Yttrande på detaljplanen för Kopparlunden Syd

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden. 

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden Syd. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden. Det är dessutom näst intill historiskt att kvarteret J.1’s västra kvarter utformas som ett slutet kvarter mot Östra Ringvägen.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i resterande kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd/överbyggt gårdsbjälklag så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. I synnerhet område D.4 mot Mälarbanan som bör slutas i ett större kvarter alternativt delas i två mindre och slutna kvarter.  Dels av urbana skäl, men även av buller – och trygghetsskäl.  Eventuell delning kan gå vid den väst-östliga axel som ansluter till den planerade GC-tunneln under Mälarbanan.

Kvarter 16 bör givetvis också vara slutet av samma anledning som D.4.  

Vad som inte är helt optimalt, utan direkt olämpligt – är att mittdelen på Emausverkstaden föreslås att rivas och ges byggrätter för tre byggnader.  Just den monumentala Emausverkstaden är helt optimal att kunna husera saluhallar, barer, klubbar, konsertlokaler, gallerier och mikrobryggerier. Det vill säga kreativa näringar samt och nya gastronomiska koncept som förhållandevis inte är möjliga i lokaler innanför Cityringen. Södra delen av Kopparlunden har exakt alla förutsättningar för detta. Hotell/verksamhet för Kvarter H.3 är dock väldigt lämpligt.

Större kulturlokaler bör ses som en långsiktig investering för fastighetsägarna. Byggrätterna för H.4 förutom den östra befintliga delen, bör därmed utgå helt och större delar av kvarter H2 vikas för kultur, inte bara en fjärdedel. Planerna för Kopparlunden saknar i mångt och mycket etablerandet av nya kulturscener. Kvarteret H.4 bör därmed enbart ha planbeteckningen Centrum (C ) som huvudändamål, men tillåta Skola ( S )

Kopparlunden får då en bättre kvällsekonomi som även bidrar till tryggheten i området.

Samtliga verksamhetslokaler bör få en bestämmelse om minsta rumshöjd om 3,5 meter. Mycket bra med bestämmelsen C2 – att centrumverksamhet ska finnas i bottenvåning. Den bestämmelsen borde vara tillämpbar på i alla betecknade med bostäder (B) och Centrum(C) i synnerhet kvarter H.2, som har en lång och obruten fasad och därmed väldigt lämpad för att verksamhetslokaler ska finnas i bottenvåningen.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Det är synnerligen utmärkt att Gestaltningsprogrammet för denna Detaljplan faktiskt föreslår tegel som fasadmaterial, till skillnad från Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr. Det vore utmärkt om dessa Gestaltningsprogram var mer samspelta för att uppnå en iögonfallande gestaltning i hela Kopparlunden. 

Det är utmärkt med varierat taklandskap, en vertikal variation ger mycket intressanta fasadbilder. En mix av platta tak, sadeltak och mansardtak bör vara det optimala för stadsbilden. Det är dessutom trevligt att se att finns tydliga ambitioner med klassiska element såsom takfönster, burspråk och olika murförband i Gestaltningsprogrammet.

Det är utmärkt med bestämmelsen f10 om tegel för Kvarter 16.  Det vore lämpligt med en planbestämmelse som reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter för resterande kvarter.

Skalan är samspelt och harmoniserar med befintlig bebyggelse.

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.  

Bilden ovan visar ett kommande projekt i Solna, vars gestaltning och urbana design kan vara till inspiration för Kopparlunden Syd och resterande etapper. Sprudlande stadsliv var en av ambitionerna med planprogrammet, därför är det extra viktigt att lägga krut på  just hur urban gatumiljö ska tillskapas.  https://brabostockholm.se/projekt/stadsutveckling-haga-norra/

För övrigt lovvärt initiativ att återställa Arvidverkstaden till ursprunglig gestaltning samt med en fin påbyggnad.

Kvarter D.5 bör få ett distinktare och mer omsorgsfullt uttryck, men med en konsekvent industrihistorisk materialitet. Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras. 

TRAFIK

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna. Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

Vi föreslår därmed att Byggnadsnämnden hemställer att Tekniska nämnden utreder frågan om zonändring innan antagande av detaljplanen.

Yttrande på detaljplan för Kopparlunden Norr

Yimby Västerås stöder planförslaget i sin helhet med de ändringar som kan föranledas av detta yttrande. Området och den kommande stadsdelen har oerhört mycket stadspotential varav just täthet, funktionsblandning samt nyskapande gestaltning i samklang med kulturmiljön är viktiga ingredienser för ett levande och attraktivt Kopparlunden.

