Yttrande på detaljplanen för Kopparlunden Syd

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden. 

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden Syd. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden. Det är dessutom näst intill historiskt att kvarteret J.1’s västra kvarter utformas som ett slutet kvarter mot Östra Ringvägen.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i resterande kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd/överbyggt gårdsbjälklag så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. I synnerhet område D.4 mot Mälarbanan som bör slutas i ett större kvarter alternativt delas i två mindre och slutna kvarter.  Dels av urbana skäl, men även av buller – och trygghetsskäl.  Eventuell delning kan gå vid den väst-östliga axel som ansluter till den planerade GC-tunneln under Mälarbanan.

Kvarter 16 bör givetvis också vara slutet av samma anledning som D.4.  

Vad som inte är helt optimalt, utan direkt olämpligt – är att mittdelen på Emausverkstaden föreslås att rivas och ges byggrätter för tre byggnader.  Just den monumentala Emausverkstaden är helt optimal att kunna husera saluhallar, barer, klubbar, konsertlokaler, gallerier och mikrobryggerier. Det vill säga kreativa näringar samt och nya gastronomiska koncept som förhållandevis inte är möjliga i lokaler innanför Cityringen. Södra delen av Kopparlunden har exakt alla förutsättningar för detta. Hotell/verksamhet för Kvarter H.3 är dock väldigt lämpligt.

Större kulturlokaler bör ses som en långsiktig investering för fastighetsägarna. Byggrätterna för H.4 förutom den östra befintliga delen, bör därmed utgå helt och större delar av kvarter H2 vikas för kultur, inte bara en fjärdedel. Planerna för Kopparlunden saknar i mångt och mycket etablerandet av nya kulturscener. Kvarteret H.4 bör därmed enbart ha planbeteckningen Centrum (C ) som huvudändamål, men tillåta Skola ( S )

Kopparlunden får då en bättre kvällsekonomi som även bidrar till tryggheten i området.

Samtliga verksamhetslokaler bör få en bestämmelse om minsta rumshöjd om 3,5 meter. Mycket bra med bestämmelsen C2 – att centrumverksamhet ska finnas i bottenvåning. Den bestämmelsen borde vara tillämpbar på i alla betecknade med bostäder (B) och Centrum(C) i synnerhet kvarter H.2, som har en lång och obruten fasad och därmed väldigt lämpad för att verksamhetslokaler ska finnas i bottenvåningen.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Det är synnerligen utmärkt att Gestaltningsprogrammet för denna Detaljplan faktiskt föreslår tegel som fasadmaterial, till skillnad från Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr. Det vore utmärkt om dessa Gestaltningsprogram var mer samspelta för att uppnå en iögonfallande gestaltning i hela Kopparlunden. 

Det är utmärkt med varierat taklandskap, en vertikal variation ger mycket intressanta fasadbilder. En mix av platta tak, sadeltak och mansardtak bör vara det optimala för stadsbilden. Det är dessutom trevligt att se att finns tydliga ambitioner med klassiska element såsom takfönster, burspråk och olika murförband i Gestaltningsprogrammet.

Det är utmärkt med bestämmelsen f10 om tegel för Kvarter 16.  Det vore lämpligt med en planbestämmelse som reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter för resterande kvarter.

Skalan är samspelt och harmoniserar med befintlig bebyggelse.

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.  

Bilden ovan visar ett kommande projekt i Solna, vars gestaltning och urbana design kan vara till inspiration för Kopparlunden Syd och resterande etapper. Sprudlande stadsliv var en av ambitionerna med planprogrammet, därför är det extra viktigt att lägga krut på  just hur urban gatumiljö ska tillskapas.  https://brabostockholm.se/projekt/stadsutveckling-haga-norra/

För övrigt lovvärt initiativ att återställa Arvidverkstaden till ursprunglig gestaltning samt med en fin påbyggnad.

Kvarter D.5 bör få ett distinktare och mer omsorgsfullt uttryck, men med en konsekvent industrihistorisk materialitet. Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras. 

TRAFIK

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna. Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

Vi föreslår därmed att Byggnadsnämnden hemställer att Tekniska nämnden utreder frågan om zonändring innan antagande av detaljplanen.

Detaljplanen för Kungsljuset 2 ( fd Gideonsbergsskolan )

Detaljplanen för Kungsljuset 2 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig positivt till att förtäta denna del av Gideonsberg med blandade upplåtelseformer. Det är en central stadsdel i närheten av Västerås Centrum och har således gott potential för stadsmässighet när blandade stadsdelar som just Gideonsberg kan integreras med innerstaden på sikt. Vi anser dock som vid så många andra tillfällen att viljan till att skapa urbanitet saknas och riskerar att cementera Gideonsbergs förortskaraktär  ( precis som med pågående byggnationen av Tegnérlunden - ännu en försummad chans ) Kritiken av planförslaget gäller således huvudsakligen av den fysiska strukturen. 

