Detaljplanen för Kungsljuset 2 ( fd Gideonsbergsskolan )

Detaljplanen för Kungsljuset 2 har nu varit ute på samråd. Jag saxar in Yimby Västerås yttrande som jag varit med och författat.

Yimby Västerås ställer sig positivt till att förtäta denna del av Gideonsberg med blandade upplåtelseformer. Det är en central stadsdel i närheten av Västerås Centrum och har således gott potential för stadsmässighet när blandade stadsdelar som just Gideonsberg kan integreras med innerstaden på sikt. Vi anser dock som vid så många andra tillfällen att viljan till att skapa urbanitet saknas och riskerar att cementera Gideonsbergs förortskaraktär  ( precis som med pågående byggnationen av Tegnérlunden - ännu en försummad chans ) Kritiken av planförslaget gäller således huvudsakligen av den fysiska strukturen. 

STADSBYGGNAD

Trianglar-i-park. Intrycket av att planförslaget liknar ett att antal slumpmässigt kastade trianglar är påfallande Vi förstår att det inte bara är att rulla ut ett rutnät av funktionsblandad kvartersstad, men ambitionerna att åtminstone vilja bidra till att planera för stadsliv borde vara mer framträdande. Vi anser att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier , men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus. Gideonsberg har alla byggnadstyplogier representerade, utom just den klassiska kvartersstaden som vi förespråkar.

Planen är i slutändan ändå en förbättring jämfört med sin omgivning och är i sig en behövd förtätning och ett välbehövligt tillskott på 260 lägenheter, men nog skulle med lätthet gå att växla upp till ett minimum av 300 lägenheter i planförslaget. Finns det något uträknat exploateringstal?

Vi ser det som positivt med relativt höga hus, med flera som är över fem våningar. Skalan med en variation på 1 till 8 våningar är bra och ger ett varierat intryck och en egen identitet mot omgivande bebyggelse. Positivt med en blandning av lägenheter och villor, men stadsradhus hade varit att föredra.

Huskropparna med fasader mot Smalbäcksgatan bör slutas för ett skapa ett väldefinierat gaturum och förstärka känslan av en offentlig gata med och samtidigt förstärka privata ytor på huskropparnas innergård. Kvarterets möte och integration med gatan är givetvis viktigt hur gatan uppfattas, varav inga avstånd mellan huskropp och gata bör skapas. Huskropparna bör således vara kopplade direkt mot gatan utan avstånd och utan förgårdsmark.
 

Det bör alltså finnas en klar tydlighet om vad som är privat och vad som är offentligt, öppna gårdslösningar ger varken den önskade effekten av privathet för de boende eller trivsamt gatuliv för allmänheten. Vi föreskriver alltså att kvarteren sluts i största möjliga mån, i synnerhet kvarteren mot Smalbäcksgatan Slutna kvarter fungerar även som bra bullerskydd mot den ganska hårt trafikerade Bergslagsvägen. Alternativet är låga murar som framhäver det privata respektive offentliga.

Området skulle kunna husera än fler människor genom högre exploateringsgrad. Därmed skulle även fler verksamheter kunna bedrivas inom planområdet. Allt från offentlig verksamhet till privat sektor får ett förbättrat underlag. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Vi undrar även vad procentuella andelen grönt är inom planområdet? Det är väldigt mycket grönt mellan de planerade fastigheterna, som om planområdet är planerat för sig självt som en enklav och inte i relation till sin omgivning. Gröna tillgängliga ytor finns inom korta avstånd även om mindre grönyta skulle behållas inom planområdet när ändå kvalitativa Bergslagsparken ligger intill som i sin tur borde göras mer tillgänglig för allmänheten när man väl är igång.

Vi föreskriver här istället slutna stadskvarter med generösa och gröna innergårdar. Kvarteren är i direkt anknytning till befintlig gatustruktur, bullerskyddade och en tydlighet mellan privat och offentligt.

Nedan är en enkel principskiss hur Yimby Västerås önskar se bebyggelsestrukturen. 

