Planprogrammet för Kopparlunden

Planprogrammet för Kopparlunden har nu varit ute på samråd.

http://www.vasteras.se/bobygga/vasterasbygger/kopparlunden/Sidor/kopparlunden.aspx

Kopparlunden är cirka ¼  så stor som staden innanför Cityringen. Potentialen är därmed stor att på sikt ge förutsättningar för en innerstadskaraktär i Kopparlunden och ett utökat Centrum i Västerås.

Kopparlundens stora och monumentala byggnader samt avsaknaden av tydliga strukturer i Planprogrammet, ger dock hittills en hel annan fingervisning. Jag saxar in YIMBY VÄSTERÅS yttrande som jag har varit med och författat.

STADSBYGGNAD

Ska det vara ”en del av Västerås där det myllrar av inspirerande stadsliv” som det heter i visionen,  bör det finnas en vision om tydlig struktur och framför allt en ännu tydligare stadsstruktur. Det saknas vilken typ av stadsbyggnad och bebyggelsestruktur som ska råda över stadsdelen och här föreskriver vi givetvis kvartersstaden i största möjliga mån. 

Vi förstår svårigheterna att skapa ett rutnät och en axialitet nu när Kopparlunden består av stora monumentala byggnader med höga kulturvärden som inte kan förvanskas för att ge plats åt en flexiblare struktur, det behövs dock en tydlig idé hur den nya bebyggelsen ska smälta in i den befintliga kontexten på ett urbant sätt. Att ostrukturerat pyttsla ut ett par nya byggnader här och var utgör ingen framtida och levande stadsdel.  En isolerad enklav utgör inte heller någon levande stadsdel, därför måste fler gatunät kopplas samman tydligare.

Vad kommer vara den beräknade befolkningstätheten jämfört med resterande Västerås tätort?

Man bör även öppna upp området mer mot norra delen av Kopparbergsvägen, idag är Kopparlunden avskilt från den delen av Kopparbergsvägen med ett högt stängsel. Det är viktigt att få en känsla av att stadsdelen är tillgänglig, och inte bara är något man passerar förbi.

Den urbana väven måste verkligen vara strukturerad och tydlig. Annars riskerar Kopparlunden, liksom som många andra stadsbyggnadsprojekt i Västerås, bli isolerade enklaver och stadskulisser.

Det är väldigt bra med målet 1500 bostäder. Västerås med sin relativt lilla innerstad behöver definitivt utvidgning av innerstaden innanför Cityringen tillsammans med kommande stadsdelar i Stationsområdet och Ängsgärdet. Dessa kommande stadsdelar bör givetvis i i största möjliga mån, trots barriärerna,  integreras sömlöst med varandra.  Därför tycker vi att det är av stor vikt att den föreslagna nya GC-passagen under Mälarbanan mellan Kopparlunden och Ängsgärdet verkligen blir av. Vi får dock poängtera att det är minst lika viktigt att även Karlsdal och Gideonsberg/Tegnérlunden integreras norrut i strukturen.

Överdäckningen mot just Gideonsberg/Tegnérlunden är därför ett välkommet första steg att överdäcka E18 i centrumnära lägen.

Vi saknar även lite mer benchmarking som inspiration för kommande planering och gestaltning. Knäppingsborg i Norrköping, Manufaktura i  Lodz (Polen) är bra kända exempel.

ARKITEKTUR/GESTALTNING

Vi ser det som positivt att det man vill gestalta husens exteriörer med tegel och ser mer än gärna eventuella landmärken och ikonbyggnader uppförda i tegel.  Klassiska former blandat med industriarkitektur och mer ”vågade” gestaltningar, dock med respekt för kulturmiljön, är varmt välkommet.

Exemplet i bilden är ifrån 151 East 78th Street New York och ritat av arkitekten Peter Pennoyer.  Det visar klart att man i modern tid kan gestalta hus med klassiska former och gedigna material utan att blir alltför pastischigt.

Kvarteren eller åtminstone bottenvåningar bör vara helt slutna. Slutna kvarter är bullerdämpande och med tanke på att Kopparlunden ligger inkilat mellan E18, Mälarbanan och Östra Ringvägen kommer en del lågfrekvent buller uppstå varav funktionsblandad, sluten kvartersstad är en av de bullerdämpande lösningar för att säkerställa en god boendemiljö.

Då vi ser mycket positivt på att Kopparlunden kommer bli relativt tät med högre byggnadsdensitet bör det finnas en god belysningsstrategi. Kopparlunden ska vara en trygg, inspirerande och trivsam plats oavsett årstid och klockslag.

Färgkodade butiksfasader i varma färger samt att dessa sockelvåningar har en högre takhöjd.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade.

Exempel på trevlig och färgkodad butiksfasad  - Östra Rönneholmsvägen, Malmö.Tack till Jon Cederberg från YIMBY MALMÖ för bilden.

Mälarbanans banvallar kan stabiliseras och anläggas om till verksamhetslokaler som ger GC-tunnlarna både trygga och levande miljöer. GC-tunnlarna bör i sin tur vara generöst dimensionerade och väl upplysta. Exemplet här är från Maltby Street, London.

IDENTITET/FUNKTION

Samtidigt som det är väldigt viktigt att stadsdelen Kopparlunden behåller identiteten i sitt industrihistoriska arv är det viktigt att nya verksamheter och funktioner skapar den balanserade mix som utgör en riktigt urban stadsdel.

I Kopparlunden vill vi även se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin, inte enbart teknikklustret Västerås Science Park.