STADSBYGGNAD

Det är tacksamt och utmärkt med kvartersstad som planstruktur för ett funktionsblandat och välintegrerat Kopparlunden. Det är en stadsmässig och urban struktur som kommer vara hållbar när hela City-Mälarporten –Ängsgärdet knyts samman med Kopparlunden.  Det finns dock inget som motiverar i släpp i kvarteren för oavsett om innergården är upphöjd med en högre plushöjd så är släppen tillräckligt privatiserande att det hindrar den önskade effekten av genomströmning. För att skapa en offentlig plats där kvarteren möts så är slutna kvarter med avfasade hörn mer lämpligt än släpp.  I ett så centralt distrikt som Kopparlunden kommer bli – med mycket folk i rörelse, bör det finnas väldigt tydliga gränser om vad som är privat och vad som är offentligt. Dessutom är en rakare geometri av kvarteren mot Hylsvägen att föredra.

Enligt trafikbullerutredningen har kvarter C2 svårt att klara god ljudmiljö, ännu ett incitament för att planera för helt slutna kvarter för att klara bullerkraven direkt än att vänta in ännu ett halvslutet kvarter i kommande Detaljplan Öst (som i dagsläget ännu inte ens har ett planuppdrag )

Planen har också en avsaknad av en centralt placerad pocketpark där kvarteren i område B möts.

Det är en utmärkt lokalisering att bygga på höjden till skillnad från resterande delen av Kopparlunden och att använda Linverkets karaktäristiska sågtandstak som modell för bebyggelseraden mot E18 är en utmärkt komposition och fondverkan som kan berätta platsens historia. Skalan på höjdaccenterna är däremot diskutabel, men förmodligen nödvändig för att klara bullerkraven.

Planbestämmelsen f1 bör även omfatta del område A (Balder) mot Kopparbergsvägen, det är av stor vikt att Kopparbergsvägen är ett urbant stråk med blandstad fram till Emausmotet. Det bör således där ha minst 40 % av bottenvåning vikt för lokaler.

Det är trevligt att Riksbyggen planerar att ha livsmedelsbutik i det gamla Linverket, men att det till mer än hälften ska innehålla boendeparkering känns som kulturhistorisk kapitalförstöring. Linverket bör till 100 procent bestå av urbana näringar som en del av stadsdelens autenticitet. Parkeringen under kvarterens gårdar samt i garage under skyddsområdet mot E18 bör således dimensioneras för att klara hela planområdets parkeringsbehov. Planområdet bör dessutom innefattas i Zon 1 i stadens parkeringsriktlinjer ( Se mera under ”Trafik”)

Planförslagen Mitt och Norr har en avsaknad av centralt placerad park. Trots att detta berör Detaljplan för Verkstaden 12 Mitt, bör en central park anläggas i kvarteret K och dess byggrätt utgå.

Det konstaterades initialt i Planprogrammet för Kopparlunden att Västerås Stad/Trafikverket inte är villiga att bekosta överdäckning av E18, det vore bra om det konstaterades om planförslaget möjliggör överdäckning i framtiden. Om planförslaget inte gör det finns det all anledning att projektera om för att säkerställa detta. Hellre att överdäckning görs möjlig i framtiden än att möjligheten spolieras för all framtid.

Det är utmärkt med generösa rumshöjder för lokaler på 3.5 meter och då 0,7 meter över vad som BBR föreskriver.  Sådana planbestämmelser är klart nödvändiga för ett attraktivt, blandat och levande Kopparlunden.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Tegel och fasadskiffer eller andra robusta naturmaterial bör vara genomgående fasadmaterial för byggnaders exteriör. Det är en aning märkligt att Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Mitt mer eller mindre rekommenderar tegel som fasadmaterial exteriört, medan Gestaltningsprogrammet för Detaljplan Norr absolut inte gör det.  Det vore på sin plats om de båda Gestaltningsprogrammen var mer samspelta

Det bör givetvis kunna urskiljas arkitektoniska årsringar och att den befintliga industrihistoriska bebyggelsen är avläsbar, men tegel eller skiffer bör absolut vara en av de genomgående fasadmatarialen på kvarterens utsida, snarare än puts, plåt och skivmaterial då dessa sällan åldras särskilt väl. Varma industrikulörer och möjligtvis dova slamfärger bör vara den exteriöra paletten och ljusa kulörer på innergårdarna.

Den färgpalett som föreslås i Gestaltningsprogrammet bör alltså vara tvärtom – mörkare på utsidan och ljusare på innergårdarna.

Vit puts skulle kunna vara skadligt för riksintresset och är således inte reversibelt. De relativt nyproducerade och vitputsade punkthus som omgärdar Planområdet (Karlsdal, Aseastaden) har inte åldrats väl.  Den kulturhistoriskt värdefulla miljön kommer exteriört fortfarande vara avläsbar med tegel, fasadskiffer och andra robusta naturmaterial som kan åldras väl.

