad där den traditionella staden abrupt slutar. Så låt det då vara innerstadsstruktur i fortsatt bra kollektivtrafikläge och inte reproduktion av 1970-talets planeringsideal av trafikseparering, bilcentrism och utglesning.

Planprogrammet borde således ge förutsättningar till att låta kvartersstaden flytta västerut där Stora Gatan slutar och Köpingsvägen tar vid och samtidigt låta den isolerade enklav som Oxbackens Centrum faktiskt utgör – kopplas ordentligt till Västermalm och Vasastaden och in mot Västerås City.  Planprogrammet saknar till stor del en lösning hur man sömlöst vill integrera Oxbacken med kringliggande stadsstrukturer.  Nedan visas Yimby Västerås förslag till stadsstruktur över planområdet

Det planeras för lameller och punkthus på fastigheten Käringbacken. Det är inte särskilt markeffektivt att Riksbyggen/Bonum vill uppföra en ensam lamell och ett punkthus, när tomten skulle kunna inrymma ett slutet stadskvarter som en fin fortsättning på Vasastadens kvartersstad längs Stora Gatan. Det är dock positivt att byggnaderna i planprogrammet står placerade direkt mot gata, vilket ger en fingervisning att vissa urbana kvalitéer vill uppnås.

Ambitionerna att skapa ett riktigt torg på dagens bilparkering vore förtjänstfullt med tanke på att det finns få kvalitativa mötesplatser i området, men det förutsätter ju tät och symmetrisk bebyggelse och att parkeringssituationen kan lösas med mobility mananagement och bilpool.

Arkitektur/Gestaltning

Planprogrammet föreskriver en skala på 4 till 7 våningar, vilket verkar rimligt med tanke på omgivningen. Det vore även rimligt att skapa en centrumbyggnad som dels får ta plats i stadsrummet, men även som gestaltas utefter premissen att det är en gata som delar sig i Köpingsvägen och Hammarbygatan.

Trafik

Det konstateras att ” Hela planområdet är planerat efter äldre planeringsideal med trafikseparering samt prioritering av biltrafiken”( sida 5 ). Ett mycket riktigt konstaterande, men det finns ingen konkret lösning hur om vad Planprogrammet har för ambition att trafiken ska stället integreras och hur andra trafikslag ska prioriteras istället för bilen?

Det konstateras även att Köpingsvägen upplevs som en infartsgata och bör göras om till en stadsgata. Även detta är mycket riktigt konstaterande vi instämmer i att trädplanteringar kan vara en bra åtgärd, men framför allt bör den fastigheten ( Västerås 2:9 ) bebyggas med en stadsmässig mix av kontor och  bostäder och skapa en stadsgata med minskade hastigheter.

GC-tunnlarna som faktiskt påvisas som otrygga och barriärskapande bör byggas bort och ersättas med naturliga gång –och cykelstråk. Vi saknar även här en idé hur detta ska förebyggas övergripande och inte enbart i respektive detaljplan.

Övrigt

Bra med funktionsblandning i de flesta nya byggnader. Det vore önskvärt om byggnaderna fick planbeteckningen CB ( Centrumändamål-Bostadsandamål ) senare i detaljplaneskedet,  då en rikare mångfald av olika verksamheter och bostäder bör kunna ge en injektion i det lokala livet vid Oxbacken. Signalfabriken i Sundbyberg är ju ett bra exempel detta.

Viktigt även att poängtera att det borde vara ett minimumkrav att dagens verksamhetslokaler åtminstone inte kommer bli färre när byggnader rivs och ersätts med nya.  Dagens verksamheter bör därmed erbjudas ny lokal när ny byggnad är färdigställd.