En majoritet av de kommersiella lokalerna i bottenvåningarna får gärna utgöras av mindre lokaler för att uppmuntra fler småskaliga och lokala näringsidkare att etablera sig i stadsdelen.

Vi ser även äldreboenden och förskolor som en del av mixen av verksamheter. Eftersom fler barnfamiljer väljer att bo i centrala Västerås, är det viktig att stadsdelens närmiljöer utformas med ett barnperspektiv.

TRAFIK

Vi ser gärna shared space och en genomfartstrafik 30km/h genom hela Kopparlunden.

Gator får gärna beläggas med gatsten, då det är en naturlig hastighetsdämpande åtgärd, hellre än till exempel fartgupp och avsmalningar.

Fler gator som kopplas samman med övriga staden.  Det måste finnas bra tryck på flödena genom hela stadsdelen.

Låga parkeringstal. Fastigheterna inom Kopparlunden är A-fastigheter, det bör inte fördyras ytterligare för kommande boende med parkeringsnormer som fördyrar byggnationen och     fastighetsutvecklingen för byggherrarna och i sin tur kommande boende.

Vi ser hellre en hög täthetsnorm och parknorm än just en hög parkeringsnorm.  Kopparlunden är ett viktigt arv från industriella Västerås och för att det ska bli en attraktiv stadsdel krävs en väl genomtänkt plan för områdets grönstruktur. En parknorm är alltså mer önskvärt en än parkeringsnorm, hur differentierad den än må vara.

Markparkeringar ska helst endast utgöras av kantstensparkeringar.
 

Eventuellt kan ett centralt mindre parkeringsgarage accepteras, där boende och lokala företag kan hyra p-platser. I så fall är det viktigt att det finns flera alternativa in- och utfarter till garaget, då detta gör att trafiken kan spridas ut över stadsdelen och strila mellan bebyggelsen istället för att koncentreras till en huvudgata.

Man bör även ta bort benämningarna ”huvudgata” och ”lokalgata” och helt enkelt benämna alla gator för enbart ”gata” eller ”stadsgata” för att påvisa att alla gatorna inom stadsdelen är jämlika.

Jag tror och hoppas att Kopparlunden inom en 20-årsperiod kommer vara en dynamisk och levande del av Västerås innerstad, men det kommer krävas att politiker, tjänstemän, planerare och arkitekter dels prioriterar Kopparlunden, men viktigaste av allt har mod att våga förändra och förädla till en strategisk viktig stadsdel för Västerås urbana utveckling.

Stadsbyggnadsåret 2013 med egentlig utblick mot 2014

Då har ett år passerat och det är tid att sammanfatta Stadsbyggnadsåret i Västerås 2013.

Ett fortsatt bra år, men ett typiskt mellanår.  Varken riktigt bra eller rent uruselt.  Få intressanta detaljplaner ute, men en del annat som räddar upp det. Det känns alltså mer spännande att börja fingra på vad 2014 har att erbjuda och så får det bli.

Några guldkorn från 2013:

Den fördjupade Översiktsplanen för Stationsområdet 3B antogs i Oktober.  Nu är det bara att se fram emot gestaltningsprogrammet för hela stadsdelen och kommande detaljplanen för Resecentrumet/Centralstationen samt Stadsdelen Kungsängen och allt därefter.

Kollektivtrafiksystemet Smartkoll kickade igång under Augusti. Genom ökad kollektivtrafik gynnas en tätare och livfullare stadsmiljö. Med tätare turer kan man också bygga en tätare stad med minskat bilberoende och underlätta transporterna för Västeråsarna.  Samt vice versa att högre bebyggelsetäthet leder till att kollektivtrafiklinjerna täcker in ett större antal invånare.

Västerås City vann utmärkelsen årets stadskärna. Detta ska förhoppningsvis bara vara början av all positiv stadsutveckling. Västerås krogscen rullar också vidare med många bra nyetableringar för 2013 och vidare under 2014.

YIMBY VÄSTERÅS såg officiellt dagens ljus i Januari 2013. Ett 60-tal medlemmar och ett tiotal väldigt engagerade har resulterat i tre yttranden och två debatt artiklar. Mer är definitivt att vänta.

Vad har då 2014 att erbjuda?

En hel del säkerligen. Både i form av konstruktion och valfläsk eftersom det är val i September. Bostadsbristen kommer bli en het diskussion trots att under 2013 slogs det rekord i antalet beviljade bygglov och antalet byggstarter lär nog vara högt under året.

Planprogrammet för Kopparlunden kommer ut i början på 2014. Under våren i fjol hölls en serie workshops om Kopparlundens framtida funktion och gestaltning.

Några korta reflektioner gällande Kopparlundens framtida funktioner. Jag vill hellre se Västerås Science Park på Ängsgärdet med ett kluster av entreprenörsorienterad innovation i ett kluster av högre hus istället för i Kopparlunden. I Kopparlunden vill jag istället se kreativa näringar, kulturinstitutioner samt krog – och nöjesindustrin.

Det viktigaste är dock att det blir en öppen stadsdel med en balanserad mix av bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter samt ett sammankopplat gatunät med City och Ängsgärdet. Idag är endast Östermalmsgatan som länkar emellan, inte konstigt att Kopparlunden är en svårfrekventerad del av staden, isolerad av Cityringen, E18 och Mälarbanan.