ARKITEKTUR / FUNKTION

Även om den triangulära formen kan anses som nyskapande och spännande, bidrar dem till att husens urbana funktion hämmas. Även om vi anser att den triangulära formen rent estetiskt är intressant och tilltalande i sig, bör planförslagets fokus ligga på att skapa kreativa stadsrumsligheter. Vi anser som sagt att triangelbyggnaderna är intressanta som typologier men rent strukturellt ger de avkall på urbaniteten. En urbanitet, som tidigare nämnt, vi anser som helhetsperspektiv är och bör ses som viktigare än solitära punkthus.

Vi ser gärna materialval som exempelvis tegel som bryter av och kontrasterar till den putsade 40/50-talsfunktionalism som präglar Gideonsberg.

Det vore även bra om andra delar av planområdets bebyggelse får en egen särpräglad gestaltning samt att inte enbart låta en geometrisk form genomsyra hela området. Med tanke på att det är fyra byggherrar inblandade, vore det trevligt om varje byggrätt hade fått en egen just särpräglad gestaltning som säkerligen skulle höja de arkitektoniska värdena mer.

Frågor kvarstår kring hur gaturummet kommer gestaltas, utifrån att verksamhets- och lokalperspektiv. Tvättstugor och cykelrum ut mot gatorna ger ju bara en illusion av välkommande gaturum, men är endast just en illusion. Riktigt gatuliv och en genuint attraktiv miljö uppnås genom varierade aktiviteter och verksamheter över hela dygnets timmar. En tvättstuga ger inte särskilt mycket inbjudande känsla. Det gör däremot en verksamhetslokal i form av stadsdelsservice

Det är således glädjande att den före detta skolbyggnaden Gideonsbergsskolan får planbeteckningarna Centrumfunktion i gatuplan  ( C1), handel i bottenvåning (H1) samt kontor (K).Vi eftersöker här kommersiella som icke-kommersiella verksamheter som även ger att en livlig kvällsekonomi adderas till området. Med det menar vi alltså ett funktionsblandat utbud av privata näringsidkare, offentlig service och föreningsliv. Vi ser det även positivt att etablera förskola inom området.

Verksamhetslokalerna bör egentligen helst ligga i korsningarna Emausgatan-Aspvretsgatan och Smalbäcksgatan-Gideonsbergsgatan där olika stråk möts och kan skapa tilltalande platsbildningar i områdets hörn Dessutom bör inte verksamhetslokalerna medges utan kravspecificeras i planförslaget.

TRAFIK

Positivt att gåendes och cyklandes främjas och innehar företräde mot biltrafiken i gatornas gestaltning.

I planen föreskrivs väldigt många parkeringsplatser, nästan 1 parkeringsplats per lägenhet. Med det påstådda centrala läget i staden skapar detta en överkapacitet som kommer vältra över på bilfria inom området. Där ser vi gärna en sänkning av parkeringstalet och att  uppmuntra till Mobility Management. Vi ser det som positivt med underjordiskt garage dock.

ÖVRIGT

Positivt att Bostjärnan, vid sidan av HSB, Rikshem och Trilit, står som byggherre. En fastighetsägare som är väldigt lokalt förankrad på Gideonsberg.

Vi noterar dock att ledtiden för detta projekt är ovanligt lång för att vara Västerås, utan några egentliga ändringar i planförslaget. Från ax till limpa är det säkerligen över 10 år och det är inte rimligt om Västerås ska klara att producera 1000 +  lägenheter per år under en tid framöver. Här efterlyser vi alltså en snabbare process för alla inblandade aktörer.

Planprogrammet för Kopparlunden

Planprogrammet för Kopparlunden har nu varit ute på samråd.

http://www.vasteras.se/bobygga/vasterasbygger/kopparlunden/Sidor/kopparlunden.aspx

Kopparlunden är cirka ¼  så stor som staden innanför Cityringen. Potentialen är därmed stor att på sikt ge förutsättningar för en innerstadskaraktär i Kopparlunden och ett utökat Centrum i Västerås.