Vi ser hellre en planbestämmelse som exteriört reglerar minst 50 % tegel för respektive byggnadskropp/kvarter

Bottenvåningarna bör, tvärtom mot Gestaltningsprogrammet, vara tydligt markerade med varierade fasadmaterial och kulörta färgkodningar.  Här kan man exempelvis berätta platsens historia med fasadmaterial som tillverkats i de industrihistoriska lokalerna.

De högre byggnaderna ska uppfattas som slanka och skulpturala torn snarare än klumpiga högre skivhus, sett till renderingarna i planbeskrivningen ser de snarare klumpiga ut än slanka.   

Hagastaden – Haga Nova, kan vara bra inspiration för höjdaccenterna.

Symmetrisk fönstersättning bör uppmuntras.  

TRAFIK

Om nu överdäckning av E18 inte är aktuellt är det bra och välbehövligt med en GC-bro över E18, vi förutsätter att den kopplas till övriga trafikstrukturer i pågående Tegnérlunden och kommande detaljplanen för Isolatorn 3.

Vi föreslår att det bör göras en zonändring i Parkeringsriktlinjerna.  Om ambitionerna är att Kopparlunden ska vara en hållbar, urban och funktionsintegrerad innerstadsstadsdel bör Kopparlunden ha samma parkeringstal som Zon 1 – det vill säga samma som staden innanför Cityringen samt i kommande Mälarporten. 

ÖVRIGT

Småskalig fastighetsindelning i synnerhet 3D-fastigheter är önskvärt. 

Planprogrammet för Kopparlunden

Planprogrammet för Kopparlunden har nu varit ute på samråd.

http://www.vasteras.se/bobygga/vasterasbygger/kopparlunden/Sidor/kopparlunden.aspx

Kopparlunden är cirka ¼  så stor som staden innanför Cityringen. Potentialen är därmed stor att på sikt ge förutsättningar för en innerstadskaraktär i Kopparlunden och ett utökat Centrum i Västerås.

Kopparlundens stora och monumentala byggnader samt avsaknaden av tydliga strukturer i Planprogrammet, ger dock hittills en hel annan fingervisning. Jag saxar in YIMBY VÄSTERÅS yttrande som jag har varit med och författat.

STADSBYGGNAD

Ska det vara ”en del av Västerås där det myllrar av inspirerande stadsliv” som det heter i visionen,  bör det finnas en vision om tydlig struktur och framför allt en ännu tydligare stadsstruktur. Det saknas vilken typ av stadsbyggnad och bebyggelsestruktur som ska råda över stadsdelen och här föreskriver vi givetvis kvartersstaden i största möjliga mån. 

Vi förstår svårigheterna att skapa ett rutnät och en axialitet nu när Kopparlunden består av stora monumentala byggnader med höga kulturvärden som inte kan förvanskas för att ge plats åt en flexiblare struktur, det behövs dock en tydlig idé hur den nya bebyggelsen ska smälta in i den befintliga kontexten på ett urbant sätt. Att ostrukturerat pyttsla ut ett par nya byggnader här och var utgör ingen framtida och levande stadsdel.  En isolerad enklav utgör inte heller någon levande stadsdel, därför måste fler gatunät kopplas samman tydligare.

Vad kommer vara den beräknade befolkningstätheten jämfört med resterande Västerås tätort?

Man bör även öppna upp området mer mot norra delen av Kopparbergsvägen, idag är Kopparlunden avskilt från den delen av Kopparbergsvägen med ett högt stängsel. Det är viktigt att få en känsla av att stadsdelen är tillgänglig, och inte bara är något man passerar förbi.

Den urbana väven måste verkligen vara strukturerad och tydlig. Annars riskerar Kopparlunden, liksom som många andra stadsbyggnadsprojekt i Västerås, bli isolerade enklaver och stadskulisser.

Det är väldigt bra med målet 1500 bostäder. Västerås med sin relativt lilla innerstad behöver definitivt utvidgning av innerstaden innanför Cityringen tillsammans med kommande stadsdelar i Stationsområdet och Ängsgärdet. Dessa kommande stadsdelar bör givetvis i i största möjliga mån, trots barriärerna,  integreras sömlöst med varandra.  Därför tycker vi att det är av stor vikt att den föreslagna nya GC-passagen under Mälarbanan mellan Kopparlunden och Ängsgärdet verkligen blir av. Vi får dock poängtera att det är minst lika viktigt att även Karlsdal och Gideonsberg/Tegnérlunden integreras norrut i strukturen.

Överdäckningen mot just Gideonsberg/Tegnérlunden är därför ett välkommet första steg att överdäcka E18 i centrumnära lägen.