I närheten av Kopparlunden kommer Mimerdelen av Östermalm börja byggas likaså Kv Skalden på Karlsdal. Mimer ser läckert ut med rödbrunt brukstegel. JM verkar också vilja sluta kvarteret mot innergården jämfört med den öppna struktur som föreskrivits i detaljplanen.  Skalden kunde ha klart roligare arkitektur, men förtjänsten med det projektet blir senare när Ikano bygger hyresrättsdelen mot Norra Ringvägen och ramar in gatuallén.

PEABs 16-våningshus Förstäven på Öster Mälarstrand som ännu är på grundarbetsstadiet kommer resa sig under året. Extra gott att projektet är så gott som slutsålt, vilket visar att högre, funktionsintegrerade och väldesignade byggnader har hög efterfrågan.  Värt att nämna är också att Deromes radhusprojekt Spinnakern strax intill höghuset sålde slut nästan omedelbart, högt som lågt men med god arkitektur säljer alltså bra.

                                                       Förstäven - PEAB

God design snarare än vitputs-lamell-tramset är alltså väldigt efterfrågat. Frågor på det?

Det därför Öster Mälarstrand etapp III är så viktig när den går ut på samråd under året.  När SBK fick planuppdraget under hösten flöt det fram renderingar med gestaltningsprinciper från ÅWL Arkitekter med låga småstadsidylliska och uppsplittrade kvarter i 4-5 våningar i en annars omväxlande och tydlig kvarterstruktur, mycket bättre upp om den hade varit helt sluten.

Vill man nu även locka barnfamiljerna som inte redo för söndagslunken på  Skälby-Gryta-Lillhamra med Kokpunkten. Vilka tydligen är en hel del enligt Radio Västmanland, kanske delen närmast just Kokpunkten inte ska se ut som småstadsidyllerna Trosa eller Norrtälje utan snarare en väldigt tät och livlig kajfront.  Den tilltänkta kajpromenaden är ju etappens enda stråk, så det lär ju vara minst 6-8 våningar om verksamhetslokalerna längs kajen ska ha någon kommersiell bärkraft.  Detta är ju är dessutom delen av planområdet närmast Centrala Västerås, så varför ska den vara i lägre bebyggelse kan man ju undra. 

                                          Öster Mälarstrand - ÅWL Arkitekter

Jag undrar var har man fått småstadsidyllen ifrån här, det har pratats från officiellt håll om miljöstadsdel likt Norra Djurgårdsstaden och man får ett och småstadsidylliskt Trosa utrullat. Det är bra att man siktar på att bli Breeam-certifierat  som en hel stadsdel, men då måste man ju faktiskt försöka få den harmoniska mix av bostäder, kontor och andra verksamheter som utgör en stadsdel.  För här måste man verkligen och slutligen ta chansen att bygga en STADSDEL. För vilket stadskapital har man att tillgå att bygga utanför Cityringen efter Stationsområdet, Kopparlunden och Ängsgärdet?

Det viktigaste är ju dock en generellt högre bebyggelse , sluten kvartersform och flexiblare gestaltningsprinciper ( ifråga om varierande höjd och stil) samt att samtliga bottenvåningar längs kajpromenaden är lokaler ( ännu en anledning varför byggnaderna bör vara högre än föreslagna 4-5 våningar om lokalerna över huvud taget ska ha någon bärkraft). Klokt därmed av Byggnadsnämnden att med tilläggsyrkanden kräva generellt högre bebyggelse. 

Jag hoppas även att Öster Mälarstrands Allé senare blir själva huvudstråket och en boulevard genom hela stadsdelen likt en Hammarby Allé som på senare år fått seriösa stadskvalitéer mycket på grund av Tvärbanan i och för sig. Ännu en enledning till att dra en busslinje genom Öster Mälarstrand innan det är för sent.

Den genomgripande gestaltningsidén kunde ju vara aningen mer mångfacetterad så att man inte låser arkitektoniskt kreativitet och lekfullhet till att tappa momentum i processen att skapa något nytänkande och bestående. Jag gillar verkligen sadeltak, men alla byggnader behöver inte ha sadeltak. Nu i Januari hoppade arkitekten Anders Holmberg in i debatten och med ett eget förslag.  Han kritiserar likriktningen inom stadens nybyggnationer träffsäkert och kommer med ett varierat och bra gestaltat förslag, dock med den allvarliga bristen att många av radhusen hamnar vid kajkanten istället för integrerade som townhouses i kvartersstrukturen bakom kajfronten. Kajkanten ska vara vikta för byggnader anpassade efter de levande lokalerna i bottenvåningarna, inte privata ingångar till radhus.  Dessutom bör kajkanten ha generellt högre byggnader att den kan skapa förutsättningar för verksamhetslokalernas bärkraft gällande hela den norra delen av Öster Mälarstrand mot Kokpunkten. 

                          Öster Mälarstrand - Anders Holmberg Arkitekter

 Vad är mer är på gång under 2014?

Ängsgärdet vid Pilgatan är under planutredning. Bra att nu även Kopparcronan tillsammans med Imperia Invest vill bygga. Hoppas däremot inte på frimärkesplanering av resten av Ängsgärdet även om det är bra att ha en av huvudstråken klara och resten faller på plats med en Översiktsplan och senare detaljplanering. Det och ett flyttat bussgarage med rutnätig kvarterstad måste senare få ge förutsättningar för den före detta arbetarstadsdelen Sumpen.

Stadsbyggnadskontoret har även fått ett planuppdrag för en detaljplan gällande en påbyggnad på 2-4 våningar på Sigmahuset. Hoppas planen hinner komma ut under året och att fler fastighetsägare i City ger initiativ till fler påbyggnader.