Kopparlundens stora och monumentala byggnader samt avsaknaden av tydliga strukturer i Planprogrammet, ger dock hittills en hel annan fingervisning. Jag saxar in YIMBY VÄSTERÅS yttrande som jag har varit med och författat.

STADSBYGGNAD

Ska det vara ”en del av Västerås där det myllrar av inspirerande stadsliv” som det heter i visionen,  bör det finnas en vision om tydlig struktur och framför allt en ännu tydligare stadsstruktur. Det saknas vilken typ av stadsbyggnad och bebyggelsestruktur som ska råda över stadsdelen och här föreskriver vi givetvis kvartersstaden i största möjliga mån. 

Vi förstår svårigheterna att skapa ett rutnät och en axialitet nu när Kopparlunden består av stora monumentala byggnader med höga kulturvärden som inte kan förvanskas för att ge plats åt en flexiblare struktur, det behövs dock en tydlig idé hur den nya bebyggelsen ska smälta in i den befintliga kontexten på ett urbant sätt. Att ostrukturerat pyttsla ut ett par nya byggnader här och var utgör ingen framtida och levande stadsdel.  En isolerad enklav utgör inte heller någon levande stadsdel, därför måste fler gatunät kopplas samman tydligare.

Vad kommer vara den beräknade befolkningstätheten jämfört med resterande Västerås tätort?

Man bör även öppna upp området mer mot norra delen av Kopparbergsvägen, idag är Kopparlunden avskilt från den delen av Kopparbergsvägen med ett högt stängsel. Det är viktigt att få en känsla av att stadsdelen är tillgänglig, och inte bara är något man passerar förbi.

Den urbana väven måste verkligen vara strukturerad och tydlig. Annars riskerar Kopparlunden, liksom som många andra stadsbyggnadsprojekt i Västerås, bli isolerade enklaver och stadskulisser.

Det är väldigt bra med målet 1500 bostäder. Västerås med sin relativt lilla innerstad behöver definitivt utvidgning av innerstaden innanför Cityringen tillsammans med kommande stadsdelar i Stationsområdet och Ängsgärdet. Dessa kommande stadsdelar bör givetvis i i största möjliga mån, trots barriärerna,  integreras sömlöst med varandra.  Därför tycker vi att det är av stor vikt att den föreslagna nya GC-passagen under Mälarbanan mellan Kopparlunden och Ängsgärdet verkligen blir av. Vi får dock poängtera att det är minst lika viktigt att även Karlsdal och Gideonsberg/Tegnérlunden integreras norrut i strukturen.

Överdäckningen mot just Gideonsberg/Tegnérlunden är därför ett välkommet första steg att överdäcka E18 i centrumnära lägen.

Vi saknar även lite mer benchmarking som inspiration för kommande planering och gestaltning. Knäppingsborg i Norrköping, Manufaktura i  Lodz (Polen) är bra kända exempel.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Vi ser det som positivt att det man vill gestalta husens exteriörer med tegel och ser mer än gärna eventuella landmärken och ikonbyggnader uppförda i tegel.  Klassiska former blandat med industriarkitektur och mer ”vågade” gestaltningar, dock med respekt för kulturmiljön, är varmt välkommet.

Exemplet i bilden är ifrån 151 East 78th Street New York och ritat av arkitekten Peter Pennoyer.  Det visar klart att man i modern tid kan gestalta hus med klassiska former och gedigna material utan att blir alltför pastischigt.

Kvarteren eller åtminstone bottenvåningar bör vara helt slutna. Slutna kvarter är bullerdämpande och med tanke på att Kopparlunden ligger inkilat mellan E18, Mälarbanan och Östra Ringvägen kommer en del lågfrekvent buller uppstå varav funktionsblandad, sluten kvartersstad är en av de bullerdämpande lösningar för att säkerställa en god boendemiljö.