Vi saknar även lite mer benchmarking som inspiration för kommande planering och gestaltning. Knäppingsborg i Norrköping, Manufaktura i  Lodz (Polen) är bra kända exempel.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Vi ser det som positivt att det man vill gestalta husens exteriörer med tegel och ser mer än gärna eventuella landmärken och ikonbyggnader uppförda i tegel.  Klassiska former blandat med industriarkitektur och mer ”vågade” gestaltningar, dock med respekt för kulturmiljön, är varmt välkommet.

Exemplet i bilden är ifrån 151 East 78th Street New York och ritat av arkitekten Peter Pennoyer.  Det visar klart att man i modern tid kan gestalta hus med klassiska former och gedigna material utan att blir alltför pastischigt.

Kvarteren eller åtminstone bottenvåningar bör vara helt slutna. Slutna kvarter är bullerdämpande och med tanke på att Kopparlunden ligger inkilat mellan E18, Mälarbanan och Östra Ringvägen kommer en del lågfrekvent buller uppstå varav funktionsblandad, sluten kvartersstad är en av de bullerdämpande lösningar för att säkerställa en god boendemiljö.

Då vi ser mycket positivt på att Kopparlunden kommer bli relativt tät med högre byggnadsdensitet bör det finnas en god belysningsstrategi. Kopparlunden ska vara en trygg, inspirerande och trivsam plats oavsett årstid och klockslag.

Färgkodade butiksfasader i varma färger samt att dessa sockelvåningar har en högre takhöjd.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade.

Exempel på trevlig och färgkodad butiksfasad  - Östra Rönneholmsvägen, Malmö.Tack till Jon Cederberg från YIMBY MALMÖ för bilden.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade och väl upplysta. Exemplet här är från Maltby Street, London.

IDENTITET/FUNKTION

Samtidigt som det är väldigt viktigt att stadsdelen Kopparlunden behåller identiteten i sitt industrihistoriska arv är det viktigt att nya verksamheter och funktioner skapar den balanserade mix som utgör en riktigt urban stadsdel.

I Kopparlunden vill vi även se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin, inte enbart teknikklustret Västerås Science Park.

En majoritet av de kommersiella lokalerna i bottenvåningarna får gärna utgöras av mindre lokaler för att uppmuntra fler småskaliga och lokala näringsidkare att etablera sig i stadsdelen.

Vi ser även äldreboenden och förskolor som en del av mixen av verksamheter. Eftersom fler barnfamiljer väljer att bo i centrala Västerås, är det viktig att stadsdelens närmiljöer utformas med ett barnperspektiv.

TRAFIK

Vi ser gärna shared space och en genomfartstrafik 30km/h genom hela Kopparlunden.

Gator får gärna beläggas med gatsten, då det är en naturlig hastighetsdämpande åtgärd, hellre än till exempel fartgupp och avsmalningar.

Fler gator som kopplas samman med övriga staden.  Det måste finnas bra tryck på flödena genom hela stadsdelen.

Låga parkeringstal. Fastigheterna inom Kopparlunden är A-fastigheter, det bör inte fördyras ytterligare för kommande boende med parkeringsnormer som fördyrar byggnationen och     fastighetsutvecklingen för byggherrarna och i sin tur kommande boende.

Vi ser hellre en hög täthetsnorm och parknorm än just en hög parkeringsnorm.  Kopparlunden är ett viktigt arv från industriella Västerås och för att det ska bli en attraktiv stadsdel krävs en väl genomtänkt plan för områdets grönstruktur. En parknorm är alltså mer önskvärt en än parkeringsnorm, hur differentierad den än må vara.

Markparkeringar ska helst endast utgöras av kantstensparkeringar.
 

Eventuellt kan ett centralt mindre parkeringsgarage accepteras, där boende och lokala företag kan hyra p-platser. I så fall är det viktigt att det finns flera alternativa in- och utfarter till garaget, då detta gör att trafiken kan spridas ut över stadsdelen och strila mellan bebyggelsen istället för att koncentreras till en huvudgata.

Man bör även ta bort benämningarna ”huvudgata” och ”lokalgata” och helt enkelt benämna alla gator för enbart ”gata” eller ”stadsgata” för att påvisa att alla gatorna inom stadsdelen är jämlika.

Jag tror och hoppas att Kopparlunden inom en 20-årsperiod kommer vara en dynamisk och levande del av Västerås innerstad, men det kommer krävas att politiker, tjänstemän, planerare och arkitekter dels prioriterar Kopparlunden, men viktigaste av allt har mod att våga förändra och förädla till en strategisk viktig stadsdel för Västerås urbana utveckling.