STADSBYGGNAD

Trianglar-i-park. Intrycket av att planförslaget liknar ett att antal slumpmässigt kastade trianglar är påfallande Vi förstår att det inte bara är att rulla ut ett rutnät av funktionsblandad kvartersstad, men ambitionerna att åtminstone vilja bidra till att planera för stadsliv borde vara mer framträdande. Vi anser att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier , men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus. Gideonsberg har alla byggnadstyplogier representerade, utom just den klassiska kvartersstaden som vi förespråkar.

Planen är i slutändan ändå en förbättring jämfört med sin omgivning och är i sig en behövd förtätning och ett välbehövligt tillskott på 260 lägenheter, men nog skulle med lätthet gå att växla upp till ett minimum av 300 lägenheter i planförslaget. Finns det något uträknat exploateringstal?

Vi ser det som positivt med relativt höga hus, med flera som är över fem våningar. Skalan med en variation på 1 till 8 våningar är bra och ger ett varierat intryck och en egen identitet mot omgivande bebyggelse. Positivt med en blandning av lägenheter och villor, men stadsradhus hade varit att föredra.

Huskropparna med fasader mot Smalbäcksgatan bör slutas för ett skapa ett väldefinierat gaturum och förstärka känslan av en offentlig gata med och samtidigt förstärka privata ytor på huskropparnas innergård. Kvarterets möte och integration med gatan är givetvis viktigt hur gatan uppfattas, varav inga avstånd mellan huskropp och gata bör skapas. Huskropparna bör således vara kopplade direkt mot gatan utan avstånd och utan förgårdsmark.
 

Det bör alltså finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet kvarteren mot Smalbäcksgatan Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot den ganska hårt trafikerade Bergslagsvägen. Alternativet är låga murar som framhäver det privata respektive offentliga.

Området skulle kunna husera än fler människor genom högre exploateringsgrad. Därmed skulle även fler verksamheter kunna bedrivas inom planområdet. Allt från offentlig verksamhet till privat sektor får ett förbättrat underlag. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Vi undrar även vad procentuella andelen grönt är inom planområdet? Det är väldigt mycket grönt mellan de planerade fastigheterna, som om planområdet är planerat för sig självt som en enklav och inte i relation till sin omgivning. Gröna tillgängliga ytor finns inom korta avstånd även om mindre grönyta skulle behållas inom planområdet när ändå kvalitativa Bergslagsparken ligger intill som i sin tur borde göras mer tillgänglig för allmänheten när man väl är igång.

Vi föreskriver här istället slutna stadskvarter med generösa och gröna innergårdar. Kvarteren är i direkt anknytning till befintlig gatustruktur, bullerskyddade och en tydlighet mellan privat och offentligt.

Nedan är en enkel principskiss hur Yimby Västerås önskar se bebyggelsestrukturen. 

ARKITEKTUR / FUNKTION

Även om den triangulära formen kan anses som nyskapande och spännande, bidrar dem till att husens urbana funktion hämmas. Även om vi anser att den triangulära formen rent estetiskt är intressant och tilltalande i sig, bör planförslagets fokus ligga på att skapa kreativa stadsrumsligheter. Vi anser som sagt att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet, som tidigare nämnt, vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus.

Vi ser gärna materialval som exempelvis tegel som bryter av och kontrasterar till den putsade 40/50-talsfunktionalism som präglar Gideonsberg.

Det vore även bra om andra delar av planområdets bebyggelse får en egen särpräglad gestaltning samt att inte enbart låta en geometrisk form genomsyra hela området. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen just särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Frågor kvarstår kring hur gaturummet kommer gestaltas, utifrån att verksamhets- och lokalperspektiv. Tvättstugor och cykelrum ut mot gatorna ger ju bara en illusion av välkommande gaturum, men är endast just en illusion. Riktigt gatuliv och en genuint attraktiv miljö uppnås genom varierade aktiviteter och verksamheter över hela dygnets timmar. En tvättstuga ger inte särskilt mycket inbjudande känsla. Det gör däremot en verksamhetslokal i form av stadsdelsservice

Det är således glädjande att den före detta skolbyggnaden Gideonsbergsskolan får planbeteckningarna Centrumfunktion i gatuplan  ( C1), handel i bottenvåning (H1) samt kontor (K).Vi eftersöker här kommersiella som icke-kommersiella verksamheter som även ger att en livlig kvällsekonomi adderas till området. Med det menar vi alltså ett funktionsblandat utbud av privata näringsidkare, offentlig service och föreningsliv. Vi ser det även positivt att etablera förskola inom området.