Då vi ser mycket positivt på att Kopparlunden kommer bli relativt tät med högre byggnadsdensitet bör det finnas en god belysningsstrategi. Kopparlunden ska vara en trygg, inspirerande och trivsam plats oavsett årstid och klockslag.

Färgkodade butiksfasader i varma färger samt att dessa sockelvåningar har en högre takhöjd.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade.

Exempel på trevlig och färgkodad butiksfasad  - Östra Rönneholmsvägen, Malmö.Tack till Jon Cederberg från YIMBY MALMÖ för bilden.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade och väl upplysta. Exemplet här är från Maltby Street, London.

IDENTITET/FUNKTION

Samtidigt som det är väldigt viktigt att stadsdelen Kopparlunden behåller identiteten i sitt industrihistoriska arv är det viktigt att nya verksamheter och funktioner skapar den balanserade mix som utgör en riktigt urban stadsdel.

I Kopparlunden vill vi även se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin, inte enbart teknikklustret Västerås Science Park.

En majoritet av de kommersiella lokalerna i bottenvåningarna får gärna utgöras av mindre lokaler för att uppmuntra fler småskaliga och lokala näringsidkare att etablera sig i stadsdelen.

Vi ser även äldreboenden och förskolor som en del av mixen av verksamheter. Eftersom fler barnfamiljer väljer att bo i centrala Västerås, är det viktig att stadsdelens närmiljöer utformas med ett barnperspektiv.

TRAFIK

Vi ser gärna shared space och en genomfartstrafik 30km/h genom hela Kopparlunden.

Gator får gärna beläggas med gatsten, då det är en naturlig hastighetsdämpande åtgärd, hellre än till exempel fartgupp och avsmalningar.

Fler gator som kopplas samman med övriga staden.  Det måste finnas bra tryck på flödena genom hela stadsdelen.

Låga parkeringstal. Fastigheterna inom Kopparlunden är A-fastigheter, det bör inte fördyras ytterligare för kommande boende med parkeringsnormer som fördyrar byggnationen och     fastighetsutvecklingen för byggherrarna och i sin tur kommande boende.

Vi ser hellre en hög täthetsnorm och parknorm än just en hög parkeringsnorm.  Kopparlunden är ett viktigt arv från industriella Västerås och för att det ska bli en attraktiv stadsdel krävs en väl genomtänkt plan för områdets grönstruktur. En parknorm är alltså mer önskvärt en än parkeringsnorm, hur differentierad den än må vara.

Markparkeringar ska helst endast utgöras av kantstensparkeringar.
 

Eventuellt kan ett centralt mindre parkeringsgarage accepteras, där boende och lokala företag kan hyra p-platser. I så fall är det viktigt att det finns flera alternativa in- och utfarter till garaget, då detta gör att trafiken kan spridas ut över stadsdelen och strila mellan bebyggelsen istället för att koncentreras till en huvudgata.

Man bör även ta bort benämningarna ”huvudgata” och ”lokalgata” och helt enkelt benämna alla gator för enbart ”gata” eller ”stadsgata” för att påvisa att alla gatorna inom stadsdelen är jämlika.

Jag tror och hoppas att Kopparlunden inom en 20-årsperiod kommer vara en dynamisk och levande del av Västerås innerstad, men det kommer krävas att politiker, tjänstemän, planerare och arkitekter dels prioriterar Kopparlunden, men viktigaste av allt har mod att våga förändra och förädla till en strategisk viktig stadsdel för Västerås urbana utveckling.

Stadens triumf

Denna blogg har gått på sparlåga på sistone( om den nu inte alltid gjort det ), men kanske mest på grund av att det har varit få intressanta planer ute på samråd att ta ställning till under året.
Om detta beror på att planberedskapen är så pass god så säger jag att det är ovisst . Det kan mycket väl vara så att vägar likt Västerleden prioriterats före bostäder i detaljplanläggningen, men oavsett så behövs fortfarande en solid planbuffert för centrala lägen.