Stadsbyggnadsåret 2013 med egentlig utblick mot 2014

Då har ett år passerat och det är tid att sammanfatta Stadsbyggnadsåret i Västerås 2013.

Ett fortsatt bra år, men ett typiskt mellanår.  Varken riktigt bra eller rent uruselt.  Få intressanta detaljplaner ute, men en del annat som räddar upp det. Det känns alltså mer spännande att börja fingra på vad 2014 har att erbjuda och så får det bli.

Några guldkorn från 2013:

Den fördjupade Översiktsplanen för Stationsområdet 3B antogs i Oktober.  Nu är det bara att se fram emot gestaltningsprogrammet för hela stadsdelen och kommande detaljplanen för Resecentrumet/Centralstationen samt Stadsdelen Kungsängen och allt därefter.

Kollektivtrafiksystemet Smartkoll kickade igång under Augusti. Genom ökad kollektivtrafik gynnas en tätare och livfullare stadsmiljö. Med tätare turer kan man också bygga en tätare stad med minskat bilberoende och underlätta transporterna för Västeråsarna.  Samt vice versa att högre bebyggelsetäthet leder till att kollektivtrafiklinjerna täcker in ett större antal invånare.

Västerås City vann utmärkelsen årets stadskärna. Detta ska förhoppningsvis bara vara början av all positiv stadsutveckling. Västerås krogscen rullar också vidare med många bra nyetableringar för 2013 och vidare under 2014.

YIMBY VÄSTERÅS såg officiellt dagens ljus i Januari 2013. Ett 60-tal medlemmar och ett tiotal väldigt engagerade har resulterat i tre yttranden och två debatt artiklar. Mer är definitivt att vänta.

Vad har då 2014 att erbjuda?

En hel del säkerligen. Både i form av konstruktion och valfläsk eftersom det är val i September. Bostadsbristen kommer bli en het diskussion trots att under 2013 slogs det rekord i antalet beviljade bygglov och antalet byggstarter lär nog vara högt under året.

Planprogrammet för Kopparlunden kommer ut i början på 2014. Under våren i fjol hölls en serie workshops om Kopparlundens framtida funktion och gestaltning.

Några korta reflektioner gällande Kopparlundens framtida funktioner. Jag vill hellre se Västerås Science Park på Ängsgärdet med ett kluster av entreprenörsorienterad innovation i ett kluster av högre hus istället för i Kopparlunden. I Kopparlunden vill jag istället se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin.

Det viktigaste är dock att det blir en öppen stadsdel med en balanserad mix av bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter samt ett sammankopplat gatunät med City och Ängsgärdet. Idag är endast Östermalmsgatan som länkar emellan, inte konstigt att Kopparlunden är en svårfrekventerad del av staden, isolerad av Cityringen, E18 och Mälarbanan.

I närheten av Kopparlunden kommer Mimerdelen av Östermalm börja byggas likaså Kv Skalden på Karlsdal. Mimer ser läckert ut med rödbrunt brukstegel. JM verkar också vilja sluta kvarteret mot innergården jämfört med den öppna struktur som föreskrivits i detaljplanen.  Skalden kunde ha klart roligare arkitektur, men förtjänsten med det projektet blir senare när Ikano bygger hyresrättsdelen mot Norra Ringvägen och ramar in gatuallén.

PEABs 16-våningshus Förstäven på Öster Mälarstrand som ännu är på grundarbetsstadiet kommer resa sig under året. Extra gott att projektet är så gott som slutsålt, vilket visar att högre, funktionsintegrerade och väldesignade byggnader har hög efterfrågan.  Värt att nämna är också att Deromes radhusprojekt Spinnakern strax intill höghuset sålde slut nästan omedelbart, högt som lågt men med god arkitektur säljer alltså bra.

                                                       Förstäven - PEAB

God design snarare än vitputs-lamell-tramset är alltså väldigt efterfrågat. Frågor på det?

Det därför Öster Mälarstrand etapp III är så viktig när den går ut på samråd under året.  När SBK fick planuppdraget under hösten flöt det fram renderingar med gestaltningsprinciper från ÅWL Arkitekter med låga småstadsidylliska och uppsplittrade kvarter i 4-5 våningar i en annars omväxlande och tydlig kvarterstruktur, mycket bättre upp om den hade varit helt sluten.

Vill man nu även locka barnfamiljerna som inte redo för söndagslunken på  Skälby-Gryta-Lillhamra med Kokpunkten. Vilka tydligen är en hel del enligt Radio Västmanland, kanske delen närmast just Kokpunkten inte ska se ut som småstadsidyllerna Trosa eller Norrtälje utan snarare en väldigt tät och livlig kajfront.  Den tilltänkta kajpromenaden är ju etappens enda stråk, så det lär ju vara minst 6-8 våningar om verksamhetslokalerna längs kajen ska ha någon kommersiell bärkraft.  Detta är ju är dessutom delen av planområdet närmast Centrala Västerås, så varför ska den vara i lägre bebyggelse kan man ju undra. 