Det måste även komma till med ett arkitekturprogram.  Uppsala började bara prata öppet om ett sådant styrdokument eller arkitekturpolicy och fick genomslag ganska omgående med Juvelen vid Stationsområdet av Utopia Arkiteker som vinnande förslag. Det var verkligen en juvel i kronan av Sveriges kontemporära arkitektur.  Tänk vad grön av avund man kan bli. Utopias vinnande förslag i Södra Rosendal i Uppsala för ständigt Västeråsaktuella Byggvesta var inte så dumt det heller.  Tänk om Byggvestas kommande Kv. Bommen på Öster Mälarstrand hade haft samma kvalitet i gestaltningen.  Går det fortsättningsvis att bygga med en identitetsskapande och säregen Västeråsstil? Ja, inte putsad nyfunkis då.  En modern variation mer av det arv Erik Hahr lämnade efter sig och mindre av Sven Ahlbom.  Arkitekturprogram/arkitekturpolicy eller en haverikommission – välj själva.

                                        Juvelen Uppsala - Utopia Arkitekter

Mimer tar över Veidekkes markanvisning i Kv. Mesanseglet. Det trista är det hade behövts en till aktör på Västeråsmarknaden då i form av Veidekke. Det positiva är att Mimer bygger fler hyresrätter samt att byggnationen är i trä, både fasad och stomme. Trä är ett hållbart material som jag gärna ser mera av, likaså tegel.

Föga intressanta projekt som börjar byggas under våren projekt är ju PEAB och Arvid Svensson Fastigheter gemensamma projekt Tegnérlunden eller rättare sagt Kv. Isolatorn. Ett typexempel på modernistisk planering, DDR-arkitektur och går slött med försäljningen. Ingen högoddsare med andra ord.

Min önskan är givetvis att alla projekt ska vara slutsålda strax efter säljstart, men det går ju att utläsa varför vissa projekt säljer snabbare än andra. Jag vidhåller att främst arkitekturen och känsla av plats är dominanta faktorer.

Investmentbolaget bakom en av byggherrarna har rejält med likvida medel för att kunna skjuta in pengar till att upphandla ett projekt med trevlig och kontemporär arkitektur, istället blir det bara en polerad pastisch på miljonprogrammet.

Sist kan man undra varför stadens i särklass vackraste och centralaste torg- Fiskartorget – är en vändplats? Moderaterna har även motionerat om detta, vilket är bra. Gör det till shared space och öppna upp för fler uteserveringar nu när man äntligen kommit igång med Brasseriet i Stadsparken som står klar i vår och kommer tveklöst bli välbesökt. 

Tycker du stadsbyggnadsfrågor och arkitektur i Västerås är intressant?

https://www.facebook.com/groups/433031340106295/

Gå med i YIMBY VÄSTERÅS och nyansera debatten och var med och gör 2014 till ett fantastiskt stadsbyggnadsår!

Stadens triumf

Denna blogg har gått på sparlåga på sistone( om den nu inte alltid gjort det ), men kanske mest på grund av att det har varit få intressanta planer ute på samråd att ta ställning till under året.
Om detta beror på att planberedskapen är så pass god så säger jag att det är ovisst . Det kan mycket väl vara så att vägar likt Västerleden prioriterats före bostäder i detaljplanläggningen, men oavsett så behövs fortfarande en solid planbuffert för centrala lägen.

Nåväl, nu är det vinter. Sommaren och hösten har passerat och spadar ska sättas i marken och förhoppningsvis nya detaljplaner ut på samråd innan och strax efter årsskiftet. Under tiden finns utrymme för fritt raljerande gällande annat.

Sommaren inleddes med att Västerås vann priset för årets stadskärna. Det var onekligen pinsamt att många Västeråsare inte kunde glädja sig över att Västerås kammade hem priset som årets stadskärna 2013. Det gnälldes, grinades och klagades - jag bodde inte i Örebro senast jag kollade i alla fall. Hade man haft koll på kriterierna redan från början kanske det förhoppningsvis låtit annorlunda. Något måste man ha gjort rätt åtminstone. Det har bara varit för mycket gnäll på folk i staden på sistone. Det var helt enkelt bättre att sitta och grina i bilköer till Erikslund och fylla två kundvagnar med skräp än att betala några få kronor i parkeringsavgifter innanför Cityringen.

Trots att det finns kopiöst mycket arbete att fullfölja i City i decennier framöver var det ett litet steg på vägen. Det har jobbats flitigt i flera år så Citysamverkan samt ledningsgruppen från Västerås Stad bör ha fått den cred dem förtjänade. Att få väldigt svåra förutsättningar till något attraktivt är en bedrift. Är det inte bedrift vet jag inte vad det är givet tävlingens kriterier. Med det sagt, ska detta bara vara början och det ska mycket till innan man kan klappa sig för bröstet i det större sammanhanget. En kommuniké till Västeråsarna hur var och en kan bidra till stadslivet är en bra start. Det är en viktig fråga precis för var och en att fundera över.

Det är inte bara vad staden kan erbjuda dig, utan även av vad du kan erbjuda staden.

En ännu spontanare fråga är varför det Kommunala Bostadsstrategiska Programmet KBP inte uppdateras varje år nuförtiden. Det behövs som redan nämnt en solid planberedskap i centrala lägen, det behövs arkitekturprogram för bättre gestaltning och det måste förmedlas tro, hopp och urbanitet från politiker.