Nåväl, nu är det vinter. Sommaren och hösten har passerat och spadar ska sättas i marken och förhoppningsvis nya detaljplaner ut på samråd innan och strax efter årsskiftet. Under tiden finns utrymme för fritt raljerande gällande annat.

Sommaren inleddes med att Västerås vann priset för årets stadskärna. Det var onekligen pinsamt att många Västeråsare inte kunde glädja sig över att Västerås kammade hem priset som årets stadskärna 2013. Det gnälldes, grinades och klagades - jag bodde inte i Örebro senast jag kollade i alla fall. Hade man haft koll på kriterierna redan från början kanske det förhoppningsvis låtit annorlunda. Något måste man ha gjort rätt åtminstone. Det har bara varit för mycket gnäll på folk i staden på sistone. Det var helt enkelt bättre att sitta och grina i bilköer till Erikslund och fylla två kundvagnar med skräp än att betala några få kronor i parkeringsavgifter innanför Cityringen.

Trots att det finns kopiöst mycket arbete att fullfölja i City i decennier framöver var det ett litet steg på vägen. Det har jobbats flitigt i flera år så Citysamverkan samt ledningsgruppen från Västerås Stad bör ha fått den cred dem förtjänade. Att få väldigt svåra förutsättningar till något attraktivt är en bedrift. Är det inte bedrift vet jag inte vad det är givet tävlingens kriterier. Med det sagt, ska detta bara vara början och det ska mycket till innan man kan klappa sig för bröstet i det större sammanhanget. En kommuniké till Västeråsarna hur var och en kan bidra till stadslivet är en bra start. Det är en viktig fråga precis för var och en att fundera över.

Det är inte bara vad staden kan erbjuda dig, utan även av vad du kan erbjuda staden.

En ännu spontanare fråga är varför det Kommunala Bostadsstrategiska Programmet KBP inte uppdateras varje år nuförtiden. Det behövs som redan nämnt en solid planberedskap i centrala lägen, det behövs arkitekturprogram för bättre gestaltning och det måste förmedlas tro, hopp och urbanitet från politiker.

Västerås politiker, tjänstemän och praktiserande arkitekter ska således alltså ha svart bälte i stadsbyggnad och urban design.

Verkligheten säger också fler tomma butikslokaler och oroade handlare. Klarar man inte att erbjuda efterfrågan är ju givetvis detta ganska givet. HUI kom nyligen ut med en rapport att Västerås Cityhandel står sig starkt mot Erikslund som å sin sida också visar starka siffror. Att Västerås etablerat sig som en knivskarp handelsstad är positivt, men tänk om all handel kunde ha konglomerats i en central stadsmassa istället, där kunde man snackat urbana synergieffekter så det heter duga. Nyligen kom ett förslag om att bygga bostäder ute på Erikslund i syfte att förhindra att externhandeln därute blåses upp till löjliga proportioner. Det är ju i och för sig proaktivt . Det viktigaste för stunden är dock att planera för mer stadsbebyggelse i form av fler bostäder i centralt läge med funktionsblandade och gärna nischade verksamheter innanför Cityringen samt Stationsområdet och Kopparlunden utvecklas till urbana stadsdelar och kopplas samman med gemensamma gatunät med den centrala staden. Det och att det politiska vurmandet för luftslottet Erikslund avtar och upphör. Det borde vara väldigt uppfattat från och med nu.

Vill du ha en levande stad?

Framför allt, sluta gnäll och kom med konstruktiva förslag istället om inget hindrar dig.

Gå på samrådsmöten, skicka in yttranden och synpunkter på olika planer, shoppa i City och inte på Erikslund, använd bilen sparsamt, rör dig ute på stan och stöd dina lokala handlare så gott det går. Till dess, håll käften.

Det är inte bland köplador på Erikslund idéer kommer födas, kultur kommer skapas och mötas. Detta kommer ske i närhetens magi, bland verklighetens folk i staden, precis som tusen år tillbaka.