                                          Öster Mälarstrand - ÅWL Arkitekter

Jag undrar var har man fått småstadsidyllen ifrån här, det har pratats från officiellt håll om miljöstadsdel likt Norra Djurgårdsstaden och man får ett och småstadsidylliskt Trosa utrullat. Det är bra att man siktar på att bli Breeam-certifierat  som en hel stadsdel, men då måste man ju faktiskt försöka få den harmoniska mix av bostäder, kontor och andra verksamheter som utgör en stadsdel.  För här måste man verkligen och slutligen ta chansen att bygga en STADSDEL. För vilket stadskapital har man att tillgå att bygga utanför Cityringen efter Stationsområdet, Kopparlunden och Ängsgärdet?

Det viktigaste är ju dock en generellt högre bebyggelse , sluten kvartersform och flexiblare gestaltningsprinciper ( ifråga om varierande höjd och stil) samt att samtliga bottenvåningar längs kajpromenaden är lokaler ( ännu en anledning varför byggnaderna bör vara högre än föreslagna 4-5 våningar om lokalerna över huvud taget ska ha någon bärkraft). Klokt därmed av Byggnadsnämnden att med tilläggsyrkanden kräva generellt högre bebyggelse. 

Jag hoppas även att Öster Mälarstrands Allé senare blir själva huvudstråket och en boulevard genom hela stadsdelen likt en Hammarby Allé som på senare år fått seriösa stadskvalitéer mycket på grund av Tvärbanan i och för sig. Ännu en enledning till att dra en busslinje genom Öster Mälarstrand innan det är för sent.

Den genomgripande gestaltningsidén kunde ju vara aningen mer mångfacetterad så att man inte låser arkitektoniskt kreativitet och lekfullhet till att tappa momentum i processen att skapa något nytänkande och bestående. Jag gillar verkligen sadeltak, men alla byggnader behöver inte ha sadeltak. Nu i Januari hoppade arkitekten Anders Holmberg in i debatten och med ett eget förslag.  Han kritiserar likriktningen inom stadens nybyggnationer träffsäkert och kommer med ett varierat och bra gestaltat förslag, dock med den allvarliga bristen att många av radhusen hamnar vid kajkanten istället för integrerade som townhouses i kvartersstrukturen bakom kajfronten. Kajkanten ska vara vikta för byggnader anpassade efter de levande lokalerna i bottenvåningarna, inte privata ingångar till radhus.  Dessutom bör kajkanten ha generellt högre byggnader att den kan skapa förutsättningar för verksamhetslokalernas bärkraft gällande hela den norra delen av Öster Mälarstrand mot Kokpunkten. 

                          Öster Mälarstrand - Anders Holmberg Arkitekter

 Vad är mer är på gång under 2014?

Ängsgärdet vid Pilgatan är under planutredning. Bra att nu även Kopparcronan tillsammans med Imperia Invest vill bygga. Hoppas däremot inte på frimärkesplanering av resten av Ängsgärdet även om det är bra att ha en av huvudstråken klara och resten faller på plats med en Översiktsplan och senare detaljplanering. Det och ett flyttat bussgarage med rutnätig kvarterstad måste senare få ge förutsättningar för den före detta arbetarstadsdelen Sumpen.

Stadsbyggnadskontoret har även fått ett planuppdrag för en detaljplan gällande en påbyggnad på 2-4 våningar på Sigmahuset. Hoppas planen hinner komma ut under året och att fler fastighetsägare i City ger initiativ till fler påbyggnader.

Det måste även komma till med ett arkitekturprogram.  Uppsala började bara prata öppet om ett sådant styrdokument eller arkitekturpolicy och fick genomslag ganska omgående med Juvelen vid Stationsområdet av Utopia Arkiteker som vinnande förslag. Det var verkligen en juvel i kronan av Sveriges kontemporära arkitektur.  Tänk vad grön av avund man kan bli. Utopias vinnande förslag i Södra Rosendal i Uppsala för ständigt Västeråsaktuella Byggvesta var inte så dumt det heller.  Tänk om Byggvestas kommande Kv. Bommen på Öster Mälarstrand hade haft samma kvalitet i gestaltningen.  Går det fortsättningsvis att bygga med en identitetsskapande och säregen Västeråsstil? Ja, inte putsad nyfunkis då.  En modern variation mer av det arv Erik Hahr lämnade efter sig och mindre av Sven Ahlbom.  Arkitekturprogram/arkitekturpolicy eller en haverikommission – välj själva.