Västerås politiker, tjänstemän och praktiserande arkitekter ska således alltså ha svart bälte i stadsbyggnad och urban design.

Verkligheten säger också fler tomma butikslokaler och oroade handlare. Klarar man inte att erbjuda efterfrågan är ju givetvis detta ganska givet. HUI kom nyligen ut med en rapport att Västerås Cityhandel står sig starkt mot Erikslund som å sin sida också visar starka siffror. Att Västerås etablerat sig som en knivskarp handelsstad är positivt, men tänk om all handel kunde ha konglomerats i en central stadsmassa istället, där kunde man snackat urbana synergieffekter så det heter duga. Nyligen kom ett förslag om att bygga bostäder ute på Erikslund i syfte att förhindra att externhandeln därute blåses upp till löjliga proportioner. Det är ju i och för sig proaktivt . Det viktigaste för stunden är dock att planera för mer stadsbebyggelse i form av fler bostäder i centralt läge med funktionsblandade och gärna nischade verksamheter innanför Cityringen samt Stationsområdet och Kopparlunden utvecklas till urbana stadsdelar och kopplas samman med gemensamma gatunät med den centrala staden. Det och att det politiska vurmandet för luftslottet Erikslund avtar och upphör. Det borde vara väldigt uppfattat från och med nu.

Vill du ha en levande stad?

Framför allt, sluta gnäll och kom med konstruktiva förslag istället om inget hindrar dig.

Gå på samrådsmöten, skicka in yttranden och synpunkter på olika planer, shoppa i City och inte på Erikslund, använd bilen sparsamt, rör dig ute på stan och stöd dina lokala handlare så gott det går. Till dess, håll käften.

Det är inte bland köplador på Erikslund idéer kommer födas, kultur kommer skapas och mötas. Detta kommer ske i närhetens magi, bland verklighetens folk i staden, precis som tusen år tillbaka.

Tävling - vinn en bok!

Frågan lyder: Vilken av dessa följande mellanstora svenska kommuner behöver en arkitekturpolicy?


Skicka svaret med en kort motivering till chiefrockablog@hotmail.com.

Vinnaren får Ola Anderssons ”Vykort från Utopia” hemskickad. Felaktiga svar premieras med en gångmarsch till Säffle.

                                               Utopia Arkitekter - Uppsala

                                             Nyréns Arkitekter - Linköping

                                              Sweco Architects - Västerås

                                          Arkitektur + Development - Norrköping

                                             White Arkitekter - Örebro

                                           Kjellander + Sjöberg - Helsingborg

Stadsbyggnadsåret 2012

Då var det 2013 och den första månaden börjar lida mot sitt slut och med föregående år i backspegeln ser Stadsbyggnadsåret 2012 ut att bli en av de intressantaste på många, många år. Byggkranarna har ploppat upp och tagits ner, synligt i varje väderstreck.

Några guldkorn:

Västerås har fått en antagen Översiktsplan 2026 med mycket fokus på funktionsblandad stadsutveckling där staden satsar på att öka befolkningen till 200 000 invånare år 2050 samt att cykel ska premieras före bilar i infrastrukturen.

Östra Hamntornet – Västerås högsta bostadshus på 18 våningar stod klart i Oktober och avslutade byggnationerna i Östra Hamnen. Ser väldigt ståtligt ut från vissa vinklar, något som kanske skulle väga upp avsaknaden av verksamheter i bottenvåningen, kanske inte, förmodligen inte.

Översiktsplanen för Stationsområdet 3B. En tät, funktionsblandad stadsdel i kvartersutformning samt en ny Centralstation med passager under spåren.  Tveklöst det viktigaste stadsbyggnadsprojektet i modern tid i Västerås.

Mimers Kvarteret Råseglet på Öster Mälarstrand under full produktion.  Kvartersform, clean arkitektur och tre verksamhetslokaler  i bottenvåning–  varför fortsätter man inte på den inslagna vägen utan slår sig för bröstet för ett par punkthus på Vetterstorp och Viksäng sedan? Då framstår ju PEABs satsning på hyresrätter i Västerås – Stagseglet på Öster Mälarstrand, Sälgen på Malmaberg, Isolatorn på Gideonsberg samt ett kvarter på Lillhamra som näst intill heroiskt. Fortsätt bygg stadskvarter istället när man väl satt en bra standard med Råseglet.

Gå-City har slutförts, blev väldigt bra med breddade trottoarer och en bargata på Smedjegatan. Sigmatorget blev väl ingen hit direkt, hoppas på bättre utveckling där när Sigma upphör att vara galleria för att ha butikerna mot gatorna och torgen istället. En trend som förhoppningsvis håller i sig bland fastighetsägarna i City.

Om man summerar 2012 så var det ett  mycket bra år för byggandet, bostadsproduktionen och befolkningstillväxten som innebär ett förbättrat utbud . Som vanligt är urbaniteten och arkitekturen i bakvattnet , slentrianmässigt gestaltad.  Devisen är kvantitet före kvalitet och inte både kvalitet och kvantitet.

Vad har då 2013 att erbjuda stadsbyggnadsmässigt?

Kv. Skalden är antagen och bör vinna laga kraft vilken dag som helst. En, trots sina mindre brister, bra urban inramning av Norra Ringvägen. Förhoppningsvis kickar byggnationen igång under året.

Förhoppningsvis går detaljplanen för Kv. Kungsljuset dvs Gideonsbergsskolan ut på samråd direkt nu under början av året där Tovatt Arkitekter är involverade.