Urbana hål

Västerås har ett par urbana hål där marken agerar som bortglömda platser - där gruset på marken är det mest levande man kan hitta. Oftast ett sönderrivet stadslandskap där parkering av bilar endast utgör den enda funktionen. Monofunktionella parkeringsplatser i centralt läge ger inga stadsmässiga kvalitéer utan snarare tomrum, övergivenhet ( som i en spökstad i ett fiktivt vilda västern ) Ett bra exempel på ett särdeles dåligt markutnyttjande är den tomma grusparkeringen öster om Södra Ringvägen och norr om Pilgatan, det vill säga öster om Västerås stora och pågående stadsbyggnadsprojekt Östermalm-Mimerområdet. Området, som ej ännu är detaljplanelagt kommer givetvis förtätas inom en en framtid - men det krävs då också större mått av urban design för att det ska bli dynamiskt och i samklang med den stadsförnyelsen som sker och kommer ske på andra sidan vägen. Arkitektkontorets Tovatt Architect and Planners förslag till till det kommande centralstationsområdet som, som jag tidigare har haussat till skyarna med all rätt, inkorporerar även här en skön dynamik till denna döda yta med ett semi-slutet kvarter och ett högre punkthus (vad det verkar som ) i lagom höjd. Det med blandade funktioner skulle flytta innerstaden en bit utåt - eller att staden växer inåt hur man nu än vill formulera det. Förslaget kan ses med bilder i sin helhet här. Det inringade området överst på bilden är även det ett urbant irritationsmoment - som mycket väl skulle kunna förtätas - ett hinder är givetvis då Metallverksgatan, men denna gata har väldigt lite funktion och skulle kunna överbyggas med någon form av valvportal som fungerar som port för eventuell biltrafik. Det kan låta en aning luddigt och odefinierat, men som jag ser det så fyller man de gamla industrilokalerna med fler verksamheter eller så förtätar man med bostäder. Simple.

Kopparbergsvägen är en lustig gata, den skär igenom innanför Cityringen och är väl frekventerad av både biltrafikanter, cyklister och gångtrafikanter. Den fyller dessvärre bara en funktion som genomfartsled fram tills den korsar Domkyrkoesplanaden eller möjligtvis Smedjegatan då den börjar bli kantad av butiker, restauranger, kontor etc. I norr har Östra Kyrkogården på högra sidan på bilden, agerar som en barriär för gatans rörelse, vilket innebär att högra sidan av vägen( om man kommer söderifrån) inte är anpassad för gångtrafikanter och på andra sidan vägen finns en sömnig och dåligt utnyttjad parkeringsplats (inringat på bilden ). Där skulle det alltså finnas möjlighet för en skön förtätning och samt att trottoaren på höger sida byggs ut för att bli mer promenadvänlig då Östra Kyrkogården gör ett stort kvarter ogenomträngligt och och osmidigt. Ett område som är fysiskt ogenomträngligt kan inte sy och lappa ihop olika kvarter och stadsdelar som fungerar som allmän mark och särskild mark. Låt vara den funktionella uppdelningen, men de ska sitta ihop och leda till respektive utan några som helst problem – varken rörelsemässigt eller säkerhetsmässigt

Där Norra Allégatan möter Norra Ringvägen finns en liten fastighet som inrymmer lite stadsvärde, men är dock ett väl frekventerat ställe av olika anledningar. En dåligt använd och gruserad parkeringsplats på höger sida Norra Allégatan bredvid en kvartersbutik samt en "ett-gammalt-gatukök-som-förvandlats-till-en-pizzeria" som tar upp en alltför stor del av stadsrummet på den vänstra sidan. Här finns alltså ett ypperligt tillfälle för en förtätning och de funktioner som existerar kan inkorporeras i nya byggnader med bostäder ovanpå. En enkel match - om man nu har bestämt sig för att staden skall byggas inåt - och det har man i alla fall på pappret. Men i liksom många andra avseenden talar handling högre än ord. Cityringen är barriärskapande men har mycket potential eftersom det är en väl frekventerad av alla sortens trafikanter - men kan innebära bättre och fördjupade funktioner än enbart trafik och ensidiga verksamheter utspritt här och var.