                                        Juvelen Uppsala - Utopia Arkitekter

Mimer tar över Veidekkes markanvisning i Kv. Mesanseglet. Det trista är det hade behövts en till aktör på Västeråsmarknaden då i form av Veidekke. Det positiva är att Mimer bygger fler hyresrätter samt att byggnationen är i trä, både fasad och stomme. Trä är ett hållbart material som jag gärna ser mera av, likaså tegel.

Föga intressanta projekt som börjar byggas under våren projekt är ju PEAB och Arvid Svensson Fastigheter gemensamma projekt Tegnérlunden eller rättare sagt Kv. Isolatorn. Ett typexempel på modernistisk planering, DDR-arkitektur och går slött med försäljningen. Ingen högoddsare med andra ord.

Min önskan är givetvis att alla projekt ska vara slutsålda strax efter säljstart, men det går ju att utläsa varför vissa projekt säljer snabbare än andra. Jag vidhåller att främst arkitekturen och känsla av plats är dominanta faktorer.

Investmentbolaget bakom en av byggherrarna har rejält med likvida medel för att kunna skjuta in pengar till att upphandla ett projekt med trevlig och kontemporär arkitektur, istället blir det bara en polerad pastisch på miljonprogrammet.

Sist kan man undra varför stadens i särklass vackraste och centralaste torg- Fiskartorget – är en vändplats? Moderaterna har även motionerat om detta, vilket är bra. Gör det till shared space och öppna upp för fler uteserveringar nu när man äntligen kommit igång med Brasseriet i Stadsparken som står klar i vår och kommer tveklöst bli välbesökt. 

Tycker du stadsbyggnadsfrågor och arkitektur i Västerås är intressant?

https://www.facebook.com/groups/433031340106295/

Gå med i YIMBY VÄSTERÅS och nyansera debatten och var med och gör 2014 till ett fantastiskt stadsbyggnadsår!

Stadsbyggnadsåret 2012

Då var det 2013 och den första månaden börjar lida mot sitt slut och med föregående år i backspegeln ser Stadsbyggnadsåret 2012 ut att bli en av de intressantaste på många, många år. Byggkranarna har ploppat upp och tagits ner, synligt i varje väderstreck.

Några guldkorn:

Västerås har fått en antagen Översiktsplan 2026 med mycket fokus på funktionsblandad stadsutveckling där staden satsar på att öka befolkningen till 200 000 invånare år 2050 samt att cykel ska premieras före bilar i infrastrukturen.

Östra Hamntornet – Västerås högsta bostadshus på 18 våningar stod klart i Oktober och avslutade byggnationerna i Östra Hamnen. Ser väldigt ståtligt ut från vissa vinklar, något som kanske skulle väga upp avsaknaden av verksamheter i bottenvåningen, kanske inte, förmodligen inte.

Översiktsplanen för Stationsområdet 3B. En tät, funktionsblandad stadsdel i kvartersutformning samt en ny Centralstation med passager under spåren.  Tveklöst det viktigaste stadsbyggnadsprojektet i modern tid i Västerås.

Mimers Kvarteret Råseglet på Öster Mälarstrand under full produktion.  Kvartersform, clean arkitektur och tre verksamhetslokaler  i bottenvåning–  varför fortsätter man inte på den inslagna vägen utan slår sig för bröstet för ett par punkthus på Vetterstorp och Viksäng sedan? Då framstår ju PEABs satsning på hyresrätter i Västerås – Stagseglet på Öster Mälarstrand, Sälgen på Malmaberg, Isolatorn på Gideonsberg samt ett kvarter på Lillhamra som näst intill heroiskt. Fortsätt bygg stadskvarter istället när man väl satt en bra standard med Råseglet.

Gå-City har slutförts, blev väldigt bra med breddade trottoarer och en bargata på Smedjegatan. Sigmatorget blev väl ingen hit direkt, hoppas på bättre utveckling där när Sigma upphör att vara galleria för att ha butikerna mot gatorna och torgen istället. En trend som förhoppningsvis håller i sig bland fastighetsägarna i City.

Om man summerar 2012 så var det ett  mycket bra år för byggandet, bostadsproduktionen och befolkningstillväxten som innebär ett förbättrat utbud . Som vanligt är urbaniteten och arkitekturen i bakvattnet , slentrianmässigt gestaltad.  Devisen är kvantitet före kvalitet och inte både kvalitet och kvantitet.

Vad har då 2013 att erbjuda stadsbyggnadsmässigt?

Kv. Skalden är antagen och bör vinna laga kraft vilken dag som helst. En, trots sina mindre brister, bra urban inramning av Norra Ringvägen. Förhoppningsvis kickar byggnationen igång under året.