Verksamhetslokalerna bör egentligen helst ligga i korsningarna Emausgatan-Aspvretsgatan och Smalbäcksgatan-Gideonsbergsgatan där olika stråk möts och kan skapa tilltalande platsbildningar i områdets hörn Dessutom bör inte verksamhetslokalerna medges utan kravspecificeras i planförslaget.

TRAFIK

Positivt att gåendes och cyklandes främjas och innehar företräde mot biltrafiken i gatornas gestaltning.

I planen föreskrivs väldigt många parkeringsplatser, nästan 1 parkeringsplats per lägenhet. Med det påstådda centrala läget i staden skapar detta en överkapacitet som kommer vältra över på bilfria inom området. Där ser vi gärna en sänkning av parkeringstalet och att  uppmuntra till Mobility Management. Vi ser det som positivt med underjordiskt garage dock.

ÖVRIGT

Positivt att Bostjärnan, vid sidan av HSB, Rikshem och Trilit, står som byggherre. En fastighetsägare som är väldigt lokalt förankrad på Gideonsberg.

Vi noterar dock att ledtiden för detta projekt är ovanligt lång för att vara Västerås, utan några egentliga ändringar i planförslaget. Från ax till limpa är det säkerligen över 10 år och det är inte rimligt om Västerås ska klara att producera 1000 +  lägenheter per år under en tid framöver. Här efterlyser vi alltså en snabbare process för alla inblandade aktörer.

Planprogrammet för Kopparlunden

Planprogrammet för Kopparlunden har nu varit ute på samråd.

http://www.vasteras.se/bobygga/vasterasbygger/kopparlunden/Sidor/kopparlunden.aspx

Kopparlunden är cirka ¼  så stor som staden innanför Cityringen. Potentialen är därmed stor att på sikt ge förutsättningar för en innerstadskaraktär i Kopparlunden och ett utökat Centrum i Västerås.

Kopparlundens stora och monumentala byggnader samt avsaknaden av tydliga strukturer i Planprogrammet, ger dock hittills en hel annan fingervisning. Jag saxar in YIMBY VÄSTERÅS yttrande som jag har varit med och författat.

STADSBYGGNAD

Ska det vara ”en del av Västerås där det myllrar av inspirerande stadsliv” som det heter i visionen,  bör det finnas en vision om tydlig struktur och framför allt en ännu tydligare stadsstruktur. Det saknas vilken typ av stadsbyggnad och bebyggelsestruktur som ska råda över stadsdelen och här föreskriver vi givetvis kvartersstaden i största möjliga mån. 

Vi förstår svårigheterna att skapa ett rutnät och en axialitet nu när Kopparlunden består av stora monumentala byggnader med höga kulturvärden som inte kan förvanskas för att ge plats åt en flexiblare struktur, det behövs dock en tydlig idé hur den nya bebyggelsen ska smälta in i den befintliga kontexten på ett urbant sätt. Att ostrukturerat pyttsla ut ett par nya byggnader här och var utgör ingen framtida och levande stadsdel.  En isolerad enklav utgör inte heller någon levande stadsdel, därför måste fler gatunät kopplas samman tydligare.

Vad kommer vara den beräknade befolkningstätheten jämfört med resterande Västerås tätort?

Man bör även öppna upp området mer mot norra delen av Kopparbergsvägen, idag är Kopparlunden avskilt från den delen av Kopparbergsvägen med ett högt stängsel. Det är viktigt att få en känsla av att stadsdelen är tillgänglig, och inte bara är något man passerar förbi.

Den urbana väven måste verkligen vara strukturerad och tydlig. Annars riskerar Kopparlunden, liksom som många andra stadsbyggnadsprojekt i Västerås, bli isolerade enklaver och stadskulisser.

Det är väldigt bra med målet 1500 bostäder. Västerås med sin relativt lilla innerstad behöver definitivt utvidgning av innerstaden innanför Cityringen tillsammans med kommande stadsdelar i Stationsområdet och Ängsgärdet. Dessa kommande stadsdelar bör givetvis i i största möjliga mån, trots barriärerna,  integreras sömlöst med varandra.  Därför tycker vi att det är av stor vikt att den föreslagna nya GC-passagen under Mälarbanan mellan Kopparlunden och Ängsgärdet verkligen blir av. Vi får dock poängtera att det är minst lika viktigt att även Karlsdal och Gideonsberg/Tegnérlunden integreras norrut i strukturen.

Överdäckningen mot just Gideonsberg/Tegnérlunden är därför ett välkommet första steg att överdäcka E18 i centrumnära lägen.