Enligt Sverige Bygger börjar sista etappen på Östermalm nu i Januari och byggnationen hoppar över andra sidan gatan till Mimerområdet och sluter Mimerkvarteret mot Östra Ringvägen under hösten.  Östermalms sista etapp verkar inte lika lättsåld som tidigare etapper, är det förhoppningsvis så att folket har tröttnat på trista JM-limpor i putsad vit nyfunkis och kräver annat? Hoppas alltså på mycket tegel när Mimerkvarteret påbörjas, mycket tegel som Archus Arkitekter skissade upp för många år sedan.

                  

 Kopparlunden ska få en stadsutvecklingsplan som ligger till grund för ett senare planprogram . Kjellander & Sjöberg är med och utvecklar och det bådar ju bara gott när gräddan av arkitektkåren ska forma förutsättningarna för en framtida urban stadsdel med högt kulturvärde och strategiskt viktig för stadens ekonomiska, sociala och kulturella kapital.

Kv Förstäven, Öster Mälarstrand. PEAB uppför ett 16-våningshus vid Lasse Färnlöfs torg. Byggstart senare under 2013, beroende på marknaden givetvis. För övrigt -  MUABs ”skojbild” över Öster Mälarstrand är ju bara för oseriös, stor pajasvarning på den. Sänker ju kredibiliteten på hela Stadsbyggnadsprojektet. Ska man hyra in Lasse Kronér vid invigningen av Lasse Färnlöfs Plats också?

Imperia Invest vill bygga 15-18 våningars bostadshus på Ängsgärdet med start till hösten, förutsatt att detaljplanen ändras och även medger bostäder i den.  Det kan förhoppningsvis sätta press på Västerås Stad, Landstinget och VL att börja avveckla bussgaraget och således låta SBK sätta igång med att börja strukturera fram en Översiktsplan för den kommande stadsdelen Kungsängen-Ängsgärdet

Kokpunkten byggs vidare och står egentligen klart 2014.

Kristiansborg/Kristiansborgsbadet. Moderaterna ska , trots alla hjärnsläpp, lögner och felaktigheter  under samrådet för Stationsområdet, däremot  ha lite cred för att de drivit på frågan om att utveckla området kring Kristiansborgsbadet som förhoppningsvis även går ut som en detaljplan under 2013.

2013 är även året då Västerås ska kamma hem priset som årets Stadskärna, vilket är en lovvärd ambition av Västerås Citysamverkan och Västerås Stad. En rad förändringar har genomförts, strålande som mindre lyckade, men det finns efter detta år mycket kvar att göra – nämligen att ånyo bygga stad innanför Cityringen.  Riktiga stadsmiljöer – lika bestående som föränderlig, lika planerad som oplanerad, lika larmande som andaktsfull.  

Sist, men inte minst – arkitekturen under 2012. Kan ju lugnt säga att det var ett år som vilket år som helst. Arkitektur och krav på bra arkitektur har inte varit särskilt hett. Sent ska syndaren vakna, men man kan ju bara hoppas att förtroendevalda och tjänstemän vill och börjar lägga ut lockbeten för de byggherrar, bostadsutvecklare och arkitekter som faktiskt har ambitionerna och genomförandekapaciteten att faktiskt skapa hållbara och urbana stadsrum med tilltalande och innovativ arkitektur.  

En Västeråsbyggnad har aldrig vunnit Kasper Sahlinpriset, så det går alldeles utmärkt att åtminstone vara i närheten fortsättningsvis. Det kanske inte var prestige förr om åren, men det är det idag. Översiktsplanen för Stationsområdet borde nomineras till 2014 års Planpris, om nu inte Moderaterna hinner sabotera hälften.

Kan således man locka hit byggherrarna Wallenstam och Oscar Properties? Eller åtminstone få Imperia Invest, Mimer och Arvid Svensson Fastigheter samt de lokala byggjättarna att affärsutveckla projekt med god arkitektur. Kan man således locka hit Utopia Arkitekter, Kanozi, Semrén och Månsson samt Kjellander & Sjöberg Arkitekter ?

Flera frågor, få svar. Arkitekttävlingar, en arkitekturpolicy från Västerås Stads tjänstemän och förtroendevalda och en debatt som inte enbart handlar solceller, parkeringsplatser och cykelhjälmar borde allmängiltigt duga som svar. Då kan man ha projekt som gynnar stadens offentliga rum och medborgare, en slags urban utilitarism, så mycket stad och arkitektur som möjligt per invånare.

Fördjupad Översiktsplan för Stationsområdet 3B

Då var den Fördjupade Översiktsplanen för Stationsområdet, även kallat 3B  ( Bygga bort barriärer), ute på samråd. Detta är tveklöst ett av de mest omfattande och framförallt – viktigaste stadsbyggnadsprojekten i modern tid i Västerås.

Av geotekniska och ekonomiska skäl, var det sagt, kommer inte spåren grävas ned i tunnel eller gå i högbana som tidigare förslagits av bland annat Tovatt Arkitekter och Wingårdh Arkitekter.  Att spåren kommer gå i markläge är bara att acceptera och gör det bästa av saken, även om kalkylen för tunnel kändes väldigt saltad så som jag mindes den för några år sedan.