Förhoppningsvis går detaljplanen för Kv. Kungsljuset dvs Gideonsbergsskolan ut på samråd direkt nu under början av året där Tovatt Arkitekter är involverade.

Enligt Sverige Bygger börjar sista etappen på Östermalm nu i Januari och byggnationen hoppar över andra sidan gatan till Mimerområdet och sluter Mimerkvarteret mot Östra Ringvägen under hösten.  Östermalms sista etapp verkar inte lika lättsåld som tidigare etapper, är det förhoppningsvis så att folket har tröttnat på trista JM-limpor i putsad vit nyfunkis och kräver annat? Hoppas alltså på mycket tegel när Mimerkvarteret påbörjas, mycket tegel som Archus Arkitekter skissade upp för många år sedan.

                  

 Kopparlunden ska få en stadsutvecklingsplan som ligger till grund för ett senare planprogram . Kjellander & Sjöberg är med och utvecklar och det bådar ju bara gott när gräddan av arkitektkåren ska forma förutsättningarna för en framtida urban stadsdel med högt kulturvärde och strategiskt viktig för stadens ekonomiska, sociala och kulturella kapital.

Kv Förstäven, Öster Mälarstrand. PEAB uppför ett 16-våningshus vid Lasse Färnlöfs torg. Byggstart senare under 2013, beroende på marknaden givetvis. För övrigt -  MUABs ”skojbild” över Öster Mälarstrand är ju bara för oseriös, stor pajasvarning på den. Sänker ju kredibiliteten på hela Stadsbyggnadsprojektet. Ska man hyra in Lasse Kronér vid invigningen av Lasse Färnlöfs Plats också?

Imperia Invest vill bygga 15-18 våningars bostadshus på Ängsgärdet med start till hösten, förutsatt att detaljplanen ändras och även medger bostäder i den.  Det kan förhoppningsvis sätta press på Västerås Stad, Landstinget och VL att börja avveckla bussgaraget och således låta SBK sätta igång med att börja strukturera fram en Översiktsplan för den kommande stadsdelen Kungsängen-Ängsgärdet

Kokpunkten byggs vidare och står egentligen klart 2014.

Kristiansborg/Kristiansborgsbadet. Moderaterna ska , trots alla hjärnsläpp, lögner och felaktigheter  under samrådet för Stationsområdet, däremot  ha lite cred för att de drivit på frågan om att utveckla området kring Kristiansborgsbadet som förhoppningsvis även går ut som en detaljplan under 2013.

2013 är även året då Västerås ska kamma hem priset som årets Stadskärna, vilket är en lovvärd ambition av Västerås Citysamverkan och Västerås Stad. En rad förändringar har genomförts, strålande som mindre lyckade, men det finns efter detta år mycket kvar att göra – nämligen att ånyo bygga stad innanför Cityringen.  Riktiga stadsmiljöer – lika bestående som föränderlig, lika planerad som oplanerad, lika larmande som andaktsfull.  

Sist, men inte minst – arkitekturen under 2012. Kan ju lugnt säga att det var ett år som vilket år som helst. Arkitektur och krav på bra arkitektur har inte varit särskilt hett. Sent ska syndaren vakna, men man kan ju bara hoppas att förtroendevalda och tjänstemän vill och börjar lägga ut lockbeten för de byggherrar, bostadsutvecklare och arkitekter som faktiskt har ambitionerna och genomförandekapaciteten att faktiskt skapa hållbara och urbana stadsrum med tilltalande och innovativ arkitektur.  

En Västeråsbyggnad har aldrig vunnit Kasper Sahlinpriset, så det går alldeles utmärkt att åtminstone vara i närheten fortsättningsvis. Det kanske inte var prestige förr om åren, men det är det idag. Översiktsplanen för Stationsområdet borde nomineras till 2014 års Planpris, om nu inte Moderaterna hinner sabotera hälften.

Kan således man locka hit byggherrarna Wallenstam och Oscar Properties? Eller åtminstone få Imperia Invest, Mimer och Arvid Svensson Fastigheter samt de lokala byggjättarna att affärsutveckla projekt med god arkitektur. Kan man således locka hit Utopia Arkitekter, Kanozi, Semrén och Månsson samt Kjellander & Sjöberg Arkitekter ?

Flera frågor, få svar. Arkitekttävlingar, en arkitekturpolicy från Västerås Stads tjänstemän och förtroendevalda och en debatt som inte enbart handlar solceller, parkeringsplatser och cykelhjälmar borde allmängiltigt duga som svar. Då kan man ha projekt som gynnar stadens offentliga rum och medborgare, en slags urban utilitarism, så mycket stad och arkitektur som möjligt per invånare.