Vi saknar även lite mer benchmarking som inspiration för kommande planering och gestaltning. Knäppingsborg i Norrköping, Manufaktura i  Lodz (Polen) är bra kända exempel.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Vi ser det som positivt att det man vill gestalta husens exteriörer med tegel och ser mer än gärna eventuella landmärken och ikonbyggnader uppförda i tegel.  Klassiska former blandat med industriarkitektur och mer ”vågade” gestaltningar, dock med respekt för kulturmiljön, är varmt välkommet.

Exemplet i bilden är ifrån 151 East 78th Street New York och ritat av arkitekten Peter Pennoyer.  Det visar klart att man i modern tid kan gestalta hus med klassiska former och gedigna material utan att blir alltför pastischigt.

Kvarteren eller åtminstone bottenvåningar bör vara helt slutna. Slutna kvarter är bullerdämpande och med tanke på att Kopparlunden ligger inkilat mellan E18, Mälarbanan och Östra Ringvägen kommer en del lågfrekvent buller uppstå varav funktionsblandad, sluten kvartersstad är en av de bullerdämpande lösningar för att säkerställa en god boendemiljö.

Då vi ser mycket positivt på att Kopparlunden kommer bli relativt tät med högre byggnadsdensitet bör det finnas en god belysningsstrategi. Kopparlunden ska vara en trygg, inspirerande och trivsam plats oavsett årstid och klockslag.

Färgkodade butiksfasader i varma färger samt att dessa sockelvåningar har en högre takhöjd.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade.

Exempel på trevlig och färgkodad butiksfasad  - Östra Rönneholmsvägen, Malmö.Tack till Jon Cederberg från YIMBY MALMÖ för bilden.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade och väl upplysta. Exemplet här är från Maltby Street, London.

IDENTITET/FUNKTION

Samtidigt som det är väldigt viktigt att stadsdelen Kopparlunden behåller identiteten i sitt industrihistoriska arv är det viktigt att nya verksamheter och funktioner skapar den balanserade mix som utgör en riktigt urban stadsdel.

I Kopparlunden vill vi även se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin, inte enbart teknikklustret Västerås Science Park.

En majoritet av de kommersiella lokalerna i bottenvåningarna får gärna utgöras av mindre lokaler för att uppmuntra fler småskaliga och lokala näringsidkare att etablera sig i stadsdelen.

Vi ser även äldreboenden och förskolor som en del av mixen av verksamheter. Eftersom fler barnfamiljer väljer att bo i centrala Västerås, är det viktig att stadsdelens närmiljöer utformas med ett barnperspektiv.

TRAFIK

Vi ser gärna shared space och en genomfartstrafik 30km/h genom hela Kopparlunden.

Gator får gärna beläggas med gatsten, då det är en naturlig hastighetsdämpande åtgärd, hellre än till exempel fartgupp och avsmalningar.

Fler gator som kopplas samman med övriga staden.  Det måste finnas bra tryck på flödena genom hela stadsdelen.

Låga parkeringstal. Fastigheterna inom Kopparlunden är A-fastigheter, det bör inte fördyras ytterligare för kommande boende med parkeringsnormer som fördyrar byggnationen och     fastighetsutvecklingen för byggherrarna och i sin tur kommande boende.

Vi ser hellre en hög täthetsnorm och parknorm än just en hög parkeringsnorm.  Kopparlunden är ett viktigt arv från industriella Västerås och för att det ska bli en attraktiv stadsdel krävs en väl genomtänkt plan för områdets grönstruktur. En parknorm är alltså mer önskvärt en än parkeringsnorm, hur differentierad den än må vara.

Markparkeringar ska helst endast utgöras av kantstensparkeringar.
 

Eventuellt kan ett centralt mindre parkeringsgarage accepteras, där boende och lokala företag kan hyra p-platser. I så fall är det viktigt att det finns flera alternativa in- och utfarter till garaget, då detta gör att trafiken kan spridas ut över stadsdelen och strila mellan bebyggelsen istället för att koncentreras till en huvudgata.

Man bör även ta bort benämningarna ”huvudgata” och ”lokalgata” och helt enkelt benämna alla gator för enbart ”gata” eller ”stadsgata” för att påvisa att alla gatorna inom stadsdelen är jämlika.

Jag tror och hoppas att Kopparlunden inom en 20-årsperiod kommer vara en dynamisk och levande del av Västerås innerstad, men det kommer krävas att politiker, tjänstemän, planerare och arkitekter dels prioriterar Kopparlunden, men viktigaste av allt har mod att våga förändra och förädla till en strategisk viktig stadsdel för Västerås urbana utveckling.