Nåväl, Översiktsplanen har landat och det känns bra, initialt. Förtjänstfullheten ligger primärt att bryta barriären mellan City och Centrala Mälarstranden och skapa ordentliga urbana stadsrum – något som södra sidan av spåren ännu saknar. Givetvis är Stationsbyggnaden viktig för resenärernas komfort och för att den nuvarande är löjligt underdimensionerad för resenärernas behov när Citybanan i Stockholm och fyrspåren till Kallhäll är klart, men även för att en profilbyggnad behövs för att markera barriärbrytandet med något extraordinärt.

Projektgruppen från Stadsledningskontoret och Stadsbyggnadskontoret ska självklart ha en stor eloge för det genuina engagemang man lagt ut hittills med själva Översiktsplanen samt kommunikationen med intresserade Västeråsare.

Nu under samrådstiden har det seglat upp ett tredje alternativ från politiskt håll som innebär att passagen under spåren uteblir och att det endast blir en gångpassage över spåren. Vad är den exakta poängen i att bygga något som inte ersätter dagens felaktiga lösning. Man bygger ju inte bort barriären genom att glatt upprätthålla barriärerna. Man åstadkommer ingenting genom att begå samma misstag igen som man gjorde senast på nittiotalet när Stationen byggdes om. Det kan ju till och med en lobotomerad krukväxt räkna ut.

Moderaterna formulerar sig alltså som följande i VLT gällande gångtunneln:

”Den största skillnaden mellan förslagen är att vi inte vill ha ett nedsänkt torg fram till spåren från gång – och cykeltunneln under Södra Ringvägen. Ett nedsänkt torg som fortsätter i en lång tunnel under spåren fram till Kungsängsgatan och som gör det svårt för taxibilar och privatbilister att nå resecentrum.

Man hänvisar även till risken för översvämning i tunneln, men för det första: Vill man ha en tunnel eller vill man inte ha en tunnel?  Det är ju löjeväckande att man sätter privatbilister och taxi i första rummet när det kommer till Västeråsarens rörlighet från City ned till Mälaren och vice versa. Man kunde ju nästan tro att de vill att man ska kunna parkera bilen på perrongerna eller ta bilen med sig på tåget.  Skitnödigt och småstadsaktigt så det förslår när man dessutom inte vill blanda gående och cyklister under tunneln.

Jag är inte helt säker på att man förstått 3B-projektets syfte och ambitioner, nämligen att bryta barriärerna inte att upprätthålla dem.  Är det då inte viktigare att underlätta integrationen mellan Östra Hamnen och Lillåudden och den Centrala Staden.  Den ”Centrala” Mälarstrand man i Översiktsplaner efter Översiktsplaner eftersträvat?

Det ska finnas flera passager över och under spåren annars är projektet en bortkastad möjlighet som innebär att City aldrig kommer utvidgas ned mot Mälaren och att man måste bygga om Stationsområdet ytterligare en gång inom en överskådlig framtid.

Själva Stationsbyggnaden hoppas jag gestaltas annorlunda inför detaljplanestadiet.  Hoppas det kommande Gestaltningsprogrammet blir arkitektoniskt vassare, mer unikt och identitetsskapande. Förhoppningsvis sitter Stockholm- Mälardalens vassaste kontor vid ritbordet för tillfället.

Skärmtak eller takskydd saknas över perrongerna dessutom är gångpassagen över spåren nästan en replika av den befintliga stationslösningen.  Har man inte lärt sig något av tidigare misstag? Har man nu gjort det går det alldeles utmärkt att ta inspiration från Dresden eller Berlin när det kommer till plattformstaket  eller varför inte helt och hållet kopiera taket från Gare do Oriente i Lissabon.

I det inledande kapitlet.”Vision för Stationsområdet” kan man följdaktligen läsa: ”Under de senaste årtiondena har det i Västerås byggts många nya områden, förorter och enstaka byggnader men det har inte byggts någon urban och mångsidig stadsdel”  

Tack, då var även det bekräftat från officiellt kommunalt håll. Undrar varför man suttit tryckt på den uppenbara sanningen i alla år.

I nästa stycke läser man vidare att: ”Stationsområdet strävar efter att vara en stadsmässig, mångsidig och attraktiv stadsdel. Områdena mellan Södra Ringvägen och Kungsängsgatan utvecklas till funktionsblandade stadskvarter som sjuder av aktivitet och rörelse. En stadsdel där mångfalden av verksamheter kompletteras med nya bostäder, kontor, offentliga och kommersiella lokaler.

…och vidare.

”Stationsområdet ska ges formen aven tät kvartersstad. Byggnaderna placeras mot gata och dess bottenvåningar utgörs i hög grad av publika lokaler och verksamheter. I kvarterens inre finns privata och halvprivata innergårdar. Bebyggelsen ges en varierad skala, med tonvikt på fem till sex våningar. En högre bebyggelse kan prövas längs spårområdet samt vid stora stråk och nya platsbildningar i form av torg och parker. I kvarter och byggnader ges förutsättningar för en stor blandning av funktioner och verksamheter. Den blandade stadsbebyggelsen kan bestå av handel, service, kontor, bostäder, kultur idrott, torg, parker samt publika och icke-störande verksamheter.”

Ren och skär urbanism i min bok. En tät blandstad för Stationsområdet. Jag känner mig dock lite frågande inför ”halvprivata” innergårdar. Slutna kvarter med privata innergårdar bör vara normen, inte enbart för att det ger bättre förutsättningar för gatulivet utan även för att minimera bullret från järnvägen. Då återstå sist vad som är snack och vad som är verkstad. Det är givetvis en marknadsfråga, men man får inte glömma att kommunen har planmonopol och kan således bestämma hur man vill ha det.  Besvärligt nog så är Västerås Stad väldigt lite av fastighetsägare i området.  Jag tror dock majoriteten av fastighetsägarna förstår värdet av att maximera attraktiviteten av sina fastigheter. Ta Regioncity i Göteborg exempelvis. Där har Jernhusen affärsutvecklat mycket stadskapital  i Göteborgs Stationsområde, givetvis ska de göra det i Västerås också!