Sedan har vi den gamla bryggeritomten som tidigare verkar ha varit ett funktionellt moment 22, men kan bättre om viljan finns. Den känsliga kulturmiljön längs Svartån ska givetvis inte förringas eller äventyras för den delen, men den tomma parkeringen vid Bryggargården bör på nägot sätt ansluta till Västra Ringvägen med någon form av godartad exploatering. Förmodligen en av de mest natursköna platserna i Västerås innerstad med Svartån som sakta ringlar sig igenom staden. Däremot är den vackra åpromenaden vid sidan ingen plats som många människor gärna frekventerar, i synnerhet inte nattetid. Marken kring Skarpskyttebron ( eller King Beat som den också kallas ) och söderut fram till Biskopsbron kunde alltså göras trevligare och mera tillgängligt. När bropartiet hade som sidofunktion att vara ett konstnärligt "hall of fame" på åttio - och nittiotalet kunde de förbipasserande uttrycka sin irritation eller fascination över de individer som tyckte den tråkiga betongbron behövde lite färg, swing och rörelse. Idag är marken kring bron mest grå, full av slam och skräp, dåligt belyst och således ingen plats man promenerar förbi om man inte måste. Det finns ett gestaltningsförslag som täcker hela Svartån genom centrala Västerås som kan läsas här. Hur det kan komma att implementeras får framtiden utvisa, men saker och ting verkar vara på gång i alla fall.
Kontentan är i alla fall att parkeringen självfallet bör förtätas med blandade funktioner så att denna del av innerstaden frekventeras oftare för ett exempelvis öka trivseln och tryggheten och samt täppa igen den döda ytan som vätter mot Västra Ringvägen.

Sist har vi den väl använda parkeringsplatsen som i folkmun kallas "Klippans parkering" som ligger naturskönt i stadens äldsta kulturkvarter - självfallet skulle det rivas upp under modernismens intåg i Västerås. Trots detta attraktiva läge och ett sidosprång från en av stadens huvudgator- Stora Gatan- är Norra Källgatan särdeles dåligt frekventerat förutom helger efter midnatt. Nu är ju det som nämnt att parkeringsplatsen inte en gruserad och död yta, men den kunde verkligen användas bättre med fler funktioner såsom bostäder, kontor, kultur och handel. Skulle Norra Källgatan vara flanörvänligt skulle bebyggelsen längs Svartån vara mer attraktivt att besöka så dess små specialbutiker på exempelvis Badhusgatan kan fortleva utan problem. Eftersom parkeringen redan har ett underjordiskt plan under marknivå kan detta fördjupas och inhysa den rådande parkeringsnorm som redan finns för fastigheten - mer eller mindre. Parkeringsproblematik är ett ofog, men ju mer bilar parkeras under marknivå och i anslutning till de boende - desto bättre och mer stadsmässigt.


Något som är glädjande är även att Byggnadsnämnden i Västerås Stad håller seminarier i hållbart stadsbyggande och stadsutveckling under deras sammanträden. Hoppas att handboken av Erland Ullstad som illuminerar vikten av mångfald i arkitektur, funktionsintegrering, täthet et cetera faller dem i smaken och låter sig bli inspireras av - spontant, men ej påtvingat.
Kan man även hoppas på att det blir högläsning ur Jane Jacobs "Den amerikanska storstadens liv och förfall" på seminarierna i framtiden?
I gårdagens Dagens Nyheter kunde man läsa ytterligare om om det Stockholmska försöket att skapa en form av promenadstad -en satsning som även bör kunna implementeras i Västerås om man vill förtäta de urbana hål och andra trasiga partier som finns utanför Västerås Cityring, det vill säga Karlsdal-Loviseberg, Kopparlunden, Ängsgärdet med flera.

En enkel match - om viljan finns det vill säga.