Stadsdelen som omger Stationsområdet är alltså däremot mer aptitretande - slutna och funktionsintegrerade kvarter med finmaskigt gatunät – stadsstruktur helt enkelt.  Östra delen mot Björnövägen är inte lika stadsmässig, där kan man hoppas på en ändring i samma kvartersstruktur som strax söder om spårområdet och kring Silområdet.  Ska Ängsgärdet, förhoppningsvis, länkas samman strukturellt med City och Stationsområdet bör det ju ske sömlöst utan några avbräck i kvartersstrukturen.

Det är således viktigt att ”stadsdelen” fungerar som en stadsdel rent funktionellt och inte blir ännu en stadskuliss som merparten av de projekt som lanserats och marknadsförts som ”stadsutveckling” bara för att det säljer ( självklart –  stad är ju alltid attraktivt!) även om många vill bo urbant men inte ta konsekvenserna av det.

 Fyra stycken parker kommer skapas därtill. Hoppas de blir av typen stadspark för rekreation i en positivt livlig stadsmiljö. Det bör alltså accentueras att det är en stadspark av det mindre snittet.

Kungsängen borde även göras om till en stadsgata och inte en genomfartsgata.  Vilket den definitivt ser ut att bli om man kan tänka sig sänka hastigheten något.

Västra delen av planområdet  framför ”kanonerna” eller ”lavetterna” i Kvarteret Sigvald borde även exploateras. Mark Schultz på dåvarande Residens Arkitekter, numera på Archus Arkitekter, hade ett bra förslag om en segellik byggnad precis vid parkeringen där.  Lavetterna ska givetvis vara kvar och lavettera upp eventuella deltagare i den bilfest som äger rum i staden under sommaren.  Jag förutsätter att det är det dem är till för. Kvarteret Samuels verksamhetslokaler borde vändas med ingång mot Kungsängsgatan istället för Sigurdsgatan. Denna fastighet skulle respektfullt kunna få byggas på ett par våningar för en mer stadsmässig inramning längs Kungsängsgatans västra del.

Det är extremt viktigare att Stationsområdets fastighetsägare förstår digniteten av detta Stadsutvecklingsprojekt och då alltså förstå lönsamheten att i ett bygga en dynamisk stadsdel på väldigt attraktiv mark i en stad i ett väldigt expansivt skede, win-win för både fastighetsägare och stadens medborgare.

Sedan anser jag att man bör ta sig en funderare om Silon och Betongfabriken och Reningsverket.  Förutsätter egentligen inget annat än att samtliga tre verksamheter flyttar eller rivs. Silon är ju ingen uppskattad arkitektonisk skönhet , där borde en ikonbyggnad skapas mitt i hamnbassängen mellan Östra Hamnen och Lillåudden och då gärna en folklig och arkitektonisk magnet av typen Kulturhus eller liknande. Östra Hamnen och Lillåudden, två än så länge monofunktionella bostadsområden behöver en helt annan funktionell attraktivitet. Reningsverket bör flyttas snarast, speciellt när Västerås Stad är huvudägare i Mälarenergi, finns det särskilda incitament att hitta en ny lokalisering eftersom den är i i vägen i ett av stadens viktigaste stadsbyggnadsprojekt i modern tid. Kan man bygga en ny förbränningsanläggning för 3 miljarder kronor kan man med enkelhet flytta ett reningsverk, förslagsvis bortåt Sjöhagen där Mälarenergi redan har sina andra anläggningar.

Våningsantalet på 4-6 våningar kunde gott ligga på 4-8 våningar för en större variation i skala och storlek.

"Nya högre byggnader kommer att kunna skapas vid viktiga målpunkter med större människoflöden. Byggnaderna ska utmärka sig genom dess arkitektur. Bottenvåningar i dessa våningar ska vara publika, öppna och bidra till gatulivet. Nya höga byggnader ska anpassas till föreslagna kvartersstrukturer, följa gatornas geometri och inte som hus-i-park solitärer separerade stadsstrukturer."

Slutklämmen är ju genialisk, med min understrykning.  Det behövs givetvis ett par högre landmärken på 10-20 våningar integrerade i kvartersstrukturen.

Översiktsplaner som dessa växer ju inte på träd, så minsta lila överträdelse från de föreskrivna ambitionerna i senare detaljplaneläggning kommer påpekas och det med besked! Eftersom andra ”dåliga” detaljplaner antas utan ifrågasättande är det bara hoppas att denna smått fantastiska Översiktsplan inte blir en politisk långbänk för att partilojalistiska klapphattar glömmer bort att de representerar medborgarna och sina väljare.

Nu är ju inte Översiktsplanen juridiskt bindande, men jag hoppas att den ger hundraprocentigt stöd och vägledning till att alla de olika deldetaljplanerna vinner laga kraft med alla de ambitioner om tät, funktionsblandad kvartersstad som Översiktsplanen föreskriver.  Framför allt som vägledning för alla politiska beslutsfattare, projektledare, arkitekter, fysiska planerare, byggherrar, fastighetsägare, näringsidkare och Västeråsare som kommer vara en del av hela projektet.